Svensk Åkeritidning nr 1 2025

- Svensk Åkeritidning...
- åkeritidning
- Nr 1 2026
2026-02-16
SVENSK ÅKERITIDNING
Läs även

LAGAR & REGLER 2026-03-04
Förbättrat stöd till laddinfrastrukturEnergimyndigheten har öppnat en ny utlysning för stöd till investeringar i laddinfrastruktur vid lastnings- och lossningsplatser. På flera punkter är stödet nu bättre och bredare än tidigare.Energimyndigheten har tidigare genomfört två utlysningar av investeringsstöd med fokus på just laddning vid lastning och lossning. Nu har myndigheten alltså öppnat en tredje utlysning, med ännu bättre villkor, inom ramen för det program som kallas ”Regionala elektrifieringspiloter”.Målet med utlysningen är enligt Energimyndigheten att ”stödja en effektiv och behovsanpassad elektrifiering av tunga transporter på platser där fordonen redan gör naturliga uppehåll, såsom exempelvis lager, omlastningsplatser, hamnar, återvinningscentraler och andra logistikanläggningar”.De två tidigare utlysningarna med samma fokus har hittills resulterat i 35 färdiga laddstationer. Ytterligare 147 laddstationer planeras bli klara under perioden 2026–2028.I den nya utlysningen kan sökanden få upp till 50 procent av projektkostnaderna i stöd, med möjlighet till ytterligare 5 procent om laddstationen byggs i ett av EU:s utpekade stödområden. Tidigare var stödnivåerna lägre för stora och medelstora företag.Utlysningen skiljer sig från de tidigare på flera sätt. De största skillnaderna är enligt Energimyndigheten att effektkravet per laddningspunkt sänkts från 300 till 150 kilowatt, att ellager får inkluderas i ansökan, att samtliga projekt kan få upp till 50 procent i stöd samt att utlysningen sker i konkurrens där projekten som erbjuder mest effekt per krona prioriteras.Energimyndigheten kommer att hålla två digitala informationsmöten om utlysningen den 17 mars och den 26 mars. Sista dag att lämna in ansökan är 5 maj.

FÖRETAGANDE 2026-03-04
Ohlssons rekordsatsar på fossilfria fordonLogistik- och renhållningskoncernen Ohlssons planerar att under året ta 100 nya fossilfria fordon i drift. Det är koncernens största satsning på fossilfria lösningar hittills och ett resultat av en rad nya stora kontrakt inom renhållning.Under 2026 drar Ohlssons i gång med nya uppdrag i ett 20-tal kommuner runt om i landet, främst inom insamling av hushållsavfall och förpackningsmaterial. För att möta behovet och säkerställa hög kapacitet investerar bolaget nu i en bred uppsättning renhållningsfordon, där majoriteten är fyrfacksbilar med fokus på hållbarhet och driftsäkerhet.– Investeringen är en viktig del av vår långsiktiga strategi för att kombinera tillväxt med klimatansvar. Genom att bredda vår fossilfria flotta i den här omfattningen gör vi skillnad, både för miljön, för kommunerna vi arbetar i och för våra medarbetare i vardagen, säger Christer Ohlsson, koncernchef för Ohlssonsgruppen.Samtliga fordon som tas i drift under året kommer köras på fossilfria drivmedel såsom el, biogas och HVO100. Det innebär, förutom minskade utsläpp, tystare transporter och förbättrad arbetsmiljö i flera uppdrag.

VÄGUNDERHÅLL 2026-03-05
Positiva tongångar vid möte om vinterväghållningVad är statusen på de svenska vintervägarna? Under onsdagen möttes representanter för Trafikverket, driftentreprenörer och åkerier för att summera vinterns intryck och måla upp nästa steg på vägen mot bättre framkomlighet.De senaste två vintrarna har de svenska Europavägarna drabbats av omfattande trafikstopp i samband med avåkningar och andra olyckor. Händelserna har blivit utgångspunkten för en ny och djupare dialog mellan Trafikverket, landets driftentreprenörer som ansvarar för vägunderhållet samt åkerinäringen som utför stora delar av det faktiska arbetet. I september möttes ett flertal representanter för de olika aktörerna på Sveriges Åkeriföretags kontor i Stockholm, och nu i veckan hölls ett uppföljande möte med fokus på den vinter som varit och i delar av landet fortfarande är.Den allmänna uppfattningen från deltagarna var att vägarna hållit högre standard denna vinter, trots att hela Sverige haft riktigt vinterväder och på många håll under lång tid. Flera aktörer menade att de vågat göra mer insatser än tidigare och att Trafikverkets kommunikation vid vädervarning blivit bättre.– Det har varit vinter i hela landet i år, mer vinter än vanligt i södra delen av landet och lite mindre än vanligt i norr. Men jag upplever att Trafikverket har haft ett högre fokus på vintervägarna i år. Det gäller även media, på gott och på ont, säger Per Sjöblom, Sverigechef på Terranor.Flera aktörer menade att det fortfarande råder viss osäkerhet om hur underhållskontrakten ska tolkas och när insatser ska sättas in, men att de regionala skillnaderna är stora. För Peter Lagrell på åkeriet med samma namn har vintern ändå upplevts som ett tydligt steg i rätt riktning.– Vi har sett skillnad i vinter där vi är verksamma. Det känns som att ambitionsnivån i vår region har höjts från Trafikverkets håll. Vi har fått bättre möjlighet att hantera snöfallen som kommit när driftsentreprenören har haft ett ökat fokus på vinterväghållningen.Amanda Hammarbäck, enhetschef på Trafikverket, tycker också att arbetet rör sig framåt.– Vi har upplevt förbättringar i framkomligheten på vägarna, vilket visar sig i att vi inte har haft lika många och svåra stopp på vägarna – trots rejäl vinter i hela landet. På Trafikverket är vi mer förberedda för vinter nu genom vår utökade beredskapsplan. Vi har mer handlingskraft i projekten och större fokus vid vädervarningar.Hon tror också att dialogen med branschen kommer att leda till bestående förändringar som i slutändan ger mer förutsägbara villkor för entreprenörer och åkerier.– Nu har vi en öppen och ärlig dialog som gör det lättare för oss att staka ut en väg. Vi slipper gissa vad branschen tycker. Att vi nu ser över delar i ersättningsmodellen för vinterunderhåll är ett tydligt resultat av den dialog vi haft med branschen på senare tid.Per Sjöblom hoppas att samhällsnyttan i framkomliga vägar blir mer synlig.– Den finns en stor samhällsvinst i att ha en bra väg och undvika olyckor och stillastående. Sedan finns förstås ett kommunikativt problem i att få folk att förstå vad vinter innebär. Är det vinter så kan man inte förvänta sig att det är exakt samma väglag som på sommaren, trafikanten måste anpassa sin körning. Det förstår de flesta som bor i norr, men i söder är man inte lika van.