Mats Hellström
Chefredaktör
2026-04-17
FORDONSTEKNIK
Onsdagen den 15:e april rullade Scanias tusende elfordon av bandet i Södertälje, en 24 P som beställts av Falkenklev Logistik. Svensk Åkeritidning var på plats och fick även en guidning i den stora fabriken.
Scania har valt att producera sina ellastbilar i samma linjer som övriga fordon monteras ihop. Svensk Åkeritidning tillbringade en förmiddag i fabriken och fick se de olika momenten och hur tillverkningen koordineras med minutiös styrning – varje moment i monteringen får ta exakt 10 minuter för att flödet inte ska brytas, det gäller både ellastbilarna och fordonen med förbränningsmotor.
I slutet av rundan stod lastbil nummer 1 000 och väntade. På plats, förutom journalister från Svensk Åkeritidning och tidningen Trailer, var bland annat fabrikschef Mathias Wijkström, Scanias direktör för affärsstöd Stefan Lindblom och Calle Svantesson, operativ chef på kunden Falkenklev Logistik.
– Nummer 1 000 visar att vi har gått från uppstart till industriell leverans, säger Mathias Wijkström. Här i Södertälje har vi byggt upp kompetens, processer och kapacitet för att producera elfordon med samma krav på kvalitet och produktionstakt som resten av vårt sortiment.
Han påpekar att det varit en utmanande och svår resa, inte minst med problem i leverantörsledet, och att Scania hoppats att omställningen skulle ha gått snabbare. Den tuffa situationen har varit en anledning till att Scania valt att skapa en flexibel produktion där alla lastbilar kan monteras på samma lina.
– Hur batteriutvecklingen går om fem-tio år kommer att bestämma vilka produkter kunderna kommer att vilja köpa. Då behöver vi ett system som är lite mer flexibelt än det klassiska bilfabriksbyggandet. Vi behöver tänka lite annorlunda, lite smartare, kanske använda lite mer standardutrustning eller utrustning som är lättare att modifiera.
Mathias Wijkström menar att man nu kommit igenom problem med förseningar och inte har några problem med att leverera efter vanliga tidsramar.
– Falkenklev har fått vänta på de här bilarna, men om du idag beställer en bil så är det normal leveranstid. Från att vi får ordern till att den rullar ut här är det åtta-tio veckor. Men om du bygger ett sånt här fordon med flak på så har vi ju ett steg till efter det.
Calle Svantesson på Falkenklev Logistik fick se åkeriets allra nyaste fordon för första gången och var imponerad. Falkenklev är ett av de åkerier i Sverige som ligger allra längst fram i sin elektrifiering där man är på god väg mot hundraprocentig eldrift och har en väl utbyggd laddinfrastruktur i ett eget laddnätverk.
– Vi vill ligga i framkant och vara med och driva omställningen, säger Calle Svantesson. Att ta emot Scanias elfordon nummer 1 000 är både roligt och betydelsefullt, och med en stigande leveransförmåga kan vi elektrifiera våra transporter i allt snabbare takt.
Just den tusende lastbilen, en 25 P, ska enligt Calle Svantesson köra leveranser från Malmö och till olika platser på Österlen. Det blir rutter på totalt omkring 30 mil per dag.
– Det bästa med den här bilen är räckvidden. Vi har kört Scania sedan vi börjare elektrifiera. Vi vet att det fungerar, det är extremt driftsäkra bilar och fantastisk service och verkstad.
Det tusende fordonet invigdes för att sedan köras vidare till kunden Falkenklev Logistik.
Calle Svantesson på Falkenklev Logistik fick se åkeriets allra nyaste fordon för första gången och var imponerad. Falkenklev är ett av de åkerier i Sverige som ligger allra längst fram i sin elektrifiering där man är på god väg mot hundraprocentig eldrift tunga ellastbilar och har en väg utbyggd laddinfrastruktur i ett eget laddnätverk.
