Svensk Åkeritidning nr 1 2025

DRIVMEDEL 2026-11-06

Under oktober månad var andelen helelektriska personbilar i nyregistreringarna 51 procent, enligt Mobility Swedens sammanställning. Det är en kraftig uppgång jämfört med oktober förra året då andelen var 36 procent. För lätta respektive tunga lastbilar över 16 ton landade motsvarande siffror på 28 respektive 9 procent.Räknat i procent var antalet nyregistrerade elbilar hela 45 procent högre i oktober jämfört med samma månad förra året. Totalt var andelen nya laddbara (elbilar + laddhybrider) personbilar 70 procent enligt Mobility Swedens siffor, där rena elbilar vinner ytterligare mark på bekostnad av hybrider. Totalmarknaden för personbilar gick upp med 2 procent och är hittills under året upp 4 procent.Lätta lastbilar fortsätter att sälja bättre jämfört med förra året. Oktober månad gav 9 procent fler nyregistreringar än oktober 2025, och andelen eldrivna fordon av dessa var 28 procent.På den tunga sidan är trenden ännu brantare. 604 nyregistreringar i oktober innebär en ökning med 23 procent, och av dessa var knappt 9 procent eldrivna (räknat på lastbilar med totalvikt på 16 ton och över). En uppgång från förra årets 6,5 procent. Som alltid med tunga fordon så kan stora beställningar av enskilda kunder göra att siffrorna slår olika mellan månaderna. Årstrenden verkar dock vara stigande den också, men 10 procent sålda tunga ellastbilar årets första tio månader mot 7 procent samma period förra året.Trafikanalys har också presenterat siffror för oktober månad. Dessa visar i stort samma trend som Mobility Swedens siffror, men med marginellt lägre andel elfordon på grund av olika mätmetoder.

POLITIK 2026-11-04

Europaparlamentets miljöutskott röstade under veckan om att ändra reglerna för hur mycket koldioxid nyregistrerade vägfordon i EU får släppa ut 2035. Det tidigare beslutet innebar att inga bilar med utsläpp kan säljas, men med dagens omröstning är EU ett steg på vägen mot lättare krav.Enligt de nuvarande reglerna får nya fordon alltså inte ge några utsläpp från och med 2035. Beslutet drevs igenom i EU 2023 men har därefter tagits upp igen i Kommissionen som föreslagit ändringar. Enligt dessa måste utsläppsminskningarna nå 90 procent, där de resterande utsläppen ska kunna kompenseras genom användning av e-bränslen, biobränslen samt koldioxidsnålt stål i produktionen. För åkerinäringen är skillnaden betydande, då detta öppnar för en fortsatt nyproduktion av lastbilar med förbränningsmotor.Både den svenska regeringen och oppositionen har varit kritiska till en uppmjukning av reglerna, bland annat med motiveringen att svenska företag har investerat mycket i omställningen och att ändringarna förändrar spelreglerna på marknaden.Nu har frågan alltså gått vidare till Europaparlamentets miljöutskott som vill se en ytterligare uppluckring av reglerna. Dagens omröstning, som drevs igenom av partigrupperna EPP, S&D och Renew, innebär att utsläppsminskningen för nya fordon stannar på 87,5 procent för 2035. Av de 12,5 procent som återstår ska enligt förslaget 7,5 procentenheter kunna tillgodoräknas genom användning av koldioxidsnålt stål, medan de sista 5 procenten utsläpp inte behöver elimineras alls. Det antagna ändringsförslaget innehåller också formuleringar som är mer gynnsamma för fordon som drivs uteslutande på biodrivmedel eller andra eventuella förnybara eller koldioxidsnåla drivmedel.Den internationella vägtransportorganisationen IRU välkomnar beskedet från Parlamentet.– Det politiska budskapet från Europaparlamentet är tydligt: minskningspolitiken måste återspegla marknadsrealiteterna och transportföretagens operativa behov. Omröstningarna om båda förslagen markerar ett viktigt skifte mot en mer pragmatisk strategi: att möjliggöra omställningen, bevara teknikvalet och säkerställa att klimatambitionerna matchas av den infrastruktur, energiförsörjning och de ekonomiska förutsättningar som behövs för att genomföra dem, säger IRU:s EU-chef Raluca Marian i ett uttalande.Även den nordiska transportorganisationen i EU, NLA, ser positivt på det nya förslaget.– Omställningen till utsläppsfria tunga transporter är i full gång, och transportaktörer investerar i nya fordon, infrastruktur och teknik. Prioriteten måste nu vara att säkra det stöd som krävs för att skala upp denna omställning. Det förutsätter konkurrenskraftiga driftskostnader, tillförlitlig laddinfrastruktur och en starkare efterfrågan på marknaden – inte obligatoriska inköpskvoter. EU:s politik bör möjliggöra och belöna investeringar, snarare än att diktera när och hur transportaktörer ska förnya sina fordonsflottor, säger Torsten Laksafoss Holbek, vd på NLA.Miljöutskottet röstade samtidigt om större flexibilitet i koldioxidstandarderna för nya transportbilar, där man vill se bindande utsläppsminskningar på 80 procent till 2035 i stället för kommissionens föreslagna 90 procent och de 100 procent som gäller enligt nuvarande regler. Även i denna uppgörelse ingår koldioxidsnålt stål och biobränslen som parametrar. Reduktionen till 2030 föreslås också justeras ner, från 50 procent till 35 procent.Omröstningarna i utskottet är en milstolpe, men lagstiftningsprocessen är långt ifrån avslutad. Parlamentet planerar att rösta i frågan i december och därefter väntar förhandlingar med EU:s medlemsländer i ministerrådet.

