Volvo och Daimler går ihop om framtidens mjukvaruplattform

88508cffec46e439_webb.jpg.
Det nya samriskbolaget Coreturas nye vd Johan Lundén flankerad av koncerncheferna Martin Lundstedt och Karin Rådström.
Profilbild Mats Hellström.

Mats Hellström

Chefredaktör

2025-06-18

DIGITALISERING & IT

Med en ny mjukvarudefinierad fordonsplattform vill Volvokoncernen och Daimler Truck omvandla den kommersiella fordonsindustrin och etablera en ny branschstandard. För detta ändamål har fordonstillverkarna nu bildat ett samriskbolag, som fått namnet Coretura.

 

Efter att ha tecknat bindande samriskavtal den 28 oktober 2024 har Volvokoncernen och Daimler Truck nu fått alla nödvändiga myndighetsgodkännanden för det nya företaget Coretura AB. Verksamheten sparkades i gång tidigare denna månad.

– Det här är ett stort och verkligen spännande steg – inte bara för oss, utan för hela branschen och våra kunder. Tillsammans startar vi den digitalt drivna framtiden för lastbilar och bussar, vilket i slutändan kommer att göra kommersiella fordon smartare, mer uppkopplade och effektivare än någonsin, säger Karin Rådström, vd och koncernchef för Daimler Truck.

Martin Lundstedt, vd och koncernchef för AB Volvo, menar att det rör sig om banbrytande teknik och innovationssamarbeten som lägger grunden för en ny era inom uppkoppling och effektivitet i branschen.

– Den här satsningen understryker inte bara vårt engagemang för att vidareutveckla våra produkter utan också viljan att bana väg för hållbara och intelligenta transportlösningar, säger han.

Coretura ska ledas av en ledningsgrupp med fyra medlemmar, två var från aktieägarna. Vd är Johan Lundén som tidigare ansvarat för strategisk produktplanering, projekt- och innovationsledning inom Volvokoncernen.

Bolagen skriver att Coreturas uppdrag är att bygga den ”icke-differentierande kärnan”, en standardiserad och öppen mjukvarudefinierad fordonsplattform och ett dedikerat operativsystem för kommersiella fordon. 

Coreturas verksamhet omfattar även specifikation och upphandling av centraliserade högpresterande styrenheter som är avsedda för kommersiella fordon och som kan hantera stora mängder data. Det ska göra det möjligt att frikoppla utvecklingscyklerna för både programvara och hårdvara, så att slutkunder kan köpa och uppdatera digitala applikationer trådlöst. 

Coretura kommer till en början ha 50-talet personer anställda, för att sedan stegvis växa. Bolaget siktar på att lansera sina första produkter i fordon i slutet av decenniet.

Investeringsnivån är hög från Volvokoncernen och Daimler Truck, som vardera åtar sig att investera ett ”tresiffrigt miljonbelopp” under de kommande fem åren för att säkerställa framgången för Coretura. Bolagen förblir i övrigt konkurrenter och kommer fortsätta att differentiera sina kompletta produkt- och tjänsteerbjudanden, inklusive respektive digitala lösningar.

 

Tipsa redaktionen!

Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.

Mejla oss

Läs även

Finansminister Elisabeth Svantesson presenterar uppdaterad ekonomisk prognos 2_foto Hugo Rosell Regeringskansliet.jpg.

POLITIK 2026-05-07

Lågkonjunkturen fortsätter i spåren av Irankriget

Fortsatt lågkonjunktur och höga energipriser, men svensk ekonom bör stå sig bra i en internationell jämförelse. Det var några av de viktigaste slutsatserna när finansminister Elisabeth Svantesson presenterade en ny prognos för den ekonomiska utvecklingen i Sverige.Prognoserna för BNP och sysselsättning 2026 har reviderats ned. Finansdepartementets bedömning är nu att lågkonjunkturen blir mer utdragen än vad som angavs i den prognos som gjordes i april.Osäkerheten kring geopolitik och handelspolitik fortsätter göra avtryck i ekonomin. Högre energipriser bidrar till högre inflation i omvärlden och i Sveriges närområde syns ett försvagat förtroende bland hushåll och företag. En lägre efterfrågan i omvärlden väntas påverka svensk export, och den globala osäkerheten har ökat inflationsriskerna även i Sverige. Ändå är prognosen att KPIF-inflationen väntas bli fortsatt låg under resten av året.– Irankriget har bidragit till stor osäkerhet i världsekonomin och skapat utbudsstörningar. Det får effekter för svensk ekonomi, även om vi har ett bättre utgångsläge än många andra länder tack vare vår låga statsskuld och vårt relativt låga beroende av fossil energi. Hittills har tillväxten tappat lite fart, men svensk ekonomi väntas fortfarande ha högre tillväxt 2026 än både USA och snittet i euroområdet. Vi har beredskap för att vidta fler åtgärder för att stötta ekonomin om läget förvärras, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

Läs mer
ART_A40J_Electric_Hero_2324x1200__low.jpg.

