Förbättrat stöd till laddinfrastruktur

POLITIK 2026-06-05

I en ny rapport från forskningsinstitutet SNS undersöker nationalekonomerna Maria Börjesson och Jacob Lundberg hur olika skatter och avgifter påverkar transportsektorn och hur vi väljer att transportera både oss själva och gods. Den föreslår bland annat att skatterna och avgifterna i framtiden ska vara på en nivå som motsvarar de kostnader som transporterna ger upphov till, varken mer eller mindre.Sverige ska senast år 2030 införa en nya avståndsbaserad skatt för vägtrafik. Hur denna ska utformas kommer att debatteras allt flitigare och nu har forskarna Maria Börjesson och Jacob Lundberg, båda två nationalekonomer, tagit fram en rapport med namnet ”Skatter på transporter – smartare styrning för effektivare transportsystem”. Den tar ett helhetsgrepp om de skatter och avgifter som belastar transportsektorn och vilka effekter de får.Rapporten analyserar hur skatter och avgifter i transportsektorn kan utformas för att bättre spegla de kostnader som transporter ger upphov till. Den täcker de viktigaste skatterna och avgifterna – drivmedelsskatter, fordonsskatter, trängselskatter, banavgifter, farledsavgifter, parkeringsavgifter, moms och förmånsbilsbeskattning – och sätter dem i ett bredare institutionellt och nationalekonomiskt sammanhang, med hänsyn till EU-rättsliga ramar. Rapporten presenterar 18 konkreta reformförslag som sammantaget bedöms ge ett nettotillskott till statskassan på 10–20 miljarder kronor per år.Den bärande principen i rapporten är att skatter och avgifter i första hand bör motsvara de externa kostnader som trafiken orsakar – trängsel, buller, utsläpp, olyckor och slitage – varken mer eller mindre. Analysen bygger på en genomgång av vetenskaplig litteratur samt offentlig statistik över transporter, skatteintäkter och offentliga utgifter.En slutsats i rapporten är att prissättningen på transporter har större påverkan på tillgängligheten och den samhällsekonomiska effektiviteten än vad exempelvis investeringar i ny infrastruktur har.Vill du läsa hela rapporten, eller en summering av de viktigaste slutsatserna, så kan du göra det här.Rapportens reformförslag, i korthet:·       Höj momsen på persontransporter till 25 procent.·       Verka för en EU-överenskommelse som momsbelägger internationella persontransporter.·       Medge fullt momsavdrag för inköp av bilar.·       Höj dieselskatten i relation till bensinskatten, så att bränslena beskattas lika i förhållande till energiinnehåll och koldioxidutsläpp.·       Avskaffa drivmedelsskatternas indelning i koldioxid- och energiskatt och ersätt denna med en mer enhetlig struktur.·       Höj drivmedelsskatterna, där EU ETS II ingår, i stället för reduktionsplikten, så att de bättre speglar vägtrafikens samhällskostnader.·       Sänk fordonsskatten som kompensation för de högre drivmedelsskatterna, men behåll malus på nya bilar.·       Avskaffa dieseltillägget i fordonsskatten.·       Utforma trängselskatten mer träffsäkert med bättre metoder.·       Inför en distansbaserad eurovinjettavgift för tung trafik som motsvarar dess samhällsekonomiska marginalkostnad.·       Avskaffa boendeparkeringen.·       Stärk lagstiftningen för att tydliggöra att parkeringsavgifterna inte får vara högre än vad som motiveras av platsbrist.·       Höj parkeringsavgifterna på gatumark i centrala lägen och sänk dem där det inte råder platsbrist.·       Avskaffa nedsättningen av förmånsvärden för miljöbilar.·       Sänk förmånsvärdena för äldre förmånsbilar.·       Utred trafikförsäkringsskattens syfte och nivå.·       Höj banavgifterna och differentiera dem i högre grad med hänsyn till både slitage på banan och trängsel.·       Styr i högre grad mot marginalkostnadsprissättning inom sjöfarten.