– Vi vill ligga i framkant och vara med och driva omställningen, säger Calle Svantesson. Att ta emot Scanias elfordon nummer 1000 är både roligt och betydelsefullt, och med en stigande leveransförmåga kan vi elektrifiera våra transporter i allt snabbare takt.
Just den tusende lastbilen, en 25 P, ska enligt Calle Svantesson köra leveranser från Malmö och till olika platser på Österlen. Det blir rutter på totalt omkring 30 mil per dag.
– Det bästa med den här bilen är räckvidden. Vi har kört Scania sedan vi börjare elektrifiera. Vi vet att det fungerar, det är extremt driftsäkra bilar och fantastisk service och verkstad.
Tipsa redaktionen!
Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.
Läs även
PROFIL 2026-06-17
Svempa – en legend i lastbilsvärldenDet finns människor som förändrar en bransch.Och så finns det de som genom sitt arbete blir legender.Sven‑Erik ”Svempa” Bergendahl tillhörde båda kategorierna samtidigt. Annette Eilert ser tillbaka på en unik gärning inom lastbilsvärlden, och minns ett speciellt möte på vägen en blåsig och regnig höstnatt.För oss inom lastbilsvärlden var han långt mer än ett namn, en påbyggare eller en ikon. Han var en självklar referenspunkt – och en del av själva kulturen.När beskedet kom att Svempa gått ur tiden, 87 år gammal, efter en tids sjukdom, var det som om något större än en människa lämnade oss. Ett helt kapitel i den svenska lastbilshistorien stängdes.Svempa växte upp på Södermalm i Stockholm, meckade mopeder redan i unga år och drogs tidigt till raggarkulturen och de amerikanska idealen om frihet, form och uttryck. Via arbetet som fordonsmekaniker och senare bärgarchaufför tog han klivet in i den värld där han skulle bli odödlig. När han byggde om sin första Scania L76 till bärgningsbil handlade det inte bara om funktion – det handlade om att fordonet inte skulle ”skämmas för sig” på vägen.Där någonstans föddes Svempa‑andan.För honom var lastbilen aldrig bara ett arbetsredskap. Den var en förlängning av människan bakom ratten. En identitet. Ett uttryck. Och så småningom – ett konstverk i lack och krom. Vem har inte drömt om en dragbil med cab?Tillsammans med formgivare som Jan Richter tog han customrörelsen till nivåer som ingen tidigare sett inom lastbilsbranschen. Lack, krom, inredning, formspråk och helhet smälte samman till något som fick även människor utanför branschen att stanna upp och titta en extra gång. När ett Svempa‑bygge rullade in på mässor och evenemang var det inte bara lastbilsfolk som samlades. Det blev publik. Det blev samtal. Det blev snackisar. Och det blev stolthet.Att han vann den allra första Nordic Trophy redan 1980 säger något om hur mycket före sin tid han var. Att han fortsatte vara aktiv långt upp i 80‑årsåldern – och till och med arbetade med sin första eldrivna lastbil in i det sista – säger allt om hans driv. Svempa slutade aldrig vara nyfiken. Det fanns alltid något att justera, förbättra, designa eller begrunda.Men legender byggs inte enbart av priser, pokaler och ikoniska fordon. De byggs minst lika mycket av möten. Av minnen. Av berättelser som lever vidare runt kaffebord, i verkstäder och längs vägarna. Från chaufför till chaufför. Från mun till mun. Numera också via sociala medier.Ett sådant minne bär jag själv med mig.
KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-06-25
Ny modell för statsbidrag ska ge fler yrkesutbildningarRegeringen tar nu ytterligare steg för att förbättra statsbidraget för yrkesinriktad utbildning på gymnasial nivå inom kommunal vuxenutbildning (regionalt yrkesvux) och göra det mer långsiktigt och flexibelt. Syftet är att ge kommunerna bättre förutsättningar att erbjuda fler yrkesutbildningar som leder till jobb.Trots stora behov på arbetsmarknaden har statsbidraget för regionalt yrkesvux under flera år varit underutnyttjat. Under 2025 beslutade regeringen därför om flera successiva förändringar i statsbidraget. Bland annat höjdes ersättningsnivåerna med 20 procent från och med i år, det blev möjligt att bevilja statsbidrag för upp till tre år i taget och differentierade ersättningsnivåer infördes från och med 2027 för att bättre spegla kostnaderna för särskilt dyra utbildningar.Nu har regeringen beslutat om ytterligare förändringar. De innebär att statsbidraget fördelas enligt en ny modell med en långsiktig grundfinansiering och möjlighet till tilläggsfinansiering vid behov.– Efterfrågan på yrkesutbildad arbetskraft är stor, men många saknar rätt utbildning för att ta de jobb som finns. Att fler utbildar sig är avgörande för både minskad arbetslöshet och bättre kompetensförsörjning. Nu tar vi nästa steg för att förbättra statsbidraget för regionalt yrkesvux så att kommunerna kan erbjuda fler yrkesutbildningar som leder till jobb, säger gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm.Kommunerna rekvirerar grundbidraget baserat på befolkningsmängd och arbetslöshet. Samtidigt ändras medfinansieringskravet. All utbildning som finansieras med grundbidraget ska medfinansieras med minst 30 procent. Utöver grundbidraget kommer kommunerna att kunna ansöka om ett tilläggsbidrag som är fullt finansierat av staten, men det får bara lämnas om hela grundbidraget utnyttjas.– Förändringarna ger kommunerna bättre förutsättningar att planera utbildning, både för att skapa fler utbildningsplatser och för att våga satsa på dyrare utbildningar. De innebär också en minskad administration för kommunerna, säger Lotta Edholm.Förändringarna träder i kraft i den 22 juli 2026 och tillämpas första gången i fråga om statsbidrag för bidragsåret 2028.
FÖRETAGANDE 2026-06-15
"Laget vinner alltid"30 år har snart gått sedan Christer Ohlsson köpte sin första grävmaskin och startade åkeri- och entreprenadfirman Ohlssons i Landskrona. Genom investeringar i ny teknik, ett genuint engagemang för personalen och starka värderingar har verksamheten vuxit ut till en koncern som idag omsätter närmare två miljarder kronor. Vid Sveriges Åkeriföretags årsmöte i maj fick Ohlssons ta emot Stora Åkeripriset för sin inspirerande resa.Det var en rörd och överväldigad koncernchef som tog emot den årliga utmärkelsen tillsammans med hustrun Anita Ohlsson i Rikssalen på Örebro slott.– Jag känner mig ödmjuk inför denna fantastiska utmärkelse. Har man som jag levt i branschen i hela sitt liv är det både en ära och ett kvitto på att man tänker rätt. Jag är oerhört stolt över vad vi alla har lyckats åstadkomma tillsammans, säger grundaren Christer Ohlsson.Genom uppväxten i en åkarfamilj låg karriären i åkeribranschen nära tillhands. Redan som 22-åring blev Christer Ohlsson delägare i Landskrona Express & Bärarelaget. Han arbetade kvar i bolaget i ytterligare 22 år innan han, 44 år gammal, gick vidare i karriären genom att starta sitt eget företag i hemstaden. Ekonomutbildningen, i kombination med erfarenheter från åkerinäringen, bidrog till att han valde att stanna kvar i branschen. Starten för den egna verksamheten, minns Christer Ohlsson, var blygsam med förvärvet av en terminal och en grävmaskin som snart blev två.– Jag kände att det var dags att pröva min affärsidé och utmana möjligheterna. Jag tänkte att om jag står för taktpinnen själv är det ju jag som bestämmer. Det beslutet har jag aldrig ångrat.