IT-baserade stölder plågar transportmarknaden

iStock-1170045922.jpg.
Bedräglig programvara används som del i ett stöldupplägg av fysiska varor. Foto: Istockphoto.com
Profilbild Mats Hellström.

Mats Hellström

Chefredaktör

2025-11-26

DIGITALISERING & IT

Varor till ett värde av 34 miljarder dollar försvinner varje år genom cyberbaserad brottslighet som riktas mot amerikanska transportföretag. Det slår säkerhetsbolaget Proofpoint fast i en ny rapport som också pekar på att de bedrägliga metoderna används världen över.

Det amerikanska IT-säkerhetsföretaget Proofpoint har släppt en rapport som visar hur cyberbrottslingar genom bedräglig programvara infiltrerar åkerier och andra fraktföretag för att enklare kunna stjäla deras transporterade varor.

Laststölder genomförda av organiserade kriminella grupper av varit ett problem i många decennier, men metoderna ändras alltså med tiden. Cyberaktiverad stöld är numera en av de vanligaste formerna av laststöld och den förlitar sig på social ingenjörskonst och kunskap om hur lastbils- och transportindustrin fungerar. Digitaliseringen av leveranskedjor har skapat nya sårbarheter och därmed också nya möjligheter för kriminella grupper att utnyttja luckor med hjälp av sofistikerade och föränderliga cyberkapaciteter. Grupperna kan enligt rapporten stjäla gods på distans genom att utnyttja den teknik som har bäddats in i leveranskedjorna för att flytta gods mer effektivt.

Ett sätt att på digital väg möjliggöra en stöld är att infiltrera de marknadsplatser som företag använder för att underlätta bokning av lastbilstransporter. Brottslingen postar en förfrågan om en transport av varor. Transportörerna som svarar blir därefter uppmanade att gå in på en (bedräglig) länk, vilket leder till att brottslingen kapar deras konton genom ett så kallat RMM-verktyg. Därefter används transportörens konto av brottslingen för att buda på riktiga transporter. Cyberbrottslingarna samarbetar därefter med andra kriminella grupper för att genomföra själva stölden från företagen som tror att de anlitat en riktig transportör.

Medicinsk utrustning, elektronik, livsmedel och dryck är några av de varugrupper som nämns som utsatta.

Rapporten handlar om den amerikanska marknaden, där laststölder enligt beräkningar leder till 34 miljarder dollar i förluster årligen. Men Proofpoint menar att det kriminella tillvägagångssättet används världen över. 

Tipsa redaktionen!

Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.

Mejla oss

Läs även

Test_IIHS_During_4_low.jpg.

TRAFIKSÄKERHET 2026-08-07

Nya tester visar nyttan av underkörningsskydd

Nya krocktester visar att ett förstärkt underkörningsskydd på lastbilssläp kan göra stor skillnad vid olyckor där personbilar kör in i släp bakifrån. Trafikverket vill nu ta in skyddet i sina kommande upphandlingar.Euro Ncap har genomfört nya krocktester där femstjärniga personbilar körts in i både amerikanska och europeiska lastbilssläp i hög hastighet. Testerna visar enligt Trafikverket hur avgörande ett förstärkt underkörningsskydd är för att minska risken för dödliga skador.I USA finns en frivillig standard som innebär att många nya lastbilssläp utrustas med förstärkta skydd. Efter de nya testerna kommer Euro Ncap att driva frågan om att införa obligatoriska krav på motsvarande skydd på europeiska släp. Trafikverket säger dock att man redan nu ska se över upphandlingarna och möjligheterna att ställa krav på underkörningsskydd.– Vi hoppas att fler transportköpare ser samma möjligheter, säger Rikard Fredriksson.Underkörningsolyckor i Sverige sker ofta på motorväg, i dagsljus och vid bra väderförhållanden. Ett återkommande scenario är enligt Trafikverket att ett lastbilssläp fått haveri och står helt eller delvis i körfältet, vilket gör att personbilar kör in bakifrån i hög hastighet. I Europa omkommer i genomsnitt 400 personer varje år i den här typen av olyckor.