FORDONSTEKNIK 2026-06-03

Mercedes-Benz utökar nu sitt program av eldrivna lastbilar med en ny version av E-Actros. Den nya varianten, med beteckningen Lowliner, är utvecklad för volymtransporter där maximal lastvolym är avgörande.Den nya modellversionen är framtagen för att möta behovet inom volymtransporter. Tack vare en låg kopplingshöjd, i nivå med en dieseldriven lastbil, ger ekipaget större invändig volym i trailern. Lastbilen kan utrustas med antingen två eller tre batteripaket, vilket gör att den kan anpassas med fokus på nyttolast eller räckvidd. – Vi har fått många förfrågningar på den här typen av applikation och kan nu erbjuda en lösning baserad på samma beprövade teknik som E-Actros 600, säger Pär Hildestrand på Veho Import som är distributör för Mercedes-Benz lastbilar i Sverige.Precis som övriga E-Actros-modeller är Lowliner utvecklad som en eldriven lastbil från grunden. Den är utrustad med e-axel och elmotorer integrerade i bakaxeln, vilket innebär att traditionell transmission och kardanaxel saknas.Modellen erbjuds som dragbil (4x2) med 4 000 millimeter hjulbas och en markhöjd som motsvarar en diesellastbil. Det gör att det går att kombinera hög transporteffektivitet med maximal invändig höjd inom lagstadgade totalhöjder. Räckvidden är omkring 50 mil vid en totalvikt på 40 ton och med tre batteripaket – i nivå med standardversionen av E-Actros 600. Nyttolasten hamnar på maximalt 21 ton.Även E-Actros 400 släpps i en Lowliner-version, utrustad med två batteripaket. Den lägre fordonsvikten gör att nyttolasten för denna blir cirka 24 ton.De nya Lowliner-modellerna kommer att kunna beställas från och med tredje kvartalet 2026.

POLITIK 2026-05-28

Efter drygt ett och ett halvt år har den så kallade styrmedelsutredningen nu överlämnats till regeringen. Utredningen föreslår bland annat en höjd reduktionsplikt, högre skatter på fossila drivmedel, men lägre elskatt och fortsatta investeringsstöd för ny fossilfri teknik.Regeringen tog på onsdagen emot betänkandet av ”Utredningen om styrmedel för ett fossilfritt samhälle”. Uppdraget har varit att analysera vilka styrmedel som kan utformas för att fasa ut fossila bränslen på ett kostnadseffektivt, acceptabelt och säkert sätt. Målet är att nå det nationella klimatmålet för 2045 samt de EU-åtaganden som Sverige har på klimatområdet inom ESR-sektorn (utsläpp som uppstår utanför EU:s handelssystem ETS 1, vilket till största del är inrikes transporter).Utredningen har också haft i uppdrag att säkerställa att åtagandena nås utan att hushåll och näringsliv drabbas av orimligt höga kostnader.– Utredningen bekräftar regeringens bild om att Sverige ligger före i elektrifieringen och att det är den enda långsiktiga lösningen på klimatet. Sverige ska fortsätta vara ett globalt föredöme – genom elektrifiering, innovation och fossilfri energi. Jag ser fram emot att få sätta mig in i alla förslag i detalj, säger vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz.Utredningen drar slutsatsen att biodrivmedel fortfarande har en viktig roll att spela i övergången till en fossilfri transportnäring. Den pekar också på att elektrifieringen behöv bättre ekonomiska förutsättningar och långsiktiga spelregler.Bland förslagen finns en successivt höjd reduktionsplikt som föreslås uppgå till 21 procent år 2028, 23 procent år 2029 och 25 procent år 2030. Utredningen föreslår även förändringar i drivmedelsbeskattningen, bland annat höjd energiskatt, samt flera åtgärder för att stärka konkurrenskraften för fossilfria alternativ och förbättra investeringsförutsättningarna för ny teknik.Sveriges Åkeriföretag har länge drivit linjen att omställningen kräver långsiktiga och förutsägbara spelregler, och välkomnar därför flera av slutsatserna i utredningen.– Åkerinäringens omställning kräver en kombination av flera drivtekniker och kompletterande styrmedel. För näringen är långsiktiga spelregler avgörande för att företag ska kunna investera i nya fordon och fossilfria lösningar, säger Oscar Hyléen, vd för Sveriges Åkeriföretag.Ett annat förslag i utredningen är en förlängd klimatpremie och sänkt elskatt. Sveriges Åkeriföretag vill förutom detta se skattebefrielse för massbalanserad flytande biogas, en stärkt inhemsk produktion av biodrivmedel, en snabbare utbyggnad av depåladdningsstationer och incitament för transportköpare att välja fossilfria transporter.Även Transportföretagen gillar inriktningen på att skapa långsiktighet i omställningen och Svebio välkomnar inte oväntat förslaget på höjd reduktionsplikt och ökad produktion av inhemskt biodrivmedel.Utredningens förslag kommer nu att analyseras i Regeringskansliet, men redan samma dag som överlämnandet skedde gick flera ministrar och företrädare ut och uttalade sig negativt om delar av utredningens förslag. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) menar att en höjd reduktionsplikt är en dålig idé och även Johan Britz (L) är skeptiskt till förslaget. Jimmie Åkesson (SD) tyckte enligt DN.se att förslaget om reduktionsplikten är ”fantasilöst”.