Mats Hellström
Chefredaktör
2025-06-19
FORDONSTEKNIK
Starship Technologies och Foodora expanderar sin flotta av självkörande leveransrobotar. Nu i veckan öppnade bolagen tjänsten för ytterligare 13 000 hushåll i Solna.
Efter tre månader med robotleveranser på Södermalm, utökar nu leveransföretaget Foodora och robottillverkaren Starship tjänsten ytterligare i Stockholmsområdet. Inledningsvis kommer ett fåtal rosa leveransrobotar leverera dagligvaror från Foodora Market Solna.
Partnerskapet mellan Foodora och Starship kombinerar avancerad robotteknik med realtidslogistik för att leverera mat och vardagsvaror med minimal miljöpåverkan, skriver Starship i ett pressmeddelande.
– Vi är glada att kunna erbjuda vår robotleveranstjänst till fler områden. Solna är en dynamisk stadsdel och passar perfekt för den här typen av innovation. Vårt mål är att förenkla vardagen för våra kunder – samtidigt som vi minskar utsläpp och avlastar trafiken i tätbefolkade områden, säger Daniel Gustafsson Raba, logistikchef på Foodora.
De självkörande robotarna är utrustade med avancerade sensorer och navigationssystem för att kunna röra sig säkert på trottoarer och i gångområden. Kunder som vill beställa varor levererade med robot kan göra det från Foodoras app genom att välja robotleverans innan de slutför köpet. När roboten närmar sig får kunden en notis.
Om Starships robotar
– Har genomfört fler än 8 miljoner leveranser globalt.
– Opererar på autonominivå 4, självkörande med mänsklig övervakning.
– Passerar omkring 125 000 vägkorsningar varje dag, cirka två övergångar per sekund.
– Har hittills besparat över 500 ton koldioxidutsläpp i Europa genom att erbjuda ett batteridrivet alternativ till bilresor för att hämta matvaror
Starship har drygt 2 000 robotar i drift på fler än 150 platser i sex länder. En genomsnittlig leverans förbrukar lika lite energi som att koka en kopp te.
Källa: Starship Technologies
Tipsa oss!
Har du något stort att berätta som rör din verksamhet? Mejla oss på akeritidning@akeri.se.
Läs även
FORDONSTEKNIK 2026-06-03
Mercedes släpper ny eldriven modellvariant med mer rymdMercedes-Benz utökar nu sitt program av eldrivna lastbilar med en ny version av E-Actros. Den nya varianten, med beteckningen Lowliner, är utvecklad för volymtransporter där maximal lastvolym är avgörande.Den nya modellversionen är framtagen för att möta behovet inom volymtransporter. Tack vare en låg kopplingshöjd, i nivå med en dieseldriven lastbil, ger ekipaget större invändig volym i trailern. Lastbilen kan utrustas med antingen två eller tre batteripaket, vilket gör att den kan anpassas med fokus på nyttolast eller räckvidd. – Vi har fått många förfrågningar på den här typen av applikation och kan nu erbjuda en lösning baserad på samma beprövade teknik som E-Actros 600, säger Pär Hildestrand på Veho Import som är distributör för Mercedes-Benz lastbilar i Sverige.Precis som övriga E-Actros-modeller är Lowliner utvecklad som en eldriven lastbil från grunden. Den är utrustad med e-axel och elmotorer integrerade i bakaxeln, vilket innebär att traditionell transmission och kardanaxel saknas.Modellen erbjuds som dragbil (4x2) med 4 000 millimeter hjulbas och en markhöjd som motsvarar en diesellastbil. Det gör att det går att kombinera hög transporteffektivitet med maximal invändig höjd inom lagstadgade totalhöjder. Räckvidden är omkring 50 mil vid en totalvikt på 40 ton och med tre batteripaket – i nivå med standardversionen av E-Actros 600. Nyttolasten hamnar på maximalt 21 ton.Även E-Actros 400 släpps i en Lowliner-version, utrustad med två batteripaket. Den lägre fordonsvikten gör att nyttolasten för denna blir cirka 24 ton.De nya Lowliner-modellerna kommer att kunna beställas från och med tredje kvartalet 2026.
