Mats Hellström
Chefredaktör
2025-06-19
LAGAR & REGLER
Fariba Vancor, eller Bella Nilsson som hon är mer känd som, döms av Södertörns tingsrätt till sex års fängelse för de omfattande miljöbrott som begåtts inom ramen för avfallsverksamheten Think Pink. Ytterligare nio personer döms till kortare fängelsestraff.
Think Pinks sophantering har beskrivits som det största miljöbrottet i svensk historia. Under flera år har tusentals ton avfall flyttats runt, deponerats och grävts ner och orsakar stora miljöskador. Think Pink har haft verksamhet i ett flertal svenska kommuner, bland annat Västerås, Eskilstuna, Laxå och Norrtälje.
Tingsrättens dom uppges vara på omkring 700 sidor, vilket ger en fingervisning av hur omfattande målet varit. Hela förundersökningen består av omkring 50 000 sidor.
Förutom Fariba Vancor har ytterligare 10 personer omfattats av åtalet. De övriga huvudåtalade har av rätten beskrivits som en produktionschef, en ”avfallsmäklare”, en platschef, en näringslivsprofil samt en miljökonsult.
Totalt dömer tingsrätten tio personer, men friar den så kallade näringslivsprofilen Leif-Ivan Karlsson som tidigare var vd för företaget. Fyra av de huvudåtalade döms till fängelse för grova miljöbrott, och de sex övriga döms för miljöbrott (av normalgraden). Hårdast straff får Fariba Vancor själv. Hon döms till sex års fängelse för 19 fall av grovt miljöbrott. De övriga huvudåtalade får straff på mellan två och fyra och ett halvt år. Ytterligare två personer av de övriga åtalade döms till fängelse.
Rätten har enligt ordföranden Niklas Schüllerqvist prövat var gränsen för en bristfällig och felaktig avfallshantering övergår till att vara ett miljöbrott. Där har rätten tittat på dels vilka regler som kommunen satt upp, dels i vilken grad gifter har släppts ut. Rätten kom fram till att brott har begåtts i avfallshanteringen på 19 av de 21 utpekare platserna, och att det rör sig om grova miljöbrott.
– Avfallshanteringen har dessutom medfört betydande olägenheter för närboende vad gäller buller och damm och andra svårigheter, säger Niklas Schüllerqvist som också beskriver verksamheten som ett pyramidspel.
– Problemet har huvudsakligen bestått i att man inte har haft någon avsättning, som det kallas på avfallslingo, för det här avfallet. Man har inte haft några lagliga sätt att göra sig av med avfallet i tillräckligt stor utsträckning, och man har då inte haft ambitionen att ta hand om det på det sätt som miljölagstiftningen föreskriver.
I stället för att ta hand om avfallet som tänkt har Think Pink lagt det på hög, transporterat runt det eller i vissa fall grävt ner det. Den olagliga verksamheten har sedan fungerat ända fram till att företaget ställts inför att betala de kostnader som en korrekt avfallshantering kräver. Då har budgeten inte gått ihop och pengar att betala med har saknats. Under hösten 2020 inleddes också ett konkursärende för bolaget NM Trading & Transport, som stått för den mesta verksamheten inom Think Pink (där bolaget NTM Think Pink – numera Witch Hunt International – varit Fariba Vancors moderbolag).
Hanteringen har på vissa håll kännetecknats av att avfallet blandats och krossats, något som gör det svårt eller rent omöjligt att sortera avfallet i efterhand. Brister har också funnits i kontrollen av vilket avfall som kommit in, och avfallet har körts runt till olika platser vilket gjort den kommunala tillsynen svårare. Rätten konstaterar att pengar därmed gått till transporter i stället för att ta hand om avfallet. Avfallet har i flera fall heller inte legat på en hårdgjord yta, eller haft något nederbördsskydd vilket ökar risken för att gifter sprids. Koppar, krom, nickel, zink, kvicksilver, bly och arsenik är några av de ämnen som släppts ut.
De fem huvudåtalade som döms för brott döms också att tillsammans betala omkring 250 miljoner kronor i skadestånd till bland annat några av de drabbade kommunerna. Två av de huvudåtalade som döms för brott får näringsförbud i fem år och två får näringsförbud i tio år.
Tipsa redaktionen!
Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.
