Iveco lanserar eldriven fjärrlastbil med lång räckvidd

TRAFIKSÄKERHET 2026-04-09

Det har blivit allt säkrare att vistas på vägarna i Sverige. En sammanställning av dödstal i trafiken som gjorts av uthyrningstjänsten Cars Iceland visar att Sverige är det näst säkraste landet i Europa, bara slaget av Norge. Sämst i klassen är Rumänien och Bulgarien. Cars Island har sammanställt statistik för de europeiska länderna utifrån antalet döda i vägtrafiken per capita under 2024. Högst upp på listan återfinns Rumänien med 78 dödsfall per en miljon invånare. Ganska tätt efter kommer Bulgarien på 74 personer och därefter följer ytterligare ett antal öst- och sydeuropeiska länder.Klart bäst i klassen är Norge men ”bara” 16 dödsfall per en miljon invånare (vilket i absoluta tal ger 110 personer), följt av Sverige på 20 personer (229 i absoluta tal) och Malta på 21 personer. Även Danmark och Luxemburg ligger relativt bra till.Enligt Aberto P Camona, medgrundare av Scandinavian Travel Group, som intervjuas om statistiken, finns det flera faktorer bakom de stora skillnaderna mellan länderna.– I länder högst upp på den här listan tenderar man att se mer aggressiva omkörningar, mindre konsekvent användning av blinkers och en större blandning av fordon som delar samma vägar – från traktorer till snabb trafik.Han lyfter nämner också den stora variationen på kvalitet i infrastrukturen.– En av de största överraskningarna är hur snabbt förhållandena kan förändras när man lämnar huvudvägarna. På platser som Grekland eller Kroatien kan man gå från en väl underhållen motorväg till en smal, slingrande landsbygdsväg med väldigt lite belysning på bara några minuter. Det är där många incidenter inträffar, särskilt på kvällen.

HÅLLBARHET 2026-04-16

Ett batterilager på laddningssystemet kan jämna ut strömförbrukningen och hålla nere de hårt kritiserade effektavgifterna. LBC Logistik i Kristinehamn och Falkenklev Logistik i Arlöv är två av de åkeriföretag som investerat i batterier.Intresset för batterier för laddsystem har blivit stort bland de åkerier som investerat i eldrivna lastbilar. Ett viktigt skäl för det är de effekttariffer som är på väg enligt ett EU-direktiv.I Sverige använder redan många elnätsbolag effektavgifter på elräkningen. Men i mars i år beslutade regeringen att pausa införandet. Näringslivet har gett hård kritik mot att olika beräkningsmetoder används i olika delar av landet, vilket gör att det blir svårt att beräkna och förutse kostnaderna. Energimarknadsinspektionen kommer nu att göra en utredning och föreslå en nationell modell för effektavgifter.Ett batterilager innebär naturligtvis en stor investeringskostnad för ett åkeri. På ett åkeriföretag har batterilagret vanligtvis en kapacitet på mellan 200 och 2000 kWh. Det är en investering i miljonklassen. Batterilager med kringutrustning kan rymmas i en eller flera containrar av olika storlek. Ett sådant batterilager kallas BESS (Battery Energy Storage System) och har blivit en viktig komponent i elektrifieringen av såväl transporter som annan industri.Men det finns fler motiv för batterilagret än att enbart kapa effekttoppar och jämna ut elförbrukningen. Det är exempelvis inte alltid nödvändigt att åkeriet gör investeringen själv. Det finns flera exempel på hur man kan dela nyttan med ett batterilager med andra aktörer. Vi har pratat med några av de åkerier som tidigt satsade på elektriska lastbilar och har erfarenhet av laddstationer med batterier.Idag rullar omkring tusen tunga elektriska lastbilar på de svenska vägarna. De flesta av dem laddas på åkeriets egen depå eller terminal. Basladdningen sker mycket ofta under natten och de kan sedan stödladdas under exempelvis lunchrasten.Olika bedömningar talar om att hemmaladdningen står för 80–90 procent av energin till bilarna. Den betydligt högre kostnaden för att ladda publikt, gör att åkerierna så långt möjligt försöker ladda i egen regi.

LAGAR & REGLER 2026-04-16

Flaskhalsavgifterna som elkunder betalar när elpriserna varierar mellan landet ska stanna i det egna landet och kunna användas för att stärka elsystemet. Det är regeringens budskap i ett brev till EU-kommissionen där man också vill att EU lättar på reglerna för bland annat energiskatten på drivmedel.Kriget i Mellanöstern har inneburit en störning på de globala energimarknaderna och medfört snabba prisökningar på olja och gas. Samtidigt pågår intensiva förhandlingar om EU:s nätpaket, där Sverige vill se ett tydligare stöd för en mer flexibel användning av medlemsstaternas flaskhalsintäkter. Regeringen har nu skickat ett brev till EU-kommissionen för att betona vikten av snabba, ändamålsenliga och flexibla lösningar.I brevet, som är signerat av finansminister Elisabeth Svantesson och energi- och näringsminister Ebba Busch, välkomnar regeringen att Europeiska rådet har uppmanat kommissionen att utan dröjsmål presentera en verktygslåda med riktade och tillfälliga åtgärder för att hantera den senaste tidens prisuppgångar på fossila bränslen. Regeringen betonar vikten av att de presenterade åtgärderna är flexibla och frivilliga, så att medlemsstaterna själva kan avgöra vilka som är lämpliga att införa.Statsråden påpekar också att man saknar förslag för ett flexibelt användande av flaskhalsintäkterna och att det är viktigt att besluten om hur dessa resurser ska användas kan tas av medlemsstaterna själva. Flaskhalsintäkterna bör exempelvis kunna användas för utbyggnad av fossilfri elproduktion och elstöd till konsumenter som drabbas av höga energikostnader.I brevet framhåller statsråden också vikten av att EU skyndsamt godkänner medlemsstaternas ansökningar om tillfälligt sänkt energiskatt under EU:s miniminivå, och att man prioriterar en effektiv hantering av statsstödsansökningar för ny elproduktion för att möjliggöra angelägna investeringar.