Volvo lanserar uppgraderad FL för tuff terräng

LAGAR & REGLER 2025-09-10

Efter ett omfattande jordskred utanför Levanger i Norge leds nu viss tung trafik i området in i Jämtlands län. Som ett resultat av detta har Transportstyrelsen i Sverige och motsvarande myndighet i Norge infört tillfälliga föreskrifter om undantag från kör- och vilotidsreglerna. Det var den 30 augusti som ett omfattande jordskred inträffade vid Nesvatnet utanför Levanger i mellersta Norge. En del tung trafik i området har i och med detta behövt ledas om in i Jämtlands län, och branschorganisationen Norges Lastbileier-Forbund har därför lämnat in en begäran om undantag från krav på G2V2-färdskrivare till norska myndigheter*. Mot bakgrund av detta beslutade svenska Transportstyrelsen den 8 september att införa tillfälliga föreskrifter som innebär undantag från vissa bestämmelser om kör- och vilotider samt färdskrivare (artikel 14.2 i 561/2006 och artikel 3.3 i 165/2014). Undantagen gäller retroaktivt från 30 augusti och fram till och med 28 september. Föreskrifterna har inte trätt i kraft ännu, men beräknas göra det nu i slutet av innevarande vecka. Anledningen till att beslutet även omfattar undantag från kör- och vilotider, alltså inte bara typ av färdskrivare, är att Transportstyrelsen enligt EU-rätten inte får besluta om färdskrivarundantag utan att också besluta om undantag för kör- och vilotider. Därför har Transportstyrelsen beslutat att införa exakt samma undantag för kör- och vilotider som norska myndigheter. De tillfälliga svenska föreskrifterna, som endast gäller norskregistrerade fordon, är dessa: 1. Den dagliga körtiden får inte överstiga 10 timmar.2. Körtiden under en vecka får inte överstiga 60 timmar och får inte leda till att den maximala veckoarbetstiden enligt direktiv 2002/15/EG överskrids.3. Den sammanlagda körtiden under två på varandra följande veckor får inte överstiga 100 timmar.4. En förare får ha högst fem perioder av reducerad dygnsvila mellan två veckovilor. Svenska fordon och förare (eller fordon registrerade i andra länder) som är direkt berörda av jordskredet ska i stället åberopa det norska undantagsbeslutet som endast gäller kör- och vilotider. Enligt uppgift från norska Statens Vegvesen gäller det norska beslutet från den 30 augusti till den 28 september. Transportstyrelsen har utöver dessa undantag beslutat att det under denna period går bra att köra med analoga och äldre digitala färdskrivare samt smart 1, trots att man korsar den svenska gränsen. Undantagen för färdskrivare gäller endast för transporter av gods: 1. som direkt påverkas av stängningen av Europaväg 6 vid Nesvatnet, Levanger i Norge,2. som utförs med fordon registrerade i Norge,3. där all lastning och lossning sker i Norge, och4. vid körning i Jämtlands län. * Sedan den 18 augusti 2025 måste tunga fordon som korsar landsgränser ha en G2V2-färdskrivare installerad.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2025-09-11