Läs även
POLITIK 2026-08-07
Regeringen höjer stödet till lätta ellastbilarRegeringen har beslutat att stärka stödet till lätta ellastbilar genom att ta bort dagens tak på 40 000 kronor per fordon. Syftet är öka elektrifieringstakten inom transportsektorn och förbättra konkurrenskraften för eldrivna lätta lastbilar.I och med ändringen så finns det inte längre något fast takbelopp. Stöd kan i stället ges med upp till 30 procent av den stödberättigade kostnaden, vilket är i linje med EU:s statsstödsregler.”Stödberättigad kostnad” definieras som den merkostnad som uppstår när ett företag väljer en eldriven lätt lastbil i stället för ett jämförbart fossildrivet fordon. För större och dyrare fordon innebär förändringen därför en möjlighet till ett högre stödbelopp, medan ersättningen för billigare fordon i de flesta fall blir densamma som tidigare.– Vi behöver öka takten i omställningen av transportsektorn. Genom att förbättra villkoren för företag som väljer lätta ellastbilar stärker vi deras konkurrenskraft samtidigt som vi minskar utsläppen, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.Förändringen gäller för ansökningar som beviljats efter att den nya förordningen trädde i kraft den 4 augusti.
TRAFIKSÄKERHET 2026-08-07
Nya tester visar nyttan av underkörningsskyddNya krocktester visar att ett förstärkt underkörningsskydd på lastbilssläp kan göra stor skillnad vid olyckor där personbilar kör in i släp bakifrån. Trafikverket vill nu ta in skyddet i sina kommande upphandlingar.Euro Ncap har genomfört nya krocktester där femstjärniga personbilar körts in i både amerikanska och europeiska lastbilssläp i hög hastighet. Testerna visar enligt Trafikverket hur avgörande ett förstärkt underkörningsskydd är för att minska risken för dödliga skador.I USA finns en frivillig standard som innebär att många nya lastbilssläp utrustas med förstärkta skydd. Efter de nya testerna kommer Euro Ncap att driva frågan om att införa obligatoriska krav på motsvarande skydd på europeiska släp. Trafikverket säger dock att man redan nu ska se över upphandlingarna och möjligheterna att ställa krav på underkörningsskydd.– Vi hoppas att fler transportköpare ser samma möjligheter, säger Rikard Fredriksson.Underkörningsolyckor i Sverige sker ofta på motorväg, i dagsljus och vid bra väderförhållanden. Ett återkommande scenario är enligt Trafikverket att ett lastbilssläp fått haveri och står helt eller delvis i körfältet, vilket gör att personbilar kör in bakifrån i hög hastighet. I Europa omkommer i genomsnitt 400 personer varje år i den här typen av olyckor.
KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-06-25
Ny modell för statsbidrag ska ge fler yrkesutbildningarRegeringen tar nu ytterligare steg för att förbättra statsbidraget för yrkesinriktad utbildning på gymnasial nivå inom kommunal vuxenutbildning (regionalt yrkesvux) och göra det mer långsiktigt och flexibelt. Syftet är att ge kommunerna bättre förutsättningar att erbjuda fler yrkesutbildningar som leder till jobb.Trots stora behov på arbetsmarknaden har statsbidraget för regionalt yrkesvux under flera år varit underutnyttjat. Under 2025 beslutade regeringen därför om flera successiva förändringar i statsbidraget. Bland annat höjdes ersättningsnivåerna med 20 procent från och med i år, det blev möjligt att bevilja statsbidrag för upp till tre år i taget och differentierade ersättningsnivåer infördes från och med 2027 för att bättre spegla kostnaderna för särskilt dyra utbildningar.Nu har regeringen beslutat om ytterligare förändringar. De innebär att statsbidraget fördelas enligt en ny modell med en långsiktig grundfinansiering och möjlighet till tilläggsfinansiering vid behov.– Efterfrågan på yrkesutbildad arbetskraft är stor, men många saknar rätt utbildning för att ta de jobb som finns. Att fler utbildar sig är avgörande för både minskad arbetslöshet och bättre kompetensförsörjning. Nu tar vi nästa steg för att förbättra statsbidraget för regionalt yrkesvux så att kommunerna kan erbjuda fler yrkesutbildningar som leder till jobb, säger gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm.Kommunerna rekvirerar grundbidraget baserat på befolkningsmängd och arbetslöshet. Samtidigt ändras medfinansieringskravet. All utbildning som finansieras med grundbidraget ska medfinansieras med minst 30 procent. Utöver grundbidraget kommer kommunerna att kunna ansöka om ett tilläggsbidrag som är fullt finansierat av staten, men det får bara lämnas om hela grundbidraget utnyttjas.– Förändringarna ger kommunerna bättre förutsättningar att planera utbildning, både för att skapa fler utbildningsplatser och för att våga satsa på dyrare utbildningar. De innebär också en minskad administration för kommunerna, säger Lotta Edholm.Förändringarna träder i kraft i den 22 juli 2026 och tillämpas första gången i fråga om statsbidrag för bidragsåret 2028.