Höga bränslepriser gör åkerinäringen mer produktiv enligt ny rapport

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-03-11

Sveriges ska de kommande decennierna göra rekordsatsningar inom transportinfrastruktur och beredskap. För att öka och bredda kompetensen på området startar nu Nackademin en ny utbildning till underhållsingenjör för infrastruktur på tre orter.Trafikverkets senaste infrastrukturplan är den ambitiösaste på decennier. Samtidigt ska Sverige förbättra sin beredskap kraftigt. Men går tillgång och efterfrågan på kompetens går inte ihop och arbetsförmedlingen varnar för ett långvarigt underskott på kvalificerad kompetens när den svenska infrastrukturen ska rustas upp. För att möta efterfrågan har utbildningsaktören Nackademin nu bestämt sig för att dra i gång en ny yrkesutbildning till underhållsingenjör för infrastruktur. Utbildningen ska arrangeras i Härnösand, Karlstad och Västerås.– Pensionsavgångar, nya industrisatsningar, Natomedlemskapet och den gröna omställningen driver upp efterfrågan på kompetens inom infrastruktur i hela landet. Genom att göra utbildningen tillgänglig på fler orter vill vi bidra till att stärka kompetensförsörjningen där behoven faktiskt finns, säger Astrid Westfeldt Corneman, vd på Nackademin.Nackademin ska därför stärka utbildningen inom samhällsviktiga sekorer genom nya och befintliga yrkeshögskoleutbildningar, men framför allt genom att satsa på fler studieorter. Genom en kombination av distansupplägg och lokal studieanknytning vill man få fler att utbilda sig på hemmaplan, i de regioner där kompetensbristen redan är tydlig och behovet växer snabbast.– De långsiktiga investeringarna i infrastruktur ställer krav på rätt kompetens inom drift och underhåll. Att utbildningen ges med regional koppling är positivt för kompetensförsörjningen och för genomförandet av framtida satsningar, säger Henrik Sundquist, chef för enheten Underhåll på Trafikverket i Härnösand.Utbildningen är öppen för ansökan fram till den 5 maj 2026.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-03-10

Ny statistik från Skolverket visar att antalet antagna elever till gymnasieskolans fordons- och transportprogram har ökat med 5,6 procent sedan förra året. Totalt läser nu 13 800 gymnasieelever på programmet.Statistiken visar att intresset för yrkesprogrammen ökat över lag. I år går 6 procent fler elever första året på ett yrkesprogram jämfört med för ett år sedan, medan 1 procent färre går ett högskoleförberedande program.Transportsektorns utbildningar hänger alltså med i den utvecklingen och fordons- och transportprogrammet är med 13 800 elever inom gymnasieskolan det näst största av de yrkesförberedande programmen, efter el- och energi.Även bland tjejer syns en tydlig ökning: 1 045 tjejer har antagits till fordons- och transportprogrammet jämfört med 973 förra året.För utbildningarna inom sjöfart och flygteknik är ökningen ännu större jämfört med förra året: 10,5 respektive 13,2 procent.

POLITIK 2026-02-27

Skrota utsläppsmålet för vägtransporter till 2030, och inför i stället ett nytt elektrifieringsmål. Det är klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtaris nya uppmaning till regeringen och riksdagen.Hittills har alla riksdagspartier utom Sverigedemokraterna varit överens om det svenska transportmålet för 2030, som innebär att utsläppen från inrikes vägtransporter ska ner med 70 procent till 2030 jämfört med 2010. I höstas kom partierna överens om att samtliga klimatmål ska ligga fast. Men nu har klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) tänkt om.– Det finns inget parti eller regeringsalternativ idag som når det här målet. Det är en ganska lång resa framför oss som i princip skulle kräva att vi förbjuder bilkörning vissa dagar eller liknande metoder för att komma upp i de siffror som skulle kunna nå ett sånt mål, säger hon i en intervju med SVT.2025 var utsläppen från vägtrafiken 19 procent längre än 2010, vilket alltså innebär att det återstår 51 procent i utsläppsminskningar som ska klaras av inom fem år. Det tycker klimatministern är orealistiskt och därför vill hon se ett nytt elektrifieringsmål, med slutmålet att hela Sveriges fordonsflotta ska vara eldriven.Sveriges Åkeriföretag är kritiskt till förslaget. Man pekar bland annat på att många åkerier satsat på andra sätt att minska utsläppen än just eldrift och att åkerinäringen samt industrin behöver långsiktiga spelregler som inte riskerar att ändras plötsligt. Läs mer om SÅ:s svar här.