Teleoperatörer ska stoppa bedrägerier

iStock-1354892924.jpg.
Foto: Istockphoto.com
Profilbild Mats Hellström.

Mats Hellström

Chefredaktör

2025-11-27

LAGAR & REGLER

Det svenska näringslivet beräknas ha förlorat omkring 4,5 miljarder kronor i olika typer av bedrägerier under 2023. Nu föreslår regeringen att teleoperatörer ska bli skyldiga att stoppa samtal och meddelanden som misstänks användas för bedrägerier.

Bedrägerier över telefon, sms och andra elektroniska kommunikationstjänster är ett utbrett problem i samhället och näringslivet. Under 2023 polisanmäldes omkring 29 000 telefonbedrägerier och den sammanlagda brottsvinsten uppskattades till över 700 miljoner kronor. Bland privatpersoner slår bedrägerier hårt mot framför allt äldre personer, och kostnaderna för närings­­livet till följd av alla typer av bedrägerier beräknades till 4,5 mi­ljarder kronor under 2023. I en promemoria presenterar regeringen nu förslag som ska förhindra att telefonsamtal och SMS används för bedrägerier.

– Bedrägerier drabbar framför allt äldre väldigt hårt, samtidigt som det är en stor inkomstkälla för gängkriminella. Med dessa förslag kan vi stoppa fler bedrägeriförsök innan de når mottagaren. Det ökar tryggheten för både privatpersoner och företag, säger civilminister Erik Slottner.

I promemorian föreslår Finansdepartementet bland annat att operatörer som tillhandahåller telefoni och sms ska vara skyldiga att stoppa samtal och meddelanden som misstänks användas för bedrägerier, eller för att vilseleda en större grupp mottagare. Operatörerna ska inte få filtrera innehållet i samtal eller sms, utan basera bedömningen på teknisk information såsom avvikande trafikmönster eller vissa anmälda avsändaruppgifter. För att underlätta kontrollen av sms med avsändarnamn föreslår man att Post- och telestyrelsen ska få föra ett frivilligt register över avsändarnamn, vilket gör det möjligt att verifiera att ett meddelande kommer från rätt avsändare.

Promemorian med förslag har skickats ut på remiss till berörda remissinstanser.

Tipsa redaktionen!

Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.

Mejla oss

Läs även

DSC00238_low.jpg. FRÅN MAGASINET

FÖRETAGANDE 2026-06-15

"Laget vinner alltid"

30 år har snart gått sedan Christer Ohlsson köpte sin första grävmaskin och startade åkeri- och entreprenadfirman Ohlssons i Landskrona. Genom investeringar i ny teknik, ett genuint engagemang för personalen och starka värderingar har verksamheten vuxit ut till en koncern som idag omsätter närmare två miljarder kronor. Vid Sveriges Åkeriföretags årsmöte i maj fick Ohlssons ta emot Stora Åkeripriset för sin inspirerande resa.Det var en rörd och överväldigad koncernchef som tog emot den årliga utmärkelsen tillsammans med hustrun Anita Ohlsson i Rikssalen på Örebro slott.– Jag känner mig ödmjuk inför denna fantastiska utmärkelse. Har man som jag levt i branschen i hela sitt liv är det både en ära och ett kvitto på att man tänker rätt. Jag är oerhört stolt över vad vi alla har lyckats åstadkomma tillsammans, säger grundaren Christer Ohlsson.Genom uppväxten i en åkarfamilj låg karriären i åkeribranschen nära tillhands. Redan som 22-åring blev Christer Ohlsson delägare i Landskrona Express & Bärarelaget. Han arbetade kvar i bolaget i ytterligare 22 år innan han, 44 år gammal, gick vidare i karriären genom att starta sitt eget företag i hemstaden. Ekonomutbildningen, i kombination med erfarenheter från åkerinäringen, bidrog till att han valde att stanna kvar i branschen. Starten för den egna verksamheten, minns Christer Ohlsson, var blygsam med förvärvet av en terminal och en grävmaskin som snart blev två.– Jag kände att det var dags att pröva min affärsidé och utmana möjligheterna. Jag tänkte att om jag står för taktpinnen själv är det ju jag som bestämmer. Det beslutet har jag aldrig ångrat.

Läs mer
Wibax 26033-020_low.jpg.

