Nej till tvingande krav på utsläppsfria tunga lastbilar

iStock-959613320.jpg.
Foto: Istockphoto.com
Profilbild Mats Hellström.

Mats Hellström

Chefredaktör

2025-12-17

LAGAR & REGLER

Köpare av tunga lastbilar ska inte tvingas köpa utsläppsfria fordon. Det står klart när EU-kommissionen nu antagit unionens stora lagpaket på fordonssidan. Den nordiska åkerinäringen har varit mycket aktiv i frågan under hösten.
– Det är en seger för en realistisk och fungerande omställning, säger Oscar Hyléen, vd på Sveriges Åkeriföretag.
 

Frågan om i vilken utsträckning åkerier och andra köpare av tunga fordon ska tvingas köpa en viss andel nollutsläppsfordon har ingått som en del i EU:s föreslagna lagpaket ”Clean Corporate Fleets”, som i sin tur är en del av det större ”Automotive package”. EU-kommissionen har tidigare drivit idén att både lätta och tunga fordon ska beläggas med inköpskrav på en viss andel nollutsläppsfordon. Nu har kommissionen dock kommit på andra tankar och valt att undanta tunga lastbilar. Motiveringen är bland annat att man vill minska den administrativa bördan för företagen och att infrastrukturen för laddning inte är på plats i tillräckligt hög utsträckning.

Den internationella vägtransportorganisationen IRU välkomnar beslutet och menar att kommissionen tagit till sig branschens budskap. Detsamma gäller den nordiska vägtransportorganisationen NLA som arbetat tätt tillsammans med de franska, tyska och nederländska motsvarigheterna. Tillsammans med dessa, och med hjälp av IRU, drev man under hösten en kampanj med syfte att stoppa det ursprungliga tvingande förslaget. Kampanjen bestod bland annat av en namninsamling från europeiska åkerier där Sverige utmärkte sig genom en stor mängd underskrifter. Sveriges Åkeriföretag har också uppmanat den svenska regeringen att avvisa förslaget vid ett möte i EU:s transportministerråd.

Oscar Hyléen, vd på Sveriges Åkeriföretag, ser kommissionens beslut som ett fint kvitto på att det går att påverka beslut i EU.

– När åkerinäringen i Sverige och Europa agerar gemensamt kan vi påverka politiken i riktning mot sunda och genomförbara vägval. Detta är en seger för en realistisk och fungerande omställning av transporter.

OscarHyleen_vd_low.jpg.

Inställningen från branschorganisation är att man stödjer klimatmålen, men att omställningen måste ske på villkor som innebär ett möjliggörande av utsläppsfria transporter snarare än krav på särskilda inköp. Åtgärder som leder till att företag måste genomföra investeringar som kunderna inte betalar för är ett hot mot både konkurrenskraft och omställningstakt. Lösningen är i stället en snabb utbyggnad av elnät, laddinfrastruktur och incitament som ger bra marknadsmässiga och teknikneutrala villkor för utsläppsfria transporter.

De föreslagna kraven kommer därmed bara att riktas mot personbilar samt lätta transportfordon hos stora företag (där ”stort företag” innebär en balansomslutning på 20 miljoner euro, en nettoomsättning på 40 miljoner euro och minst 250 anställda).

Frågan om tvingande köp av tunga nollutsläppsfordon är dock inte ur världen för all framtid. EU-kommissionen öppnar för att frågan kan återkomma efter att CO2-standarderna reviderats och AFIR-förordningen (som reglerar kraven på utbyggnad av laddinfrastruktur längs EU:s större vägar) fått en översyn. Om det sker är Sveriges Åkeriföretag och NLA beredda att agera igen.

– Vi måste fortsätta vara djupt engagerade i processen. Om frågan återkommer måste Sverige stå fast vid att omställningen kräver realistiska förutsättningar, säger Oscar Hyléen.

Innan de nya reglerna antas ska de förhandlas och godkännas av Europaparlamentet och EU-länderna (ministerrådet).

