Mats Hellström
Chefredaktör
2025-12-17
LAGAR & REGLER
Köpare av tunga lastbilar ska inte tvingas köpa utsläppsfria fordon. Det står klart när EU-kommissionen nu antagit unionens stora lagpaket på fordonssidan. Den nordiska åkerinäringen har varit mycket aktiv i frågan under hösten.
– Det är en seger för en realistisk och fungerande omställning, säger Oscar Hyléen, vd på Sveriges Åkeriföretag.
Frågan om i vilken utsträckning åkerier och andra köpare av tunga fordon ska tvingas köpa en viss andel nollutsläppsfordon har ingått som en del i EU:s föreslagna lagpaket ”Clean Corporate Fleets”, som i sin tur är en del av det större ”Automotive package”. EU-kommissionen har tidigare drivit idén att både lätta och tunga fordon ska beläggas med inköpskrav på en viss andel nollutsläppsfordon. Nu har kommissionen dock kommit på andra tankar och valt att undanta tunga lastbilar. Motiveringen är bland annat att man vill minska den administrativa bördan för företagen och att infrastrukturen för laddning inte är på plats i tillräckligt hög utsträckning.
Den internationella vägtransportorganisationen IRU välkomnar beslutet och menar att kommissionen tagit till sig branschens budskap. Detsamma gäller den nordiska vägtransportorganisationen NLA som arbetat tätt tillsammans med de franska, tyska och nederländska motsvarigheterna. Tillsammans med dessa, och med hjälp av IRU, drev man under hösten en kampanj med syfte att stoppa det ursprungliga tvingande förslaget. Kampanjen bestod bland annat av en namninsamling från europeiska åkerier där Sverige utmärkte sig genom en stor mängd underskrifter. Sveriges Åkeriföretag har också uppmanat den svenska regeringen att avvisa förslaget vid ett möte i EU:s transportministerråd.
Oscar Hyléen, vd på Sveriges Åkeriföretag, ser kommissionens beslut som ett fint kvitto på att det går att påverka beslut i EU.
– När åkerinäringen i Sverige och Europa agerar gemensamt kan vi påverka politiken i riktning mot sunda och genomförbara vägval. Detta är en seger för en realistisk och fungerande omställning av transporter.
Inställningen från branschorganisation är att man stödjer klimatmålen, men att omställningen måste ske på villkor som innebär ett möjliggörande av utsläppsfria transporter snarare än krav på särskilda inköp. Åtgärder som leder till att företag måste genomföra investeringar som kunderna inte betalar för är ett hot mot både konkurrenskraft och omställningstakt. Lösningen är i stället en snabb utbyggnad av elnät, laddinfrastruktur och incitament som ger bra marknadsmässiga och teknikneutrala villkor för utsläppsfria transporter.
De föreslagna kraven kommer därmed bara att riktas mot personbilar samt lätta transportfordon hos stora företag (där ”stort företag” innebär en balansomslutning på 20 miljoner euro, en nettoomsättning på 40 miljoner euro och minst 250 anställda).
Frågan om tvingande köp av tunga nollutsläppsfordon är dock inte ur världen för all framtid. EU-kommissionen öppnar för att frågan kan återkomma efter att CO2-standarderna reviderats och AFIR-förordningen (som reglerar kraven på utbyggnad av laddinfrastruktur längs EU:s större vägar) fått en översyn. Om det sker är Sveriges Åkeriföretag och NLA beredda att agera igen.
– Vi måste fortsätta vara djupt engagerade i processen. Om frågan återkommer måste Sverige stå fast vid att omställningen kräver realistiska förutsättningar, säger Oscar Hyléen.
Innan de nya reglerna antas ska de förhandlas och godkännas av Europaparlamentet och EU-länderna (ministerrådet).
Tipsa redaktionen!
Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.
Läs även
POLITIK 2026-06-05
Ny rapport tar helhetsgrepp om skatter och avgifterI en ny rapport från forskningsinstitutet SNS undersöker nationalekonomerna Maria Börjesson och Jacob Lundberg hur olika skatter och avgifter påverkar transportsektorn och hur vi väljer att transportera både oss själva och gods. Den föreslår bland annat att skatterna och avgifterna i framtiden ska vara på en nivå som motsvarar de kostnader som transporterna ger upphov till, varken mer eller mindre.Sverige ska senast år 2030 införa en nya avståndsbaserad skatt för vägtrafik. Hur denna ska utformas kommer att debatteras allt flitigare och nu har forskarna Maria Börjesson och Jacob Lundberg, båda två nationalekonomer, tagit fram en rapport med namnet ”Skatter på transporter – smartare styrning för effektivare transportsystem”. Den tar ett helhetsgrepp om de skatter och avgifter som belastar transportsektorn och vilka effekter de får.Rapporten analyserar hur skatter och avgifter i transportsektorn kan utformas för att bättre spegla de kostnader som transporter ger upphov till. Den täcker de viktigaste skatterna och avgifterna – drivmedelsskatter, fordonsskatter, trängselskatter, banavgifter, farledsavgifter, parkeringsavgifter, moms och förmånsbilsbeskattning – och sätter dem i ett bredare institutionellt och nationalekonomiskt sammanhang, med hänsyn till EU-rättsliga ramar. Rapporten presenterar 18 konkreta reformförslag som sammantaget bedöms ge ett nettotillskott till statskassan på 10–20 miljarder kronor per år.Den bärande principen i rapporten är att skatter och avgifter i första hand bör motsvara de externa kostnader som trafiken orsakar – trängsel, buller, utsläpp, olyckor och slitage – varken mer eller mindre. Analysen bygger på en genomgång av vetenskaplig litteratur samt offentlig statistik över transporter, skatteintäkter och offentliga utgifter.En slutsats i rapporten är att prissättningen på transporter har större påverkan på tillgängligheten och den samhällsekonomiska effektiviteten än vad exempelvis investeringar i ny infrastruktur har.Vill du läsa hela rapporten, eller en summering av de viktigaste slutsatserna, så kan du göra det här.Rapportens reformförslag, i korthet:· Höj momsen på persontransporter till 25 procent.