Volvo får fem stjärnor i Euro Ncaps nya test

FORDONSTEKNIK 2025-12-12

I 20 år har forsknings- och utvecklingsprojektet ETT format dagens tunga transportfordon. Det är inom ramen för ETT som många av dagens BK4-fordon och 34,5-metersekipage provades för första gången. Nu avslutas ETT officiellt. Men Skogforsk är på gång med nya fordonsutvecklingsprojekt.I början på oktober i år satte skogsindustrin punkt för ETT-projektet som pågått under två decennier. Under hela den tiden har forskningsprojektet varit i centrum för den svenska utvecklingen av tunga transportfordon.– ETT-projektet har haft ett mycket stort inflytande på utvecklingen och användningen av dagens energieffektiva lastbilsekipage med hög kapacitet. De nya föreskrifterna, som tillåter fordonskombinationer på 74 ton och 34,5 meter, bygger till stor del på erfarenheterna från ETT, säger Göran Danielsson, ansvarig för skogliga transportfrågor på Sveriges Åkeriföretag och chef för region Norr i SÅ. Han ingick i projektets styrgrupp under den senaste projektperioden.Gert Adolfsson, projektledare på Skogforsk intygar gärna projektets betydelse. Han var tidigare logistikchef på Sydved och tog över ledningen av ETT i början av förra året, efter att den mångårige projektledaren Henrik von Hofsten gått i pension.– Det som sticker ut med ETT-projektet är uthålligheten över tid. Projektet har pågått under 20 år. Under den tiden har man genomfört en rad tester som ligger till grund för det nuvarande regelverket för tunga lastfordon, säger Gert Adolfsson.

LAGAR & REGLER 2025-12-17

Köpare av tunga lastbilar ska inte tvingas köpa utsläppsfria fordon. Det står klart när EU-kommissionen nu antagit unionens stora lagpaket på fordonssidan. Den nordiska åkerinäringen har varit mycket aktiv i frågan under hösten.– Det är en seger för en realistisk och fungerande omställning, säger Oscar Hyléen, vd på Sveriges Åkeriföretag. Frågan om i vilken utsträckning åkerier och andra köpare av tunga fordon ska tvingas köpa en viss andel nollutsläppsfordon har ingått som en del i EU:s föreslagna lagpaket ”Clean Corporate Fleets”, som i sin tur är en del av det större ”Automotive package”. EU-kommissionen har tidigare drivit idén att både lätta och tunga fordon ska beläggas med inköpskrav på en viss andel nollutsläppsfordon. Nu har kommissionen dock kommit på andra tankar och valt att undanta tunga lastbilar. Motiveringen är bland annat att man vill minska den administrativa bördan för företagen och att infrastrukturen för laddning inte är på plats i tillräckligt hög utsträckning.Den internationella vägtransportorganisationen IRU välkomnar beslutet och menar att kommissionen tagit till sig branschens budskap. Detsamma gäller den nordiska vägtransportorganisationen NLA som arbetat tätt tillsammans med de franska, tyska och nederländska motsvarigheterna. Tillsammans med dessa, och med hjälp av IRU, drev man under hösten en kampanj med syfte att stoppa det ursprungliga tvingande förslaget. Kampanjen bestod bland annat av en namninsamling från europeiska åkerier där Sverige utmärkte sig genom en stor mängd underskrifter. Sveriges Åkeriföretag har också uppmanat den svenska regeringen att avvisa förslaget vid ett möte i EU:s transportministerråd.Oscar Hyléen, vd på Sveriges Åkeriföretag, ser kommissionens beslut som ett fint kvitto på att det går att påverka beslut i EU.– När åkerinäringen i Sverige och Europa agerar gemensamt kan vi påverka politiken i riktning mot sunda och genomförbara vägval. Detta är en seger för en realistisk och fungerande omställning av transporter.

POLITIK 2025-12-11

EU:s utsläpp ska ner med 90 procent till år 2040. Det är resultatet av den nya överenskommelsen mellan EU-länderna och Europaparlamentet. Samtidigt skjuts utsläppshandelssystemet för vägtransporter, ETS2, upp ett år till 2028.Det har varit en hård strid mellan olika viljor i parlamentet och bland EU-ländernas ministrar i ministerrådet. Vissa har velat sätta lägre mål, medan andra tycker att 90 procent (jämfört med 1990) är absolut minimum. Ett förslag som diskuterats har varit att göra det tillåtet för länderna att tillgodoräkna sig en mindre del av utsläppsminskningarna från utsläpp som sker i andra länder, genom så kallade klimatkrediter. EU-kommissionen har tidigare föreslagit att tre procentenheter av de minskade utsläppen ska kunna tillgodoräknas på detta sätt, men när förhandlingarna nu avslutats mellan parlamentet och EU-länderna så landade det i fem procentenheter.Förslaget om 90-procentiga minskningar blir därmed kvar, men med kompromisslösningen att lite mer av utsläppsminskningarna kommer att kunna tillgodoräknas från projekt i andra länder. Även permanent lagring av koldioxid accepteras som metod för att kompensera utsläpp inom EU som är svåra att minska.Ett syfte med det nya klimatmålet är att ge tydligare och mer långsiktiga spelregler för investeringar, industriell utveckling och omställning till mer hållbara transporter i Europa. EU kommer också att vartannat år följa upp och redovisa hur arbetet mot klimatmålen går. Där ska man ta hänsyn till ny forskning, teknikutveckling och hur Europas konkurrenskraft påverkas.Ett annat resultat av förhandlingarna är att utsläppshandelssystemet för bland annat byggnad och vägtransporter, ETS2, sljuts upp i ett år och därmed börjar gälla 2028. Det innebär alltså att det nu är två år kvar, i stället för ett år, tills fossil diesel och bensin för transporter blir en del av utsläppshandeln – en förändring som kommer att höja priset på fossila drivmedel inom hela EU.