Tipsa redaktionen!

Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.

Mejla oss

Läs även

iStock-1354892924.jpg.

LAGAR & REGLER 2026-03-20

Bedrägerier på telefon och sms ska försvåras

Teleoperatörerna ska få bättre möjligheter att stoppa vilseledande samtal och sms innan de når mottagaren, genom ett nytt förslag till lagrådet. Bedrägerier mot privatpersoner och företag är en av den organiserade brottslighetens mest inkomstbringande verksamheter, och den har drabbat flera åkeriföretag.Bedrägerier över telefon, sms och andra elektroniska kommunikationstjänster är ett omfattande problem. Under 2023 polisanmäldes omkring 29 000 telefonbedrägerier och den sammanlagda brottsvinsten uppskattades till över 700 miljoner kronor. Kostnaderna för näringslivet till följd av alla typer av bedrägerier beräknades till 4,5 miljarder kronor under 2023. I lagrådsremissen föreslår nu regeringen lagändringar som ska förhindra att telefonsamtal och sms används för bedrägerier.– Telefonbedrägerier är en avskyvärd brottslighet som ofta drabbar äldre och är en stor inkomstkälla för den kriminella ekonomin. Många av oss har själva drabbats eller känner någon som fallit offer för denna hänsynslösa verksamhet. Regeringens tidigare insatser har gett resultat, men det finns mer att göra. Det här lagförslaget innebär även att vi äntligen kommer åt bedrägeri‑sms. Nu ökar vi tryggheten för alla samtidigt som vi utdelar ett hårt slag mot organiserad brottslighet, säger civilminister Erik Slottner.I lagrådsremissen föreslås bland annat att operatörer som tillhandahåller telefoni och sms ska vara skyldiga att stoppa samtal och meddelanden som misstänks användas för bedrägerier, eller för att vilseleda en större grupp mottagare. Operatörerna får inte filtrera innehållet i samtal eller sms, utan ska basera bedömningen på teknisk information som avvikande trafikmönster eller vissa anmälda avsändaruppgifter.Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026.

Läs mer
DSC09632_fix_low.jpg.

VÄGUNDERHÅLL 2026-03-05

Positiva tongångar vid möte om vinterväghållning

Vad är statusen på de svenska vintervägarna? Under onsdagen möttes representanter för Trafikverket, driftentreprenörer och åkerier för att summera vinterns intryck och måla upp nästa steg på vägen mot bättre framkomlighet.De senaste två vintrarna har de svenska Europavägarna drabbats av omfattande trafikstopp i samband med avåkningar och andra olyckor. Händelserna har blivit utgångspunkten för en ny och djupare dialog mellan Trafikverket, landets driftentreprenörer som ansvarar för vägunderhållet samt åkerinäringen som utför stora delar av det faktiska arbetet. I september möttes ett flertal representanter för de olika aktörerna på Sveriges Åkeriföretags kontor i Stockholm, och nu i veckan hölls ett uppföljande möte med fokus på den vinter som varit och i delar av landet fortfarande är.Den allmänna uppfattningen från deltagarna var att vägarna hållit högre standard denna vinter, trots att hela Sverige haft riktigt vinterväder och på många håll under lång tid. Flera aktörer menade att de vågat göra mer insatser än tidigare och att Trafikverkets kommunikation vid vädervarning blivit bättre.– Det har varit vinter i hela landet i år, mer vinter än vanligt i södra delen av landet och lite mindre än vanligt i norr. Men jag upplever att Trafikverket har haft ett högre fokus på vintervägarna i år. Det gäller även media, på gott och på ont, säger Per Sjöblom, Sverigechef på Terranor.Flera aktörer menade att det fortfarande råder viss osäkerhet om hur underhållskontrakten ska tolkas och när insatser ska sättas in, men att de regionala skillnaderna är stora. För Peter Lagrell på åkeriet med samma namn har vintern ändå upplevts som ett tydligt steg i rätt riktning.– Vi har sett skillnad i vinter där vi är verksamma. Det känns som att ambitionsnivån i vår region har höjts från Trafikverkets håll. Vi har fått bättre möjlighet att hantera snöfallen som kommit när driftsentreprenören har haft ett ökat fokus på vinterväghållningen.Amanda Hammarbäck, enhetschef på Trafikverket, tycker också att arbetet rör sig framåt.– Vi har upplevt förbättringar i framkomligheten på vägarna, vilket visar sig i att vi inte har haft lika många och svåra stopp på vägarna – trots rejäl vinter i hela landet. På Trafikverket är vi mer förberedda för vinter nu genom vår utökade beredskapsplan. Vi har mer handlingskraft i projekten och större fokus vid vädervarningar.Hon tror också att dialogen med branschen kommer att leda till bestående förändringar som i slutändan ger mer förutsägbara villkor för entreprenörer och åkerier.– Nu har vi en öppen och ärlig dialog som gör det lättare för oss att staka ut en väg. Vi slipper gissa vad branschen tycker. Att vi nu ser över delar i ersättningsmodellen för vinterunderhåll är ett tydligt resultat av den dialog vi haft med branschen på senare tid.Per Sjöblom hoppas att samhällsnyttan i framkomliga vägar blir mer synlig.– Den finns en stor samhällsvinst i att ha en bra väg och undvika olyckor och stillastående. Sedan finns förstås ett kommunikativt problem i att få folk att förstå vad vinter innebär. Är det vinter så kan man inte förvänta sig att det är exakt samma väglag som på sommaren, trafikanten måste anpassa sin körning. Det förstår de flesta som bor i norr, men i söder är man inte lika van.

