Foodora utökar robotleveranser

HÅLLBARHET 2026-10-01

Ett nytt ramavtal med Gordon gör det möjligt för alla Coops onlinebutiker att erbjuda en cirkulär lösning för emballage till sina e-handlande kunder. Genom att byta ut engångsemballagen tar Coop också ett steg mot att möta EU:s nya förpackningsförordning PPWR.Med tjänsten Gordon Circular levereras varorna i återanvändbara tygkassar som samlas in vid nästa leverans och återförs till systemet. Kassarna kan användas många gånger och redan efter fem loopar har de lägre klimatpåverkan än papperskassar, enligt transportbolaget Gordon som är specialiserat på sista milen-leveranser. Resultatet är färre engångskassar och lägre resursförbrukning.– Vi är i dag ensamma om att kunna erbjuda en cirkulär leveranslösning för e-handel av dagligvaror. Att en aktör som Coop nu väljer att skala upp nationellt är ett viktigt kvitto på att modellen fungerar, säger Ali Ghoce, vd på Gordon.Sedan starten för snart två år sen har Gordon testat lösningen tillsammans med Coop i flera städer, både för leveranser inom kommunal äldreomsorg och för hemleverans till privatkunder. De positiva resultaten har nu lett till att Coop och Gordon skalar upp erbjudandet nationellt.– Ofta ses hållbarhet som en kostnad, men här har vi byggt en modell som skapar värde för handeln, kunden och miljön samtidigt, säger Ali Ghoce.EU:s nya förpackningsförordning PPWR innebär ökade krav på återanvändning och minskat emballage. Här ser Gordon att cirkulära leveranssystem kommer att spela en viktig roll.– Regelverket är tydligt, vi behöver använda resurser mer effektivt och gå från engångsanvändning till återanvändning. Coop visar nu att det går att göra i stor skala. Dessutom har konsumenterna visat att de är redo. Och när det är lätt att göra så gör man det, vilket leder till att vi kan få höga returgrader, säger Ali Ghoce.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-10-07

Tre av fyra rekryteringsansvariga uppger att kompetensbrist i någon grad hindrar företagets tillväxt. Samtidigt har endast 39 procent en långsiktig plan för hur kompetensbehoven ska hanteras. Det är några av nyckeltalen i en ny rapport från One Partner Group.Rekryteringsföretaget One Partner Group har gjort en undersökning av hur företagare ser på utmaningen att hitta rätt kompetens. I undersökningen uppger tre av fyra rekryteringsansvariga att kompetensbrist i någon grad hindrar företagets tillväxt. Några följder av rekryteringsproblem kan vara ökad belastning på befintliga medarbetare, ökade kostnader och försämrad kvalitet. 23 procent av de svarande uppger också att expansion har skjutits upp och 19 procent att företaget har tvingats tacka nej till affärer.– Det mest slående är glappet mellan insikt och handling. Företagen förstår vad kompetensbristen kostar, men alltför få har en plan som är kopplad till verksamhetsmålen. När kompetensen saknas hamnar priset hos de medarbetare som redan finns, men också i sämre kvalitet och affärer som inte blir av, säger Niklas Steenberg, vd och koncernchef på One Partner Group.86 procent uppger att de förstår de ekonomiska konsekvenserna av att rätt kompetens uteblir. Ändå har bara 39 procent en långsiktig plan för kompetensbehoven och 37 procent en strategi för kompetensförsörjning som är tydligt kopplad till verksamhetsmålen. Rapportens slutsats är att rekrytering och bemanning behöver kombineras med mer långsiktig kompetensutveckling, tydligare ansvar i ledningen och närmare samarbete mellan företag, utbildningsaktörer och andra samhällsaktörer.NYCKELTAL UR KOMPETENSUTMANINGEN 202675 % uppger att kompetensbrist är ett hinder för företagets tillväxt.46 % upplever ökad belastning på befintliga medarbetare på grund av kompetensbrist.34 % upplever ökade kostnader på grund av kompetensbrist.39 % har en långsiktig plan för hur kompetensbehoven ska hanteras.37 % uppger att strategin för kompetensförsörjning är tydligt kopplad till verksamhetsmålen.23 % har skjutit upp expansion på grund av kompetensbrist.19 % har tvingats tacka nej till affärer på grund av kompetensbrist.I Kompetensutmaningen 2026 har 1 037 rekryteringsansvariga på svenska företag med minst fem anställda svarat. Tio djupintervjuer har genomförts.

DRIVMEDEL 2026-09-30

Nästan varannan nyregistrerad personbil var helelektrisk under september månad, och fler än sju av tio var laddbara. Det visar Mobility Swedens senaste rapport. Med bara fyra procent av nyregistreringarna ser dieselbilarna däremot ut att vara på utdöende.Under september var 49 procent av de nyregistrerade elbilarna helelektriska, upp 11 procent jämfört med samma månad förra året. Det är rekord, bortsett från månaden innan det tidigare elbilsstödet löpte ut 2022. Lägger man till laddhybriderna, som stod för 21,9 procent av nyregistreringarna så landar andelen laddbara bilar på nästan 72 procent. Också rekord, men en klar minskning för laddhybriderna som nådde över 30 procent förra året. Bensin fortsätter att vara valet för den som ännu inte gått över till el. 18,5 procent valde bensin och 6,7 procent elhybrid (som oftast drivs av bensin, men återanvänder bromsenergi som omvandlas till el). Endast 3,8 procent valde diesel som drivmedel.Av de 3 571 lätta lastbilarna var knappt 28 procent eldrivna, också det en tydlig uppgång från knappt 21 procent i september förra året – men en liten nedgång från augusti månad i år. Bland lätta lastbilar dominerar diesel fortfarande, med drygt 57 procent av marknaden. Det är dock 10 procentenheter lägre än för ett år sedan. Totalmarknaden för lätta lastbilar är hittills upp nästan 20 procent jämfört med förra året.Bland de tunga fordonen går elektrifieringen fortsatt ganska trögt. Andelen nya eldrivna tunga lastbilar under september var 10,3 procent, något mindre än antalet gasdrivna (11,9 procent). Det var visserligen tydligt högre än september förra året (5,9 procent), men ungefär i linje med snittet under innevarande år. Marknaden för tunga fordon har över lag gått ganska trögt under året, men i september syns en tydlig ökning (+22 procent) i registreringarna jämfört med förra året.Nyregistreringarna av tunga fordon för en enstaka månad är dock så pass få att enstaka större fordonsleveranser till en enskild aktör kan påverka statistiken för olika drivlinor kraftigt.