HÅLLBARHET 2026-06-04
Utsläppen vänder neråt i SverigeUtsläppen av växthusgaser i Sverige ökade betydligt mellan år 2023 och 2024, framför allt på grund av att reduktionsplikten för diesel sänktes i januari 2024. Men nu har kurvan vänt neråt, enligt statistik från SCB.Under 2025 minskade utsläppen av växthusgaser från den svenska ekonomin, jämfört med föregående år. En orsak är minskad användning av fossil diesel, samtidigt som användningen av biodiesel (HVO) ökat. Det visar ny preliminär statistik från SCB.De totala utsläppen av växthusgaser från den svenska ekonomin uppgick under 2025 till 51,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter – ett mått som gör det möjligt att jämföra olika växthusgasers klimatpåverkan genom att räkna om utsläppen till motsvarande mängd koldioxid.– Det motsvarar en minskning med 1,8 procent jämfört med 2024, säger Nils Brown, statistiker på SCB.Under samma period ökade BNP i fasta priser med 1,5 procent, vilket resulterade i att utsläppsintensiteten minskade med 3,2 procent.Sett ur ett längre tidsperspektiv var utsläppen under 2025 högre än årsutsläppen mellan 2020 och 2023. Jämfört med 2019 har utsläppen 2025 däremot minskat med 5,4 procent.Utsläppen minskade i sju av nio branschgrupper. I mängd växthusgaser mätt var minskningen allra störst inom tillverkningsindustrin, med 2,8 procent. I procent mätt var minskningen däremot som störst inom byggbranschen. Här minskade utsläppen med 5,4 procent. I branschgruppen ”transportindustri” minskade utsläppen med 2,3 procent. De enda ökningarna skedde inom branschgrupperna ”jordbruk, skogsbruk och fiske” samt ”utvinning av mineral”.En viktig faktor bakom de minskade utsläppen i transportsektorn är att reduktionsplikten justerades upp till 10 procent för både bensin och diesel den 1 juli 2025.
FÖRETAGANDE 2026-06-09
Minskad virkesförbrukning i SverigeFörbrukningen av rundvirke i den svenska skogsindustrin minskade under 2025 med drygt 2 procent. Efterfrågan från sågverken är stabil, medan massaindustrin visar en tydlig nedgång.Virkesförbrukningen minskade från 72,8 miljoner m³fub till 71,2 miljoner m³fub, mellan 2024 och 2025 enligt siffror från Biometrias årliga statistikrapport över virkesförbrukningen. Det innebär en minskning på 1,6 miljoner m³fub, eller cirka 2,2 procent. Minskningen drivs främst av en lägre förbrukning inom massaindustrin, medan sågverkens förbrukning ligger kvar på en stabil nivå.– Det här bekräftar att marknadsläget skiljer sig åt mellan branschens olika delar, säger Sven Jägbrant, tjänstestrateg på Biometria och en av dem som ligger bakom rapporten.Massaindustrins totala råvaruförbrukning minskade från 48,4 till 46,6 miljoner m³f, vilket förklarar huvuddelen av nedgången i den totala virkesförbrukningen. Samtidigt fortsätter användningen av svenskt virke att minska.– Det sker förändringar från år till år i råvaruflödena i skogsindustrin, men förbrukningen av virke med svenskt ursprung har nu minskat varje år sedan 2021, säger Sven Jägbrant. Utvecklingen varierar också geografiskt. Förbrukningen av virke med svenskt ursprung ökade i nordligaste Sverige, medan den minskade i övriga delar av landet.Även trädslagsfördelningen fortsätter att förändras. Under 2025 bestod virkesförbrukningen till 49,9 procent av gran och 41,5 procent av tall (inklusive contortatall), medan björk stod för 7,2 procent och övrigt löv för 1,5 procent. Trenden med en ökande andel tall och minskande andel gran har varit tydlig de senaste åren.