Läs mer
iStock-2212619337.jpg.

INFRASTRUKTUR 2026-03-13

Effektavgifterna stoppas i jakt på bättre modell

De nya effektavgifterna för elanvändning har mött alltmer kritik i takt med att de börjat införas. Nu pausas avgifterna i väntan på en ny och mer rimlig modell.Effektavgiften för elanvändning syftar till att jämna ut elanvändningen för att elnäten i Sverige ska kunna användas mer effektivt. Avgiften, som alla elnätsbolag skulle ha infört senast 1 januari 2027, har dock mött alltmer kritik då den kan slå hårt mot verksamheter och hushåll som inte har möjlighet att bestämma exakt när och hur de konsumerar sin el. Regeringen har konstaterat att modellerna som elnätsbolagen tagit fram dessutom ofta varit svåra för kunderna att förstå. Dessutom har de varierat stort mellan olika elnätsbolag. Därför ger regeringen nu Energimarknadsinspektionen i uppdrag att upphäva den föreskrift som reglerar effektavgifterna, samt att ta fram ett nytt förslag på en modell som är mer transparent, proportionerligt och likformad över landet.– Effektavgifterna har slagit för hårt mot vanliga hushåll. De har varit svåra att förstå samtidigt som de inneburit höga kostnader för många. Regeringen tar nu ett omtag och stoppar kravet på införande, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.Hur elnätsföretagen ska utforma sina effektavgifter har varit sparsamt reglerat. De elnätsföretag som redan har infört effektavgifter har därför använt olika modeller, vilket inneburit att effektavgifterna skiljt sig mycket åt mellan elnätsföretagen.Under den mellanperiod då föreskrifterna är upphävda och en ny reglering ännu inte är på plats, kommer det att vara upp till elnätsföretagen om de vill tillämpa effektavgifterna. Energimarknadsinspektionen får fortsatt tillsynsansvar över hur effektavgifterna utformas under perioden. Företag inom åkerinäringen har den senaste tiden vittnat om hur effektavgifterna i deras område har slagit hårt mot konkurrenskraften för eldrivna transporter.Energimarknadsinspektionen ska upphäva föreskrifterna senast den 30 juni 2026 och redovisa uppdraget senast den 12 april 2027.

Läs mer