FÖRETAGANDE 2026-10-28

I somras blev Skaraborgsbolaget XR Logistik en del av LBC Frakt i Värmland. Nu ska de två verksamheterna växa tillsammans genom att ta större uppdrag, effektivisera driften och dra nytta av varandras styrkor.– Det är i skillnaderna vi kan lära av varandra, säger Mathias Olsson, vd på XR Logistik.Alla som varit verksamma ett tag i åkerinäringen känner till den stora trenden: Åkerierna blir färre – men större. Begreppet för den här typen av skeende i en enskild bransch är ”konsolidering”, den direkta motsatsen till fragmentering. Förändringen har pågått under många år, men blivit alltmer påtaglig i takt med att branschen mött allt större utmaningar i form av ny konkurrens och stora behov av att investera i ny teknik. Från moderna (ofta eldrivna) fordon till IT-lösningar, AI-driven transportplanering och ett bredare tjänsteutbud.XR-koncernen är ett tydligt exempel på den här utvecklingen. Den bildades 2009 när de Skarborgsbaserade lastbilscentralerna Origo, Transwest, LBC Falköping och det gemensamägda Skaraborgs Transport gick samman efter att ha kommit fram till att det är bättre att växa ihop än att försöka konkurrera på den ganska måttliga lokala marknaden. Ihopslagningen blev framgångsrik och den nya XR-koncernen kunde växa ordentligt genom att ta större uppdrag, bland annat gränsöverskridande transporter till Norge. I ägarledet fanns ett antal enskilda åkeriföretag, men från 2024 och framåt koncentrerades ägandet till Skrotfrag som vid senaste årsskiftet ägde 70 procent av koncernen som då omsatte omkring 1,7 miljarder kronor. Men ägandet i XR Logistik, som utgjort majoriteten av verksamheten i koncernen, blev kortvarigt då bolaget nu i somras såldes vidare till LBC Frakt i Värmland. Med följde också dotterbolagen Olssons Åkeri och XR Solutions, där det första har fjärrtransporter som huvudverksamhet och det senare erbjuder lagerhållning och tredjepartslogistik med tillhörande transporttjänster. Mathias Olsson, tidigare vd för Olssons Åkeri, är nu vd för XR Logistik. Han menar att drivkrafterna i den nya företagsbildningen i grunden är desamma som när XR-koncernen skapades 2009.