Läs mer
DSC00543_low_besk.jpg.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-08-07

Yrkesförarutbildningen moderniseras

Den 1 september införs nya regler för yrkesförarutbildningen. Det blir då möjligt för utbildningsanordnarna att använda e-lärande i undervisningen och avancerade simulatorer i körträningen.Regeringen beslutade i januari att ändra förordningen om yrkesförarkompetens i syfte att modernisera utbildningen för yrkesförare. Reformen innebär bland annat att nya former för undervisning införs och att delar av körträningen kan ersättas med övningar med en avancerad simulator.Två nya begrepp introduceras i regelverket. Fjärrundervisning definieras som lärarledd undervisning som genomförs via digitala mötesplattformar, medan distansundervisning avser icke lärarledd utbildning, så kallat e-lärande. Samtidigt blir det möjligt att använda avancerade simulatorer som ersättning för vissa delar av körträningen i grundutbildningen.Ändringarna träder i kraft den 1 september 2026. Utbildningsanordnare som har tillstånd att bedriva utbildning i yrkesförarkompetens kan behöva uppdatera sina befintliga planer och anmäla dessa till Transportstyrelsen (kostnadsfritt). Utbildningsanordnare som vill förändra sin utbildning till att omfatta fjärrundervisning, distansundervisning (så kallad e-lärande) eller använda avancerad simulator behöver ansöka om ändring av befintligt tillstånd (avgiftsbelagd ansökan).

Läs mer
XR7A0025_fotoStudioKlang_low_besk.jpg.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-06-25

Ny modell för statsbidrag ska ge fler yrkesutbildningar

Regeringen tar nu ytterligare steg för att förbättra statsbidraget för yrkesinriktad utbildning på gymnasial nivå inom kommunal vuxenutbildning (regionalt yrkesvux) och göra det mer långsiktigt och flexibelt. Syftet är att ge kommunerna bättre förutsättningar att erbjuda fler yrkesutbildningar som leder till jobb.Trots stora behov på arbetsmarknaden har statsbidraget för regionalt yrkesvux under flera år varit underutnyttjat. Under 2025 beslutade regeringen därför om flera successiva förändringar i statsbidraget. Bland annat höjdes ersättningsnivåerna med 20 procent från och med i år, det blev möjligt att bevilja statsbidrag för upp till tre år i taget och differentierade ersättningsnivåer infördes från och med 2027 för att bättre spegla kostnaderna för särskilt dyra utbildningar.Nu har regeringen beslutat om ytterligare förändringar. De innebär att statsbidraget fördelas enligt en ny modell med en långsiktig grundfinansiering och möjlighet till tilläggsfinansiering vid behov.– Efterfrågan på yrkesutbildad arbetskraft är stor, men många saknar rätt utbildning för att ta de jobb som finns. Att fler utbildar sig är avgörande för både minskad arbetslöshet och bättre kompetensförsörjning. Nu tar vi nästa steg för att förbättra statsbidraget för regionalt yrkesvux så att kommunerna kan erbjuda fler yrkesutbildningar som leder till jobb, säger gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm.Kommunerna rekvirerar grundbidraget baserat på befolkningsmängd och arbetslöshet. Samtidigt ändras medfinansieringskravet. All utbildning som finansieras med grundbidraget ska medfinansieras med minst 30 procent. Utöver grundbidraget kommer kommunerna att kunna ansöka om ett tilläggsbidrag som är fullt finansierat av staten, men det får bara lämnas om hela grundbidraget utnyttjas.– Förändringarna ger kommunerna bättre förutsättningar att planera utbildning, både för att skapa fler utbildningsplatser och för att våga satsa på dyrare utbildningar. De innebär också en minskad administration för kommunerna, säger Lotta Edholm.Förändringarna träder i kraft i den 22 juli 2026 och tillämpas första gången i fråga om statsbidrag för bidragsåret 2028.

Läs mer