FÖRETAGANDE 2026-06-09

Rekordavtal för ellastbilar mellan Wibax och Scania

Kemikalieleverantören Wibax och Scania har tecknat ett av de största avtalen för elektriska lastbilar hittills i Sverige. Under fem år kommer Wibax att ta emot hela 105 tunga ellastbilar för bulktransporter.Avtalet mellan Wibax och Scania är ett exklusivitetsavtal som löper över de kommande fem åren. Avtalet är enligt Wibax det största enskilda förvärvet av ellastbilar för bulktransporter i EU och en del i det långsiktiga samarbete som inleddes mellan bolagen 2021. Avtalet omfattar även underhåll, laddlösningar och digitala tjänster. Wibax elektrifieringssatsning handlar bland annat om att förbättra den datadrivna planeringen och uppföljningen. Genom samarbetet med Scania kommer bolaget nu att kunna analysera körmönster, ruttplanering och energiförbrukning. Det ska i slutändan leda till en bättre dimensionerad flotta som kan disponeras på ett mer effektivt sätt.– Det här avtalet är helt avgörande för att vi ska nå våra miljömål om att våra fordon ska vara 100 procent elektrifierade. Scania är en bra och stabil partner som vi har historia med, vilket är viktigt med tanke på omfattningen av affären, säger Jonas Wiklund, vd på Wibax.Elektrifieringssamarbetet med Scania startades redan 2021.– Vi vill elektrifiera vår tunga fordonsflotta snabbt, och med Scania kan vi säkerställa att vi introducerar den nya tekniken så fort som möjligt för att kunna nå elektrifieringen inom den tidsplan vi har satt upp, säger Magnus Sundström, logistikchef på Wibax.Jonas Wiklund menar att det nyskrivna avtalet innebär att lastbilsflottan inte längre kommer att begränsa Wibax i deras fortsatta arbete mot företagets övergripande miljömål för 2030, men att det också handlar om business.– Vi är övertygade om att det här kommer att ge oss en affärsmässig fördel genom minskade omkostnader på lång sikt. Det gör att vi kan erbjuda en mer hållbar och prisvärd produkt till våra kunder.

Läs mer
iStock-836073798_low.jpg. FRÅN MAGASINET

HÅLLBARHET 2026-06-15

Effektavgifterna finns kvar för storkunderna

Regeringen stoppade planen att införa obligatoriska effektavgifter för hushållen och tillsatte en utredning om framtidens eltaxor. Men elbilsåkerier som hör till storförbrukarna av el kommer att fortsätta få betala effektavgifter. I alla fall tills regeringens utredning i frågan blir klar.Diskussionen om elbolagens impopulära effektavgifter har varit intensiv under våren. Effektavgifter innebär att kunderna debiteras både för den totala användningen av energi (i kWh) och för sina effekttoppar (i kW).Den omdiskuterade metoden att ta betalt för elen fick bland annat energiminister Ebba Busch att kasta en myndighetsföreskrift i papperskorgen. Det var EIFS 2022:1 från Energimarknadsinspektionen som sa att alla elnätsbolag senast till nästa år ska införa effektavgifter. Ett EU-direktiv ligger i botten, men den lagen är inte lika tvingande som de svenska reglerna var.Istället tillsätts nu en utredning som har ett år på sig att föreslå en ny svensk modell för effektavgifter. Avgifterna ska få en liknande utformning över hela landet och dessutom vara begripliga och proportionella. Men, om man läser utredningens direktiv noga så är det en öppen fråga om den nya kommande modellen verkligen kommer att införas.Regeringsingripandet har redan fått följden att Ellevio, det stora elnätsföretag som var först med att införa effektavgifter för hushåll och mindre elkunder, nu tar bort dem. Men effektavgifterna finns fortfarande kvar för stora elkunder i de flesta elnätsföretag. Så kallade effektavtal är mycket vanliga på marknaden för storkunder, dit elbilsåkerierna med laddstationer hör.Elnätsföretagen har tecknat effektavtal med sina stora elkunder sedan åtminstone ett decennium tillbaka. Det här gäller åtminstone de tre största elnätsföretagen – Vattenfall Eldistribution, Eon Energidistribution och Ellevio. Tillsammans har de drygt halva marknaden, eller nästan tre miljoner kunder.En mer detaljerad bild av hur det ser ut i landet på elavtalssidan är svår att ge. Totalt finns nämligen cirka 150 elnätsföretag som vart och ett har monopol i sitt område. Alla företag bestämmer självständigt över sina avtalsmodeller. Branschorganisationen Energiföretagen, som har elnätsbolagen som medlemmar, säger att de inte har uppgifter om vilka som hunnit införa effektavtal.Motivet för att införa effektavgifter är att elnätsföretagen måste anpassa sina nät efter kundernas effektuttag. Om elkunden bara någon enstaka gång behöver ta ut höga effekter, så måste nätet vara dimensionerat för det. Det gäller även om effekttoppen bara varar under en kort tid.

Läs mer