Svensk Åkeritidning nr 1 2026

INFRASTRUKTUR 2026-03-31

Sveriges största hamn ska fortsätta växa. Genom ett nytt avtal frigörs 210 000 kvadratmeter ny yta i Arendal utanför Göteborg.– Vi ser en stadig volymtillväxt över tid, säger Göran Eriksson, vd på Göteborgs Hamn.Göteborgs Hamns förvärv består av mark och kontorsfastigheter samt vattenområden. I och med affären finns framtida förutsättningar för 210 000 nya kvadratmeter terminalyta. I den totala affären ingår också en försäljning av en logistikfastighet vid infarten till hamnen. Nettokostnaden för hela affären är 684 miljoner kronor.– Den här affären görs för att skapa förutsättningar för hamnens fortsatta utveckling på lång sikt. Göteborgs Hamn behöver fortsätta växa framgent, och det här är ett naturligt steg i direkt anslutning till befintliga hamnverksamheter och kringliggande logistikinfrastruktur, säger Göran Eriksson, vd på Göteborgs Hamn.Fastigheten ligger i anslutning till den nya färjeterminal som Stena Line nu bygger och som ska stå klar 2031. Genom affären stärker Göteborgs Hamn förutsättningarna för industriell etablering och tillväxt.– Vi ser en stadig volymtillväxt över tid och för att stötta det svenska näringslivets konkurrenskraft globalt krävs ständig utveckling av hamnen, säger Göran Eriksson.

DRIVMEDEL 2026-04-06

Försvarsmakten tecknade nyligen ett avtal med Sveriges Åkeriföretag som gäller tunga vägtransporter i kris eller krig. Nu har man även tecknat ett avtal med Drivkraft Sverige, branschorganisationen för drivmedelsföretag i Sverige.I händelse av kris eller krig behöver Försvarsmakten tillgång till bränsle och drivmedel för att kunna upprätthålla den operationella förmågan. Försvarsmakten har därför fördjupat samarbetet med drivmedelsbranschen genom att teckna ett samverkansavtal med Drivkraft Sverige.– För att kunna upprätthålla verksamhet även vid långvariga störningar krävs ett robustare system med högre grad av redundans, skyddsvärde och samordning mellan civila och militära aktörer. Den här samverkan är en del av den rörelseriktningen, säger generalmajor Stig-Olof Krohné, chef för försvarsstabens stödenhet vid Försvarsmakten.Jessica Alenius, vd på Drivkraft Sverige, påpekar att försörjningen av bränsle och drivmedel är en grundförutsättning för att samhället ska fungera – både i fredstid och i händelse av kris eller krig.– Att vi nu fördjupar vår samverkan med Försvarsmakten, genom ökat informationsutbyte, är ett viktigt steg för att göra Sveriges drivmedelsberedskap ännu mer effektiv och robust.Försvarsmakten har sedan tidigare tecknat samarbetsavtal med Svensk Sjöfart och Sveriges Åkeriföretag. Dessa kommer att följas av flera likartade avtal med andra branschorganisationer.

HÅLLBARHET 2026-04-16

Ett batterilager på laddningssystemet kan jämna ut strömförbrukningen och hålla nere de hårt kritiserade effektavgifterna. LBC Logistik i Kristinehamn och Falkenklev Logistik i Arlöv är två av de åkeriföretag som investerat i batterier.Intresset för batterier för laddsystem har blivit stort bland de åkerier som investerat i eldrivna lastbilar. Ett viktigt skäl för det är de effekttariffer som är på väg enligt ett EU-direktiv.I Sverige använder redan många elnätsbolag effektavgifter på elräkningen. Men i mars i år beslutade regeringen att pausa införandet. Näringslivet har gett hård kritik mot att olika beräkningsmetoder används i olika delar av landet, vilket gör att det blir svårt att beräkna och förutse kostnaderna. Energimarknadsinspektionen kommer nu att göra en utredning och föreslå en nationell modell för effektavgifter.Ett batterilager innebär naturligtvis en stor investeringskostnad för ett åkeri. På ett åkeriföretag har batterilagret vanligtvis en kapacitet på mellan 200 och 2000 kWh. Det är en investering i miljonklassen. Batterilager med kringutrustning kan rymmas i en eller flera containrar av olika storlek. Ett sådant batterilager kallas BESS (Battery Energy Storage System) och har blivit en viktig komponent i elektrifieringen av såväl transporter som annan industri.Men det finns fler motiv för batterilagret än att enbart kapa effekttoppar och jämna ut elförbrukningen. Det är exempelvis inte alltid nödvändigt att åkeriet gör investeringen själv. Det finns flera exempel på hur man kan dela nyttan med ett batterilager med andra aktörer. Vi har pratat med några av de åkerier som tidigt satsade på elektriska lastbilar och har erfarenhet av laddstationer med batterier.Idag rullar omkring tusen tunga elektriska lastbilar på de svenska vägarna. De flesta av dem laddas på åkeriets egen depå eller terminal. Basladdningen sker mycket ofta under natten och de kan sedan stödladdas under exempelvis lunchrasten.Olika bedömningar talar om att hemmaladdningen står för 80–90 procent av energin till bilarna. Den betydligt högre kostnaden för att ladda publikt, gör att åkerierna så långt möjligt försöker ladda i egen regi.