Näringspolitisk strateg till Sveriges Åkeriföretag

INFRASTRUKTUR 2026-10-09

Den 6 december öppnar den första delen av E4 Förbifart Stockholm, sträckan Häggvik–Hjulsta. År 2030 väntas de sista delarna av förbifarten öppna.Essingeleden har i många decennier varit den huvudsakliga länken mellan de norra och södra delarna av Stockholmsregionen. Sedan 2001 har planeringen och arbetet för en ny väg runt Stockholm pågått, och nu är det alltså snart premiär för den första delsträckan av det som kallas Förbifart Stockholm. Premiären sker hela fyra år tidigare än vad som ursprungligen var planerat.– Att vi nu öppnar sträckan mellan Häggvik och Hjulsta är ett viktigt steg för förbättrad framkomlighet i regionen, framför allt i de norra delarna. Vi får kortare restider och fler alternativa resvägar. De omkringliggande vägarna, bland annat Kymlingelänken, Rotebroleden och E18 Enköpingsvägen avlastas, säger Camilla Magnusson, projektchef för E4 Förbifart Stockholm.

DRIVMEDEL 2026-09-30

Nästan varannan nyregistrerad personbil var helelektrisk under september månad, och fler än sju av tio var laddbara. Det visar Mobility Swedens senaste rapport. Med bara fyra procent av nyregistreringarna ser dieselbilarna däremot ut att vara på utdöende.Under september var 49 procent av de nyregistrerade elbilarna helelektriska, upp 11 procent jämfört med samma månad förra året. Det är rekord, bortsett från månaden innan det tidigare elbilsstödet löpte ut 2022. Lägger man till laddhybriderna, som stod för 21,9 procent av nyregistreringarna så landar andelen laddbara bilar på nästan 72 procent. Också rekord, men en klar minskning för laddhybriderna som nådde över 30 procent förra året. Bensin fortsätter att vara valet för den som ännu inte gått över till el. 18,5 procent valde bensin och 6,7 procent elhybrid (som oftast drivs av bensin, men återanvänder bromsenergi som omvandlas till el). Endast 3,8 procent valde diesel som drivmedel.Av de 3 571 lätta lastbilarna var knappt 28 procent eldrivna, också det en tydlig uppgång från knappt 21 procent i september förra året – men en liten nedgång från augusti månad i år. Bland lätta lastbilar dominerar diesel fortfarande, med drygt 57 procent av marknaden. Det är dock 10 procentenheter lägre än för ett år sedan. Totalmarknaden för lätta lastbilar är hittills upp nästan 20 procent jämfört med förra året.Bland de tunga fordonen går elektrifieringen fortsatt ganska trögt. Andelen nya eldrivna tunga lastbilar under september var 10,3 procent, något mindre än antalet gasdrivna (11,9 procent). Det var visserligen tydligt högre än september förra året (5,9 procent), men ungefär i linje med snittet under innevarande år. Marknaden för tunga fordon har över lag gått ganska trögt under året, men i september syns en tydlig ökning (+22 procent) i registreringarna jämfört med förra året.Nyregistreringarna av tunga fordon för en enstaka månad är dock så pass få att enstaka större fordonsleveranser till en enskild aktör kan påverka statistiken för olika drivlinor kraftigt.

DRIVMEDEL 2026-10-02

Natten mellan onsdag och torsdag löpte en av regeringens tillfälliga skattesänkningar på bensin och diesel ut. I december väntar nästa skattehöjning, och samtidigt är omvärldsläget fortsatt oroligt. Experter talar nu om att dieselpriset inom kort kan nå 30 kronor litern i Sverige.Igår steg priset på bensin med ungefär en krona och priset på diesel med 40 öre i och med att den tidigare sänkningen av energiskatten på fossila drivmedel löpte ut. Efter en period av ovanligt låga drivmedelspriser har notan för den som tankar fossilt fortsatt gå stadigt uppåt till omkring 18 kronor för en liter bensin och 23 kronor för en liter diesel. Men detta är kanske bara en försmak av vad som komma skall, och bakom den analysen finns flera faktorer.Den 1 december ska den största skattesänkningen på bensin och diesel, den som avser koldioxidskatten, återställas till sin tidigare nivå. Det innebär en prisökning med ungefär tre kronor litern för dieseln, vilket om prisnivån som gäller nu ligger fast ger ett dieselpris på drygt 26 kronor.Men skatterna är förstås bara en del i de prisökningar vi ser. Att skatterna över huvud taget sänkts (tillfälligt) beror på att andra faktorer driver upp priset. Bland dessa hittar vi ett relativt högt oljepris som nu pendlar kring 100-dollarsstrecket per fat och beror på utbudsstörningar i framför allt Persiska viken, ett resultat av kriget mellan USA, Iran och ett antal andra arabstater som dragits med i konflikten.Oljepriset är dock inte den enda världsmarknadsfaktorn. Den så kallade ” crack spreaden”, prisskillnaden mellan olja och färdigraffinerat drivmedel har sällan eller aldrig varit så hög som nu, och den är som värst för dieseln. Enligt Handelsbankens valutastrateg Michel Gubel, som uttalar sig för Svenska Dagbladet, har skillnaden mellan råoljepriset och priset på färdig diesel historiskt sett pendlat mellan 0 och 40 procent. Just nu är den uppe i omkring 100 procent. En liter diesel kostar alltså dubbelt så mycket som en liter olja. Det är rekord, enligt Michel Gruber. Bakom den här utvecklingen finns två faktorer, dels konflikterna i Mellanöstern och dels Ukrainas framgångsrika kampanj där man slagit ut stora delar av Rysslands raffinaderikapacitet i syfte att försvaga den ryska krigsekonomin. USA:s president Donald Trump har nu också hotat med ett exportstopp på amerikansk diesel riktat mot Europa för att på så sätt sänka pristrycket på den inhemska amerikanska marknaden inför mellanårsvalet. Det skulle om det blir verklighet kunna pressa upp priserna ytterligare för europeiska länder.Än är Sverige ett av de länder i Europa som har lägst dieselpris, men snart kan vi alltså nå samma nivå som våra grannar. Att oron för tuffa prisökningar är påtaglig hos många syns nu i elbilsförsäljningen, där september månad gav den högsta andelen nyregistrerade elbilar någonsin i Sverige, 49 procent. Men än är vi långt efter Norge där över 95 procent av alla nya bilar är helelektriska.