· Verka för en EU-överenskommelse som momsbelägger internationella persontransporter.· Medge fullt momsavdrag för inköp av bilar.· Höj dieselskatten i relation till bensinskatten, så att bränslena beskattas lika i förhållande till energiinnehåll och koldioxidutsläpp.· Avskaffa drivmedelsskatternas indelning i koldioxid- och energiskatt och ersätt denna med en mer enhetlig struktur.· Höj drivmedelsskatterna, där EU ETS II ingår, i stället för reduktionsplikten, så att de bättre speglar vägtrafikens samhällskostnader.· Sänk fordonsskatten som kompensation för de högre drivmedelsskatterna, men behåll malus på nya bilar.· Avskaffa dieseltillägget i fordonsskatten.· Utforma trängselskatten mer träffsäkert med bättre metoder.· Inför en distansbaserad eurovinjettavgift för tung trafik som motsvarar dess samhällsekonomiska marginalkostnad.· Avskaffa boendeparkeringen.· Stärk lagstiftningen för att tydliggöra att parkeringsavgifterna inte får vara högre än vad som motiveras av platsbrist.· Höj parkeringsavgifterna på gatumark i centrala lägen och sänk dem där det inte råder platsbrist.· Avskaffa nedsättningen av förmånsvärden för miljöbilar.· Sänk förmånsvärdena för äldre förmånsbilar.· Utred trafikförsäkringsskattens syfte och nivå.· Höj banavgifterna och differentiera dem i högre grad med hänsyn till både slitage på banan och trängsel.· Styr i högre grad mot marginalkostnadsprissättning inom sjöfarten.
FÖRETAGANDE 2026-06-11
Postnord bygger ny terminal i TimråPostnord planerar att öppna en ny stor terminal för paket- och pallhantering på Midlandaområdet i Timrå. Investeringen uppgår till omkring en halv miljard kronor och terminalen väntas tas i drift i början av 2028.Den nya terminalen ska byggas mellan Midlandavägen, Sundsvall Timrå Airport och Qstar på Midlandaområdet. Markköpet på närmare åtta hektar är en affär mellan det kommunala bolaget Timrå Invest och Inhubs, där Postnord planerar att ingå ett hyresavtal med Infrahubs dotterbolag Inhubs som äger byggnaden. – Det här känns verkligen roligt. Etableringen innebär arbetstillfällen och en betydande investering i kommunen. Vi får ytterligare en viktig arbetsgivare med långsiktig närvaro i regionen vilket stärker vårt lokala näringsliv, säger Stefan Dalin (S), kommunstyrelsens ordförande i Timrå samt ordförande i Timrå Invest.Byggnationen av terminalen ska inledas under hösten och den beräknas komma i drift första kvartalet 2028. Postnord investerar över en halv miljard kronor i projektet.– Den nya terminalen befäster Postnords närvaro i norra Sverige och ger oss förutsättningar att möta en växande paketmarknad. Svensk e-handel omsatte i fjol cirka 153 miljarder kronor och visar inget tecken på avmattning. Jag ser terminalen som en hub ut mot övriga Norrland och en nödvändighet då paketmarknaden växer i rekordfart, säger Peter Gisel-Ekdahl, vd på Postnord Sverige.
FÖRETAGANDE 2026-06-09
Minskad virkesförbrukning i SverigeFörbrukningen av rundvirke i den svenska skogsindustrin minskade under 2025 med drygt 2 procent. Efterfrågan från sågverken är stabil, medan massaindustrin visar en tydlig nedgång.Virkesförbrukningen minskade från 72,8 miljoner m³fub till 71,2 miljoner m³fub, mellan 2024 och 2025 enligt siffror från Biometrias årliga statistikrapport över virkesförbrukningen. Det innebär en minskning på 1,6 miljoner m³fub, eller cirka 2,2 procent. Minskningen drivs främst av en lägre förbrukning inom massaindustrin, medan sågverkens förbrukning ligger kvar på en stabil nivå.– Det här bekräftar att marknadsläget skiljer sig åt mellan branschens olika delar, säger Sven Jägbrant, tjänstestrateg på Biometria och en av dem som ligger bakom rapporten.Massaindustrins totala råvaruförbrukning minskade från 48,4 till 46,6 miljoner m³f, vilket förklarar huvuddelen av nedgången i den totala virkesförbrukningen. Samtidigt fortsätter användningen av svenskt virke att minska.– Det sker förändringar från år till år i råvaruflödena i skogsindustrin, men förbrukningen av virke med svenskt ursprung har nu minskat varje år sedan 2021, säger Sven Jägbrant. Utvecklingen varierar också geografiskt. Förbrukningen av virke med svenskt ursprung ökade i nordligaste Sverige, medan den minskade i övriga delar av landet.Även trädslagsfördelningen fortsätter att förändras. Under 2025 bestod virkesförbrukningen till 49,9 procent av gran och 41,5 procent av tall (inklusive contortatall), medan björk stod för 7,2 procent och övrigt löv för 1,5 procent. Trenden med en ökande andel tall och minskande andel gran har varit tydlig de senaste åren.