Ny Mercedesanläggning planeras i Upplands Väsby

INFRASTRUKTUR 2026-04-29

Nu är Sveriges nya infrastrukturplan satt. På tisdagen presenterade regeringen den övergripande tanken med planen, men också vilka nyinvesteringar som ska göras under åren 2026–2037.Svensk Åkeritidning har vid flertalet gånger rapporterat om arbetet med Sveriges nya infrastrukturplan för planperioden 2026–2037. Nu har planen, som arbetats fram av Trafikverket och justerats av regeringen, fastställts. Det handlar, precis som tidigare, om den mest ambitiösa planen på många decennier. I en jämförelse med tidigare planer är det framför allt ramen för drift och underhåll av vägar och järnvägar som sticker ut.– Tidigare har man sopat underhållet under mattan. Man har vetat om att vi har en underhållsskuld, man har vetat om att eftersatta vägar i vårt land är ett tillväxthinder för svenska företag. Det påverkar jobb negativt, det försvagar arbetspendling och godstrafik. Samtidigt har man talat mycket om järnväg, men inte investerat i järnvägsunderhåll på ett sätt som har gjort att man fått ut mer järnvägsunderhåll så flera ska kunna lita på att tåget kommer fram i tid, sade infrastrukturminister Andreas Carlson vid tisdagens presskonferens.– När vi nu lägger fram nationella planen så är det underhållet först. Man ska kunna lita på infrastrukturen i Sverige.Totalt ska 354 miljarder kronor satsar på drift och underhåll av vägar. En ökning med omkring 50 procent (omräknat till 2025 års priser) jämfört med den föregående planen som gällt för 2022–2033 där drift och underhåll budgeterades till 197 miljarder kronor under tolvårsperioden.

HÅLLBARHET 2026-04-16

Ett batterilager på laddningssystemet kan jämna ut strömförbrukningen och hålla nere de hårt kritiserade effektavgifterna. LBC Logistik i Kristinehamn och Falkenklev Logistik i Arlöv är två av de åkeriföretag som investerat i batterier.Intresset för batterier för laddsystem har blivit stort bland de åkerier som investerat i eldrivna lastbilar. Ett viktigt skäl för det är de effekttariffer som är på väg enligt ett EU-direktiv.I Sverige använder redan många elnätsbolag effektavgifter på elräkningen. Men i mars i år beslutade regeringen att pausa införandet. Näringslivet har gett hård kritik mot att olika beräkningsmetoder används i olika delar av landet, vilket gör att det blir svårt att beräkna och förutse kostnaderna. Energimarknadsinspektionen kommer nu att göra en utredning och föreslå en nationell modell för effektavgifter.Ett batterilager innebär naturligtvis en stor investeringskostnad för ett åkeri. På ett åkeriföretag har batterilagret vanligtvis en kapacitet på mellan 200 och 2000 kWh. Det är en investering i miljonklassen. Batterilager med kringutrustning kan rymmas i en eller flera containrar av olika storlek. Ett sådant batterilager kallas BESS (Battery Energy Storage System) och har blivit en viktig komponent i elektrifieringen av såväl transporter som annan industri.Men det finns fler motiv för batterilagret än att enbart kapa effekttoppar och jämna ut elförbrukningen. Det är exempelvis inte alltid nödvändigt att åkeriet gör investeringen själv. Det finns flera exempel på hur man kan dela nyttan med ett batterilager med andra aktörer. Vi har pratat med några av de åkerier som tidigt satsade på elektriska lastbilar och har erfarenhet av laddstationer med batterier.Idag rullar omkring tusen tunga elektriska lastbilar på de svenska vägarna. De flesta av dem laddas på åkeriets egen depå eller terminal. Basladdningen sker mycket ofta under natten och de kan sedan stödladdas under exempelvis lunchrasten.Olika bedömningar talar om att hemmaladdningen står för 80–90 procent av energin till bilarna. Den betydligt högre kostnaden för att ladda publikt, gör att åkerierna så långt möjligt försöker ladda i egen regi.

TRAFIKSÄKERHET 2026-04-30

Under 2025 omkom 203 personer i olyckor i vägtrafiken, enligt den officiella statistiken om vägtrafikolyckor från Trafikanalys. Det är det lägsta antalet omkomna som har uppmätts sedan andra världskrigets slut.Av de 203 omkomna i olyckor* var 144 män och 59 kvinnor, och 9 av dem var barn (under 18 år). Drygt hälften av de omkomna var skyddade trafikanter, dvs. personer som färdades i personbil, lastbil eller buss. 69 personbilsförare och 30 passagerare omkom under året, totalt 4 personer färre i personbil än under 2024. Omkomna skyddade trafikanter totalt minskade från 114 året innan till 108 under 2025.Antalet omkomna i gruppen oskyddade trafikanter minskade med 4 personer mellan 2024 och 2025. Bland de oskyddade trafikanterna var motorcyklister den största gruppen, tätt följt av gående och cyklister. Av 28 omkomna motorcyklister var 27 förare, samtliga män. Under 2025 omkom 25 cyklister (mot 27 året innan), 21 män och 4 kvinnor och majoriteten var äldre än 54 år. Bara ett barn omkom på cykel.Förutom de som dödades i olyckor i vägtrafiken 2025 blev 1 529 personer svårt skadade (1 597 under 2024) och 11 467 personer lindrigt skadade (12 268 under 2024).Den officiella statistiken över skadade och dödade i vägtrafiken bygger på polisrapporterade vägtrafikolyckor där minst ett fordon i rörelse har varit inblandat och där personskada uppstått. På Trafikanalys webbplats finns den samlade officiella statistiken om vägtrafikskador.* Dessutom omkom i vägtrafiken under året 42 personer i självmord (21 personer året innan). Självmord exkluderas sedan år 2010 i den officiella statistiken om dödade i vägtrafikolyckor.