Dags för ny åkarsväng

INFRASTRUKTUR 2026-11-05

I slutet av augusti förra årets drabbades Västernorrland av kraftiga skyfall. I sin slutrapport konstaterar nu Statens haverikommission att en del av skadorna som då uppstod på infrastrukturen var oundvikliga, men att det behövs mer kunskap om hur åtgärder i landskapet kan minska effekterna.Haverikommissionen drar alltså slutsatsen att regnovädrets omfattning och intensitet gjorde att skador på infrastrukturen var oundvikliga. Samtidigt pekar slutrapporten på att det behövs bättre kunskap om hur bland annat skogsbilvägar och andra åtgärder i landskapet kan påverka vattenflöden vid extrem nederbörd. En tidigare analys, som Sweco genomfört på uppdrag av Skogsindustrierna, visade att skyfallen vida översteg järnvägens avvattningskapacitet samt att skogsbilvägar har påverkat hur vattnet sökte sig fram i landskapet.Skogsindustrierna ser att det går att göra mer för att rusta vägar och järnvägar mot framtida extremväder.– Rapporten visar att samhället behöver bli bättre på att förebygga riskerna när extrema regnmängder möter transportinfrastruktur. Vägar, järnvägar och skogsbilvägar behöver planeras, underhållas och klimatanpassas med hänsyn till de vattenflöden som denna typ av extrem nederbörd medför, säger Elin Swedlund som är transportansvarig vid Skogsindustrierna.

POLITIK 2026-11-04

Europaparlamentets miljöutskott röstade under veckan om att ändra reglerna för hur mycket koldioxid nyregistrerade vägfordon i EU får släppa ut 2035. Det tidigare beslutet innebar att inga bilar med utsläpp kan säljas, men med dagens omröstning är EU ett steg på vägen mot lättare krav.Enligt de nuvarande reglerna får nya fordon alltså inte ge några utsläpp från och med 2035. Beslutet drevs igenom i EU 2023 men har därefter tagits upp igen i Kommissionen som föreslagit ändringar. Enligt dessa måste utsläppsminskningarna nå 90 procent, där de resterande utsläppen ska kunna kompenseras genom användning av e-bränslen, biobränslen samt koldioxidsnålt stål i produktionen. För åkerinäringen är skillnaden betydande, då detta öppnar för en fortsatt nyproduktion av lastbilar med förbränningsmotor.Både den svenska regeringen och oppositionen har varit kritiska till en uppmjukning av reglerna, bland annat med motiveringen att svenska företag har investerat mycket i omställningen och att ändringarna förändrar spelreglerna på marknaden.Nu har frågan alltså gått vidare till Europaparlamentets miljöutskott som vill se en ytterligare uppluckring av reglerna. Dagens omröstning, som drevs igenom av partigrupperna EPP, S&D och Renew, innebär att utsläppsminskningen för nya fordon stannar på 87,5 procent för 2035. Av de 12,5 procent som återstår ska enligt förslaget 7,5 procentenheter kunna tillgodoräknas genom användning av koldioxidsnålt stål, medan de sista 5 procenten utsläpp inte behöver elimineras alls. Det antagna ändringsförslaget innehåller också formuleringar som är mer gynnsamma för fordon som drivs uteslutande på biodrivmedel eller andra eventuella förnybara eller koldioxidsnåla drivmedel.Den internationella vägtransportorganisationen IRU välkomnar beskedet från Parlamentet.– Det politiska budskapet från Europaparlamentet är tydligt: minskningspolitiken måste återspegla marknadsrealiteterna och transportföretagens operativa behov. Omröstningarna om båda förslagen markerar ett viktigt skifte mot en mer pragmatisk strategi: att möjliggöra omställningen, bevara teknikvalet och säkerställa att klimatambitionerna matchas av den infrastruktur, energiförsörjning och de ekonomiska förutsättningar som behövs för att genomföra dem, säger IRU:s EU-chef Raluca Marian i ett uttalande.Även den nordiska transportorganisationen i EU, NLA, ser positivt på det nya förslaget.– Omställningen till utsläppsfria tunga transporter är i full gång, och transportaktörer investerar i nya fordon, infrastruktur och teknik. Prioriteten måste nu vara att säkra det stöd som krävs för att skala upp denna omställning. Det förutsätter konkurrenskraftiga driftskostnader, tillförlitlig laddinfrastruktur och en starkare efterfrågan på marknaden – inte obligatoriska inköpskvoter. EU:s politik bör möjliggöra och belöna investeringar, snarare än att diktera när och hur transportaktörer ska förnya sina fordonsflottor, säger Torsten Laksafoss Holbek, vd på NLA.Miljöutskottet röstade samtidigt om större flexibilitet i koldioxidstandarderna för nya transportbilar, där man vill se bindande utsläppsminskningar på 80 procent till 2035 i stället för kommissionens föreslagna 90 procent och de 100 procent som gäller enligt nuvarande regler. Även i denna uppgörelse ingår koldioxidsnålt stål och biobränslen som parametrar. Reduktionen till 2030 föreslås också justeras ner, från 50 procent till 35 procent.Omröstningarna i utskottet är en milstolpe, men lagstiftningsprocessen är långt ifrån avslutad. Parlamentet planerar att rösta i frågan i december och därefter väntar förhandlingar med EU:s medlemsländer i ministerrådet.

FORDONSTEKNIK 2026-10-29

Maserfrakt har tillsammans med Scania och Peab presenterat vad som sägs vara världens första bränslecellsdrivna plogbil i kommersiell drift. Det skedde under måndagen i Borlänge och fordonet är Maserfrakts fjärde som drivs på vätgas.Syftet med att ta fram och driftsätta fordonet är att få ny kunskap om hur vätgas kan användas i tunga transportuppdrag.– Vinterväghållningen är viktig för att samhället ska fungera och måste klara alla väder. I det här projektet kan vi se hur vätgasdrivna fordon fungerar i verklig drift och i några av våra mest krävande uppdrag. Erfarenheterna blir viktiga för hela transportbranschens omställning, säger Maserfrakts vd Per Bondemark i ett pressmeddelande.Fordonet är en bränslecellsdriven lastväxlare (påbyggnad från JOAB) och det ska användas för vinterväghållning på uppdrag av Trafikverket, både för plogning och saltning. När det används är vattenånga den enda avgasemissionen från fordonet.Projektet ska också ge kunskap om hur samma fordon kan användas i andra uppdrag inom anläggning, drift och underhåll under resten av året. Målet är att samla erfarenhet av utsläppsfria lösningar i verksamheter där tillgänglighet, räckvidd och tillförlitlighet är avgörande.