FÖRETAGANDE 2026-04-24

Starkare orderingång än väntat för Volvo

Volvokoncernen har släppt sin rapport för första kvartalet 2026 och den visar på minskad omsättning jämfört med föregående år, men en orderingång som var högre än förväntat.Omsättningen för första kvartalet minskade från 122 till 111 miljarder kronor och det justerade rörelseresultatet blev 12,2 miljarder kronor, en rörelsemarginal på 11 procent. Resultaten var nära förhandsanalyserna, något sämre för omsättningen och lite bättre för marginalen.Koncernchefen Martin Lundstedt skriver i rapporten att: ”Under Q1 2026 visade Volvokoncernen fortsatt motståndskraft och operativ styrka och uppnådde en bra lönsamhet med en justerad rörelsemarginal på 11,0 %, trots att marknadsvolymerna var lägre i jämförelse med föregående år. Resultatet var bra inom alla våra affärsområden. Trots den fortsatta geopolitiska osäkerheten var kundernas förtroende för våra produkter och tjänster fortsatt starkt, vilket återspeglas i god orderingång och låga avbokningar under kvartalet.”Den justerade rörelsemarginalen för lastbilssegmentet backade något, från 10, 3 till 10,1 procent, vilket ändå var bättre än prognosen på 9,4 procent.Det resultat som sticker ut i rapporten är orderingången på 62 755 fordon och maskiner, klart bättre än förväntade 57 600. Efterfrågan ser dessutom ut att bli bättre än tidigare prognoser för Europa, Brasilien och Indien.

Läs mer
iStock-1145662095.jpg.

POLITIK 2026-04-30

EU lättar på villkoren för statliga stöd i energikrisen

EU-kommissionen har tagit fram ett nytt tillfälligt krisramverk som riktar sig till flera sektorer som nu drabbas hårt av energikrisen, däribland åkerinäringen i Europa. Det handlar om lättade villkor för statliga stöd, som kan införas av de stater som finner åtgärder nödvändiga.Europeiska kommissionen har i veckan antagit en ny tillfällig ram för statligt stöd som svar på de ekonomiska effekter som stängningen av Hormuzsundet i Persiska viken fått.Ramen ska underlätta medlemsstaternas stöd till de ekonomiska sektorer som är mest utsatta för krisen genom att lätta på villkoren som Europeiska kommissionen har för att godkänna statliga stöd.Vägtransportorganisationen IRU:s Europadirektör Raluca Marian menar att det är särskilt viktigt att vägtransporter uttryckligen inkluderas bland de drabbade sektorerna.– Med marginaler under tre procent och en allmän oförmåga att föra över kostnader på kunderna, har vägtransportföretag mycket begränsad kapacitet att absorbera plötsliga bränsleprischocker, säger hon i ett uttalande och tillägger att vägtransportföretag i allmänhet inte heller säkrar sina bränsleinköp, vilket gör riktat stöd i ett sånt här läge extra viktigt.En av de kraftigaste inslagen i åtgärdsramen är möjligheten att täcka upp till 70 procent av extra bränslekostnader och 100 procent när det gäller ”återbetalningspliktiga instrument”.Bland de stöd som presenterats finns också möjligheten att bevilja stöd genom förskottsbetalningar med verifiering i efterhand, ett sätt att snabbt skapa likviditet i krissituationer. Ett annat är förenklade mekanismer som gör det möjligt att bevilja stöd under 50 000 euro baserat på standarddata i stället för företagsspecifika data, vilket ska minska den administrativa bördan.– Att minska byråkratin är inte bara viktigt i en kris, utan ännu mer när snabbhet är avgörande, säger Raluca Marian.IRU välkomnar att kommissionen uttrycklig påmint medlemsstaterna om möjligheten att använda punktskattesänkningar, inklusive att ansöka om undantag under EU:s minimisatser, en åtgärd som får direkt inverkan på bränslepriserna. Några länder har redan använt dessa möjligheter, och Sverige skickade för några veckor sedan in en begäran om att vid behov få sänka energiskatten på diesel och bensin under EU:s egentliga miniminivå.– Utöver underlättandet är detta ramverk en kraftfull signal till medlemsstaterna om att det finns ett akut behov av att stödja vägtransportsektorn. Det som är viktigt nu är att stödet når sektorn snabbt i praktiken, säger Raluca Marian.Sverige skiljer sig dock från många andra europeiska länder genom vår flitiga användning av framför allt indexregleringar och drivmedelstillägg i avtal. Det innebär att kostnader visserligen kan skena i ett kort perspektiv, men att transportörer har bättre möjligheter att på lång och medellång sikt kompensera för ökade kostnader än företag i andra länder.EU:s och EU-ländernas stöd för att minska kostnadsökningarna på fossila bränslen har också fått kritik från olika håll på grund av att stöden gör det mindre lönsamt att hushålla med bränslen och genomföra energieffektiviseringar och investeringar i annan teknik. Därigenom ökar risken för att efterfrågan hålls uppe i en tid av underutbud på marknaden, vilken i sig kan driva ytterligare kostnadsökningar för bränsle.

Läs mer