Kompetensbristen är stor inom många yrkesområden, samtidigt som arbetslösheten är relativt hög. I höstbudgeten kommer regeringen därför att satsa drygt en halv miljard kronor på fler yrkes- och arbetsmarknadsutbildningar. Regeringen har tidigare infört en pilotverksamhet med en ny form av nationell yrkesutbildning för vuxna på gymnasial nivå, med yrkeshögskolan som modell. Piloten skulle först pågå till och med 2026 och 100 miljoner kronor avsattes per år. Nu förlängs den till 2028 efter att intresset för piloten varit stort. Anslagen höjs också med 50 miljoner kronor per år från och med 2026, vilket alltså innebär 150 miljoner kronor per år. Till det kommer kostnader för studiemedel. Yrkeshögskolan är viktig för att möta kompetensbehoven över hela Sverige, möjliggöra omställning och förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Regeringen bedömer att det finns en fortsatt stor efterfrågan på yrkeshögskoleutbildning och föreslår därför ytterligare satsningar på 180 miljoner kronor för 2026, inklusive studiemedel, för en fortsatt utbyggnad av yrkeshögskolan. Regeringen beräknar att satsningarna kommer att uppgå till 360 miljoner kronor för 2027 och 590 miljoner kronor årligen från och med 2028, inklusive studiemedel. Det finns en stor efterfrågan på arbetskraft med gymnasial yrkeskompetens, men trots de stora behoven på arbetsmarknaden har statsbidraget för regionalt yrkesvux under ett antal år varit underutnyttjat. Det genomsnittliga nyttjandet de senaste tre åren har legat runt 57 procent av de medel som finns. Därför planerar regeringen nu en rad förändringar som bland annat syftar till att öka antalet faktiskt genomförda utbildningar, få till stånd fler utbildningar inom de områden där utbildningarna kostar mer att arrangera och att utbildningar ska kunna genomföras med bibehållen kvalitet. Förändringarna innebär bland annat höjda ersättningsnivåer, justerade ersättningsnivåer så att de bättre speglar kostnaderna för särskilt dyra utbildningar och bättre planeringsförutsättningar för kommunerna genom att beslut om statsbidrag kan fattas för tre år framåt i tiden i stället för två. Regeringen föreslår medel till Arbetsförmedlingen för förbättrad matchning och kontroll av arbetssökande. Regeringen föreslår också att Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader ökas med 100 miljoner kronor för 2026, 200 miljoner kronor 2027 och 300 miljoner kronor från och med 2028 för att främst förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Övriga presenterade förslag på arbetsmarknadsområdet är att öka arbetsmarknadsutbildningarna inom vården samt att förlänga etableringsjobben för långtidsarbetslösa och nyanlända. – För att fler människor ska komma i jobb och få möjlighet att bidra till det gemensamma behöver fler utbilda sig för att kunna ta de jobb som finns. Därför gör regeringen flera satsningar för att stärka yrkesutbildningen både på gymnasial nivå och inom yrkeshögskolan, säger gymnasie-, högskole-, och forskningsminister Lotta Edholm. Satsningar inom utbildning och matchning 2026–2028 (ett urval)Förstärkning av piloten med nationell yrkesutbildning: 150 mnkrTillskott studiemedel för nationell yrkesutbildning: 45 mnkrFortsatt utbyggnad av yrkeshögskolan: 719,5 mnkrTillskott studiemedel för utbyggnad av yrkeshögskolan: 410,5 mnkrStatsbidrag för regionalt yrkesvux: 100 mnkrTillskott studiemedel för regionalt yrkesvux: 38 mnkrMatchning och kontroll hos Arbetsförmedlingen: 500 mnkrDe presenterade satsningarna uppgår till 524 miljoner kronor under 2026. Några poster föreslås få ökade anslag under 2027 och 2028.

HÅLLBARHET 2025-09-10

Transportbranschens hållbarhetscertifiering Fair Transport uppmärksammas av allt fler svenska kommuner. I maj fattade Örebro kommun beslutet att införliva Fair Transport som ett kriterium i sina offentliga upphandlingar av transporter. Beslutet välkomnas av lastbilscentralen Närkefrakt. Fair Transport har länge varit ett skötebarn för lastbilscentralen Närkefrakt Ekonomisk Förening med sina 80 medlemsåkerier. Att betala löner enligt kollektivavtal, köra trafiksäkert, hålla kör- och vilotider och ha som målsättning att optimera hållbarhetsarbetet är självklarheter, tycker Närkefrakts vd Fredrik Öjdemark. Kan man bara skapa rutiner som man förhåller sig till och följer är mycket av certifieringsarbetet redan på plats. Att göra rätt är inte svårare än att göra fel, resonerar Fredrik Öjdemark. – Just nu är 90 procent av våra medlemmar certifierade. Förhoppningen är att vi även ska få med resten av medlemmarna samt våra underleverantörer, det är viktigt. Med certifieringen i bagaget har Närkefrakt aktivt verkat för att certifiering enligt Fair Transport ska ingå som ett kriterium i offentliga upphandlingar. Det har hörsammats av Örebro kommun som i sin senaste upphandling i maj i år bedömer att certifiering är särskilt meriterande. Örebro kommun är dock inte den första offentliga aktören som vill premiera Fair Transport. Värmländska Forshaga, Kil och Hammarö är exempel på andra kommuner som på något sätt uppmärksammar märkningen i sina upphandlingskriterier. I Kils kommun är certifiering till och med ett ”skallkrav”, alltså något som krävs för att ett anbud ska vara giltigt.