BDX öppnar kontor i Jönköping

INFRASTRUKTUR 2026-06-16

Vägtransportsektorn är redo att ta en aktiv roll i att stärka Europas beredskap och militära mobilitet. Det är huvudbudskapet i en ny rapport från Nordic Logistics Association (NLA). Rapporten presenterar en nordisk modell för hur civila transportresurser kan integreras i framtidens totalförsvarssystem.NLA lyfter i rapporten fram vad man ser som den nordiska synen på beredskap, att motståndskraft ska byggas in i transportsystemen redan från början. Genom ett ”dual-use by design”-perspektiv i hela EU kan infrastruktur, energisystem och logistikkapacitet utvecklas för att möta både civila behov och försvarsrelaterade krav. Man menar också att transportsektorn inte bara ska ses som en stödjande funktion utan också en strategisk förmåga som är avgörande när samhällen och försvarsmakter snabbt behöver agera vid konflikter, kriser och mobilisering.– Europas motståndskraft bygger på dess förmåga att förflytta människor och gods. Den nordiska erfarenheten visar att beredskap bör vara en grundläggande princip i transportpolitik, infrastrukturplanering och offentlig-privat samverkan. Genom att systematiskt integrera civila logistikresurser i totalförsvaret kan Europa stärka både säkerheten i kristid och konkurrenskraften i fredstid, säger Oscar Hyléen, vd på Sveriges Åkeriföretag och ordförande i NLA.Militär och civil mobilitet är alltså inte två skilda frågor, utan bör vara olika perspektiv i ett samverkande logistiksystem.– ”Dual-use by design” är kärnan i den nordiska modellen. Genom att bygga in motståndskraft i transportsystemen redan i fredstid kan vi stärka både Europas säkerhet i kris och våra ekonomiers konkurrenskraft i vardagen, säger Knut Gravråk, vd för Norges Lastebileier-Forbund.Enligt NLA är militär mobilitet beroende av betydligt mer än vägar och broar. Operativ förmåga kräver även tillgång till fordon, förare, underhållstjänster, säker energiförsörjning och robusta digitala system. Eftersom merparten av transportkapaciteten ägs av privata företag måste transportföretagen erkännas som strategiska partner i Europas beredskapsarbete.För att systemet ska fungera riktigt effektivt och ändamålsenligt behövet också gränsöverskridande hinder undanröjas, samtidigt som beredskapsuppdragen är kommersiellt hållbara för de företag som förväntas utföra dem. För att detta ska bli verklighet behövs enligt NLA ett politiskt ramverk som erkänner vägtransportsektorna som en integrerad del av Europas totalförsvar.Här hittar du mer info och länk till  rapporten.Om NLANordic Logistics Association (NLA) representerar cirka 14 000 vägtransportföretag i Norden. Tillsammans driver dessa företag mer än 85 000 tunga fordon och sysselsätter över 160 000 personer. NLA:s medlemsorganisationer är Danish Transport and Logistics (DTL) i Danmark, Sveriges Åkeriföretag (SÅ), Norwegian Road Transport Association (NLF) i Norge samt associerade medlemmen Finnish Transport and Logistics (SKAL) i Finland.

FÖRETAGANDE 2026-06-15

30 år har snart gått sedan Christer Ohlsson köpte sin första grävmaskin och startade åkeri- och entreprenadfirman Ohlssons i Landskrona. Genom investeringar i ny teknik, ett genuint engagemang för personalen och starka värderingar har verksamheten vuxit ut till en koncern som idag omsätter närmare två miljarder kronor. Vid Sveriges Åkeriföretags årsmöte i maj fick Ohlssons ta emot Stora Åkeripriset för sin inspirerande resa.Det var en rörd och överväldigad koncernchef som tog emot den årliga utmärkelsen tillsammans med hustrun Anita Ohlsson i Rikssalen på Örebro slott.– Jag känner mig ödmjuk inför denna fantastiska utmärkelse. Har man som jag levt i branschen i hela sitt liv är det både en ära och ett kvitto på att man tänker rätt. Jag är oerhört stolt över vad vi alla har lyckats åstadkomma tillsammans, säger grundaren Christer Ohlsson.Genom uppväxten i en åkarfamilj låg karriären i åkeribranschen nära tillhands. Redan som 22-åring blev Christer Ohlsson delägare i Landskrona Express & Bärarelaget. Han arbetade kvar i bolaget i ytterligare 22 år innan han, 44 år gammal, gick vidare i karriären genom att starta sitt eget företag i hemstaden. Ekonomutbildningen, i kombination med erfarenheter från åkerinäringen, bidrog till att han valde att stanna kvar i branschen. Starten för den egna verksamheten, minns Christer Ohlsson, var blygsam med förvärvet av en terminal och en grävmaskin som snart blev två.– Jag kände att det var dags att pröva min affärsidé och utmana möjligheterna. Jag tänkte att om jag står för taktpinnen själv är det ju jag som bestämmer. Det beslutet har jag aldrig ångrat.

FÖRETAGANDE 2026-06-09

Förbrukningen av rundvirke i den svenska skogsindustrin minskade under 2025 med drygt 2 procent. Efterfrågan från sågverken är stabil, medan massaindustrin visar en tydlig nedgång.Virkesförbrukningen minskade från 72,8 miljoner m³fub till 71,2 miljoner m³fub, mellan 2024 och 2025 enligt siffror från Biometrias årliga statistikrapport över virkesförbrukningen. Det innebär en minskning på 1,6 miljoner m³fub, eller cirka 2,2 procent. Minskningen drivs främst av en lägre förbrukning inom massaindustrin, medan sågverkens förbrukning ligger kvar på en stabil nivå.– Det här bekräftar att marknadsläget skiljer sig åt mellan branschens olika delar, säger Sven Jägbrant, tjänstestrateg på Biometria och en av dem som ligger bakom rapporten.Massaindustrins totala råvaruförbrukning minskade från 48,4 till 46,6 miljoner m³f, vilket förklarar huvuddelen av nedgången i den totala virkesförbrukningen. Samtidigt fortsätter användningen av svenskt virke att minska.– Det sker förändringar från år till år i råvaruflödena i skogsindustrin, men förbrukningen av virke med svenskt ursprung har nu minskat varje år sedan 2021, säger Sven Jägbrant. Utvecklingen varierar också geografiskt. Förbrukningen av virke med svenskt ursprung ökade i nordligaste Sverige, medan den minskade i övriga delar av landet.Även trädslagsfördelningen fortsätter att förändras. Under 2025 bestod virkesförbrukningen till 49,9 procent av gran och 41,5 procent av tall (inklusive contortatall), medan björk stod för 7,2 procent och övrigt löv för 1,5 procent. Trenden med en ökande andel tall och minskande andel gran har varit tydlig de senaste åren.