Foodora utökar robotleveranser

TRAFIKSÄKERHET 2025-10-01

Volvo Lastvagnar har återigen tilldelats högsta betyget på 5 stjärnor från Euro Ncap. Både Volvo FH Aero och Volvo FM fick toppresultat. Euro Ncaps allra första säkerhetstest för tunga kommersiella lastbilar ägde rum i slutet av 2024, då med fokus på "flottsegmentet". Två Volvomodeller, Volvo FH Aero och Volvo FM, var de enda lastbilarna som fick högsta betyget på 5 stjärnor i det testet. Organisationen har nu publicerat resultaten av sin andra betygsättning där FH Aero 6x2 och FM 6x2 testats. Även dessa tilldelades 5 stjärnor. – Jag är mycket stolt över att alla fyra Volvomodeller som har betygsatts av Euro Ncap har fått högsta betyg. Våra kunder förväntar sig att Volvo ska vara bäst på säkerhet och nu kan vi visa dem ett tredjepartsbevis på att vi lever upp till våra löften. Vi kommer att fortsätta sträva efter vår nollvision för olyckor, säger Roger Alm, vd för Volvo Trucks. De fem stjärnorna innebär att Volvo uppfyller eller överträffar kriterier som förarstöd och kollisionsundvikande. Dessutom uppfyller båda Volvomodellerna de så kallade City Safe-kriterierna, tack vare god sikt och god prestanda hos de aktiva säkerhetssystemen som är utformade för att skydda utsatta trafikanter i stadstrafiksituationer. Läs mer här, se videon om testerna här och hör mer om vad Volvo säger om säkerhetstesterna här.

LAGAR & REGLER 2025-09-25

Poliser och bilinspektörer ska få större befogenheter, straffet för att manipulera färdskrivare ska skärpas och myndigheterna ska ta fram en ny tillsynsstrategi. Det är några av förslagen i en promemoria som regeringen nu skickat ut på remiss. Syfte med förslagen är att komma till rätta med oseriösa och kriminella aktörer inom transportbranschen genom mer effektiva kontroller av förare, fordon och transportföretag. – En välfungerande transportbransch med goda konkurrensvillkor är viktig för det svenska näringslivet. Manipulation av färdskrivare riskerar att snedvrida konkurrensen och kan även innebära en stor fara för trafiksäkerheten, säger infrastrukturminister Andreas Carlson. Promemorian innehåller förslag på att införa en ny lag med bestämmelser om stärkta befogenheter för polismän och bilinspektörer vid misstänkta överträdelser, skärpt straff för manipulation av färdskrivare och straffansvar för den som på något sätt befattar sig med manipulationsutrustning. Förslaget innehåller även ändrade bestämmelser om tillsyn samt att berörda myndigheter ska få i uppdrag att utarbeta en tillsynsstrategi med fokus på manipulation av färdskrivare. I det remitterade förslaget ingår även höjd sanktionsavgift för användning av förarkort som har erhållits till följd av oriktiga uppgifter eller falska handlingar. Förslaget är på remiss till den 22 december 2025 och den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

