Nej till tvingande krav på utsläppsfria tunga lastbilar

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-03-11

Sveriges ska de kommande decennierna göra rekordsatsningar inom transportinfrastruktur och beredskap. För att öka och bredda kompetensen på området startar nu Nackademin en ny utbildning till underhållsingenjör för infrastruktur på tre orter.Trafikverkets senaste infrastrukturplan är den ambitiösaste på decennier. Samtidigt ska Sverige förbättra sin beredskap kraftigt. Men går tillgång och efterfrågan på kompetens går inte ihop och arbetsförmedlingen varnar för ett långvarigt underskott på kvalificerad kompetens när den svenska infrastrukturen ska rustas upp. För att möta efterfrågan har utbildningsaktören Nackademin nu bestämt sig för att dra i gång en ny yrkesutbildning till underhållsingenjör för infrastruktur. Utbildningen ska arrangeras i Härnösand, Karlstad och Västerås.– Pensionsavgångar, nya industrisatsningar, Natomedlemskapet och den gröna omställningen driver upp efterfrågan på kompetens inom infrastruktur i hela landet. Genom att göra utbildningen tillgänglig på fler orter vill vi bidra till att stärka kompetensförsörjningen där behoven faktiskt finns, säger Astrid Westfeldt Corneman, vd på Nackademin.Nackademin ska därför stärka utbildningen inom samhällsviktiga sekorer genom nya och befintliga yrkeshögskoleutbildningar, men framför allt genom att satsa på fler studieorter. Genom en kombination av distansupplägg och lokal studieanknytning vill man få fler att utbilda sig på hemmaplan, i de regioner där kompetensbristen redan är tydlig och behovet växer snabbast.– De långsiktiga investeringarna i infrastruktur ställer krav på rätt kompetens inom drift och underhåll. Att utbildningen ges med regional koppling är positivt för kompetensförsörjningen och för genomförandet av framtida satsningar, säger Henrik Sundquist, chef för enheten Underhåll på Trafikverket i Härnösand.Utbildningen är öppen för ansökan fram till den 5 maj 2026.

FORDONSTEKNIK 2026-03-11

Däckspecialisternas Riksförbund (DRF) och STRO ska lansera en gemensam branschvägledning för arbete med tunga lastbils- och entreprenaddäck. Syftet är att stärka säkerheten och bidra till en mer enhetlig och strukturerad däckhantering i hela branschen.Arbete med entreprenaddäck, lastbilsdäck och andra större däck innebär särskilda tekniska utmaningar. Kombinationen av högt lufttryck och stor luftvolym gör att det är viktigt med korrekt metodik, rätt utrustning och tydliga rutiner. Felaktig hantering kan orsaka allvarliga skador.Den nya vägledningen har enligt DRF (Däckspecialisternas Riksförbund) tagits fram i dialog med tekniska experter och erfarna yrkesutövare. Den omfattar centrala moment vid montering, demontering och pumpning av tunga däck, särskilt däck monterade på delbara fälgar med låsring.Målgruppen är inte bara traditionella däckverkstäder. Tunga däck hanteras även av åkerier, lantbrukare, maskinentreprenörer och andra aktörer som inte alltid har tillgång till specialiserad utbildning eller anpassad utrustning.– Vår ambition är att bidra till en mer konsekvent och säker hantering av tunga däck i hela värdekedjan. Genom gemensamma riktlinjer skapar vi bättre förutsättningar för rätt arbetssätt och minskad risk, säger Jacob Lamberg, vice ordförande i DRF.Branschvägledningen är en del av ett bredare initiativ från DRF för att stärka kompetens och säkerhet i arbetet med tunga däck. Initiativet består av:1. Ett utbildningsmaterial för arbete med lastbils- och entreprenaddäck som lanseras under våren. Flera utbildningsaktörer kommer att ackrediteras utifrån vägledningens innehåll.2. En branschstandard för service av lastbilsdäck på väg som tas fram för att tydliggöra krav på kompetens, metodik och utrustning även vid mobilt arbete.3. Informationsinsatser som riktas mot åkerier och andra aktörer som idag utför däckarbete i egen regi.– Hantering av tunga däck är ett tekniskt kvalificerat arbete som kräver rätt kunskap, rätt utrustning och tydliga säkerhetsrutiner. Med denna vägledning vill vi bidra till en gemensam säkerhetsnivå i branschen, säger Dennis Alexis, vd på STRO som är den organisation i de nordiska länderna som fastställer tekniska normer för däck, fälgar och hjul. 

VÄGUNDERHÅLL 2026-03-05

Vad är statusen på de svenska vintervägarna? Under onsdagen möttes representanter för Trafikverket, driftentreprenörer och åkerier för att summera vinterns intryck och måla upp nästa steg på vägen mot bättre framkomlighet.De senaste två vintrarna har de svenska Europavägarna drabbats av omfattande trafikstopp i samband med avåkningar och andra olyckor. Händelserna har blivit utgångspunkten för en ny och djupare dialog mellan Trafikverket, landets driftentreprenörer som ansvarar för vägunderhållet samt åkerinäringen som utför stora delar av det faktiska arbetet. I september möttes ett flertal representanter för de olika aktörerna på Sveriges Åkeriföretags kontor i Stockholm, och nu i veckan hölls ett uppföljande möte med fokus på den vinter som varit och i delar av landet fortfarande är.Den allmänna uppfattningen från deltagarna var att vägarna hållit högre standard denna vinter, trots att hela Sverige haft riktigt vinterväder och på många håll under lång tid. Flera aktörer menade att de vågat göra mer insatser än tidigare och att Trafikverkets kommunikation vid vädervarning blivit bättre.– Det har varit vinter i hela landet i år, mer vinter än vanligt i södra delen av landet och lite mindre än vanligt i norr. Men jag upplever att Trafikverket har haft ett högre fokus på vintervägarna i år. Det gäller även media, på gott och på ont, säger Per Sjöblom, Sverigechef på Terranor.Flera aktörer menade att det fortfarande råder viss osäkerhet om hur underhållskontrakten ska tolkas och när insatser ska sättas in, men att de regionala skillnaderna är stora. För Peter Lagrell på åkeriet med samma namn har vintern ändå upplevts som ett tydligt steg i rätt riktning.– Vi har sett skillnad i vinter där vi är verksamma. Det känns som att ambitionsnivån i vår region har höjts från Trafikverkets håll. Vi har fått bättre möjlighet att hantera snöfallen som kommit när driftsentreprenören har haft ett ökat fokus på vinterväghållningen.Amanda Hammarbäck, enhetschef på Trafikverket, tycker också att arbetet rör sig framåt.– Vi har upplevt förbättringar i framkomligheten på vägarna, vilket visar sig i att vi inte har haft lika många och svåra stopp på vägarna – trots rejäl vinter i hela landet. På Trafikverket är vi mer förberedda för vinter nu genom vår utökade beredskapsplan. Vi har mer handlingskraft i projekten och större fokus vid vädervarningar.Hon tror också att dialogen med branschen kommer att leda till bestående förändringar som i slutändan ger mer förutsägbara villkor för entreprenörer och åkerier.– Nu har vi en öppen och ärlig dialog som gör det lättare för oss att staka ut en väg. Vi slipper gissa vad branschen tycker. Att vi nu ser över delar i ersättningsmodellen för vinterunderhåll är ett tydligt resultat av den dialog vi haft med branschen på senare tid.Per Sjöblom hoppas att samhällsnyttan i framkomliga vägar blir mer synlig.– Den finns en stor samhällsvinst i att ha en bra väg och undvika olyckor och stillastående. Sedan finns förstås ett kommunikativt problem i att få folk att förstå vad vinter innebär. Är det vinter så kan man inte förvänta sig att det är exakt samma väglag som på sommaren, trafikanten måste anpassa sin körning. Det förstår de flesta som bor i norr, men i söder är man inte lika van.