POLITIK 2025-09-23

Mer pengar till Klimatklivet och andra investeringsstöd för eldrivna transporter, satsningar på kostsamma yrkesutbildningar och något lägre elskatt. Det är de viktigaste punkterna för åkerinäringen i Tidöregeringens sista stora budget denna mandatperiod. På måndagsmorgonen gjorde finansminister Elisabeth den traditionsenliga budgetpromenaden till Riksdagshuset, för att klockan 8.30 bjuda på en presentation av budgeten och de utvalda delar som regeringen själv vill lyfta fram. De transport- och åkerirelaterade nyheterna lyste med sin frånvaro i presentation när finansministern fokuserade på den röda tråden i årets budget – ekonomiska lättnader för hushållen och försöket att skaka i gång den svenska ekonomin. Svensk Åkeritidning har ändå tittat igenom de mest relevanta avsnitten i den omkring 3 000 sidor mäktiga budgeten för 2026 och kan konstatera att det finns ljusa punkter, men att budgeten inte innehåller några stora nyheter som välter branschen över ända och inte heller några som på allvar förändrar läget i positiv riktning. På omställningsområdet är det främst två poster som har påverkan på åkerinäringen, Klimatpremier (1:17) och Klimatinvesteringar (1:16), med satsningar som Svensk Åkeritidning rapporterat om tidigare. Den första handlar om stöd till marknadsintroduktion av fordon med låga utsläpp av växthusgaser och utfasning av fordon med höga utsläpp av växthusgaser. Inom ramen för denna post finns investeringsstöd till både lätta och tunga ellastbilar och anslaget som föreslås för 2026 är relativt kraftigt. 2024 gick 425 miljoner kronor till detta ändamål och prognosen för 2025 är drygt 1,3 miljarder. Förslaget för 2026 är på drygt 2,7 miljarder vilket är i linje med vad som presenterats tidigare. Att ökningen är så pass stor hänger troligen ihop med att många ansökningar som redan gjorts inte har betalats ut ännu. En betydande förändring är dock att premien för utsläppsfria lätta lastbilar som skulle ha löpt ut nu förlängs och att regeringen avsätter nya medel till detta för åren 2027 och 2028. Det handlar om totalt 1,5 miljarder i tillskott över två år. Posten för Klimatinvesteringar är ännu högre. Här var utfallet 2024 drygt 2,4 miljarder och prognosen på knappt 3,5 miljarder för 2025. För 2026 föreslås medel på nästan 4,5 miljarder kronor. Här motsvaras ökningen på nästan 1 miljard av en lika stor prognosticerad minskning i anslagen för 2028. Inom ramen för det här anslaget ryms framför allt Klimatklivet och mycket av stödet kommer troligen gå till etableringen av laddinfrastruktur för elfordon. Att pengar flyttas mellan åren kan tolkas som att regeringen vill att utbyggnaden av laddinfrastruktur främst sker här och nu och inte om ett par år. Svensk Åkeritidning har tidigare även rapporterat om att elskatten sänks. Det handlar om knappt 10 öre per kilowattimme, någon som är positivt för elektrifieringen, men samtidigt en förändring på marginalen. Både Sveriges Åkeriföretag och Transportföretagen har argumenterat för att helt slopa skatten på el som används för att ladda tunga fordon. En sådan förändring skulle ha en betydande positiv påverkan på konkurrenskraften för tunga eldrivna transporter. Det blir också mer pengar till yrkesutbildningar, där regeringen bland annat vill satsa mer på kostsamma yrkesutbildningar. Det skulle kunna gynna fordonsutbildningen, som är en av de utbildningar som har högst driftskostnader. Regeringen anger dock inga specifika utbildningar, och det är väl känt att förarutbildningarna lider av andra problem än antalet platser – inte minst bristen på lärare. En annan post i budgeten som långsiktigt kan ha en positiv påverkan på branschen är satsningen på Kraftlyftet. Här föreslås regeringen tillskott på totalt 2 miljarder kronor för 2026–2028, medel som ska gå till investeringar i ett mer robust elsystem. Detta kan bidra till att öka effekten i kraftnätet och etablera fler laddstationer för tunga fordon. Ytterligare en satsning som är lite perifer, men ändå berör åkerinäringen är höjning av miljökompensation för godstransporter på järnväg. Dessa anslag höjs med 300 miljoner kronor per år 2026–2030, vilket innebär att de nu kommer att uppgå till 885 miljoner kronor per år. En ökning med cirka 50 procent alltså. Denna satsning kan bidra till att stimulera utvecklingen av intermodala transporter där järnväg och vägtransporter samverkar. Budgeten kan därmed i sin helhet ses som en fortsättning på den linje och de satsningar regeringen tidigare haft, där inget blir sämre, men inget heller radikalt förändrar spelplanen för fossilfria transporter. Det är en budget som inte lär ta Sverige närmare transportsektorns klimatmål för 2030.