Höga bränslepriser gör åkerinäringen mer produktiv enligt ny rapport

iStock-1072392590_low_besk.jpg.
Foto: Istockphoto.com
Profilbild Mats Hellström.

Mats Hellström

Chefredaktör

2025-10-24

FÖRETAGANDE

Hur ser förhållandet ut mellan utsläpp, klimatsatsningar, produktivitet och omsättning? Det har tre forskare undersökt i en ny rapport, och resultaten visar bland annat att högre drivmedelslpriser leder till ökad produktivitet i åkerinäringen.

Kostnaden för drivmedel är en stor utgiftspost för åkerier. Men hur påverkar koldioxidskatt, ett stigande dieselpris och krav på biobränsleinblandning produktiviteten i åkerinäringen? I en ny rapport från den ideella föreningen SNS visar forskarna Gustav Martinsson, Per Strömberg och Christian Thomann att utsläppen från näringen minskade med 5 procent och de fossila utsläppen med 30 procent under åren 2007–2020 – samtidigt som omsättningen ökade med 23 procent.

– Den tydliga slutsatsen är att politiker inte behöver välja mellan produktivitet och lägre utsläpp i åkerinäringen. Tvärtom har de stigande bränslepriserna skapat incitament för samlastning, bättre planering av rutterna och mer effektiva transporter, vilket gjort näringen mer produktiv, säger Gustav Martinsson.

Rapporten bygger på unika mikrodata på lastbilsnivå kopplade till företagsdata, vilket gjort det möjligt att i detalj studera åkeriernas anpassning. I rapporten konstaterar forskarna att effektivare logistik är den starkaste faktorn bakom en effektivare näring.

De höjda drivmedelspriserna har också bidragit till att förändra sammansättningen i branschen, där stora åkerier (med fler än 50 lastbilar) kraftigt har ökat sin marknadsandel. Strukturomvandlingen välkomnas av forskarna av klimatskäl.

– Att mer produktiva företag växer på bekostnad av mindre produktiva företag är nödvändigt. De större åkerierna har dessutom kunnat minska sina utsläpp betydligt snabbare. Om mindre åkerier ska stödjas ekonomiskt behöver det vara stöd för omställning och produktivitetsökning, inte stöd för att bevara mindre produktiva och mer utsläppsintensiva verksamheter, kommenterar Per Strömberg.

Reduktionsplikten sänktes 2024 och sedan dess har dieselpriset minskat med cirka 20 procent. Forskarna menar att osäkerheten kring styrmedel riskerar att minska branschens incitament att investera i klimat- och effektivitetshöjande åtgärder, oavsett om det är bättre logistik eller ny teknik.

– Det är viktigt att utsläpp är prissatta och att priset speglar samhällskostnaden för utsläpp. Och för näringen är stabilitet i villkor avgörande för att man ska våga investera i sin affärsverksamhet, säger Christian Thomann.


Effekter av bränslepriser på produktivitet och utsläpp
Utdrag ur rapporten.
En ökning i bränslekostnad med 1 % leder till:
– 
0,6 % högre produktivitet i genomsnitt,
– 1,5 % högre produktivitet i stora åkerier,
– 0,3 % lägre koldioxidutsläpp per omsatt krona i genomsnitt,
– 0,8 % lägre koldioxidintensitet i stora åkerier.

Tipsa redaktionen!

Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.

Mejla oss

Läs även

iStock-177094350_low2.jpg.

FÖRETAGANDE 2026-03-26

Stark åkerinäring möter ökad konkurrens och stora investeringsbehov

Svensk åkerinäring visar stabil lönsamhet och en växande framtidstro, trots flera år av ekonomisk press. Samtidigt ökar konkurrensen från utländska aktörer och stora investeringar krävs för att möta framtidens krav. Det framgår av Sveriges Åkeriföretags nya branschrapport. Branschrapport 2026 – Fakta, trender och framtid för svensk åkerinäring är en rapport från Sveriges Åkeriföretag som tar ett brett grepp om åkerinäringen och de omvärldsfaktorer som påverkar näringen. Nu har den första versionen blivit officiell och den visar på en i grunden stark bransch som nu möter ökande press.– När osäkerheten ökar i omvärlden blir det ännu viktigare att de ekonomiska förutsättningarna är långsiktiga och tydliga. Det blir särskilt viktigt i ett läge där rapporten pekar på en försiktig återhämtning och behov av stabilitet i näringen, säger Ulric Långberg, samhällspolitisk chef på Sveriges Åkeriföretag.

Läs mer
iStock-1354892924.jpg.

LAGAR & REGLER 2026-03-20

Bedrägerier på telefon och sms ska försvåras

Teleoperatörerna ska få bättre möjligheter att stoppa vilseledande samtal och sms innan de når mottagaren, genom ett nytt förslag till lagrådet. Bedrägerier mot privatpersoner och företag är en av den organiserade brottslighetens mest inkomstbringande verksamheter, och den har drabbat flera åkeriföretag.Bedrägerier över telefon, sms och andra elektroniska kommunikationstjänster är ett omfattande problem. Under 2023 polisanmäldes omkring 29 000 telefonbedrägerier och den sammanlagda brottsvinsten uppskattades till över 700 miljoner kronor. Kostnaderna för näringslivet till följd av alla typer av bedrägerier beräknades till 4,5 miljarder kronor under 2023. I lagrådsremissen föreslår nu regeringen lagändringar som ska förhindra att telefonsamtal och sms används för bedrägerier.– Telefonbedrägerier är en avskyvärd brottslighet som ofta drabbar äldre och är en stor inkomstkälla för den kriminella ekonomin. Många av oss har själva drabbats eller känner någon som fallit offer för denna hänsynslösa verksamhet. Regeringens tidigare insatser har gett resultat, men det finns mer att göra. Det här lagförslaget innebär även att vi äntligen kommer åt bedrägeri‑sms. Nu ökar vi tryggheten för alla samtidigt som vi utdelar ett hårt slag mot organiserad brottslighet, säger civilminister Erik Slottner.I lagrådsremissen föreslås bland annat att operatörer som tillhandahåller telefoni och sms ska vara skyldiga att stoppa samtal och meddelanden som misstänks användas för bedrägerier, eller för att vilseleda en större grupp mottagare. Operatörerna får inte filtrera innehållet i samtal eller sms, utan ska basera bedömningen på teknisk information som avvikande trafikmönster eller vissa anmälda avsändaruppgifter.Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026.

Läs mer
8b614870b06a3e51_org.jpg.

FORDONSTEKNIK 2026-04-01

Volvo vägtestar vätgasfordon med förbränningsmotor

Volvo Lastvagnar har inlett vägtester av lastbilar med förbränningsmotorer som går på vätgas. Den kommersiella lanseringen väntas ske före 2030.Volvo använder sedan tidigare en teknik för högtrycksinsprutning i sina gasdrivna lastbilar på marknaden. En liten mängd antändningsbränsle injiceras med högt tryck för att möjliggöra kompressionständning innan gasen tillsätts. Nu har Volvo börjat använda tekniken i utvecklingen av bolagets nya vätgasdrivna lastbilar med förbränningsmotor. Detta innebär enligt Volvo att lastbilarna får en högre prestanda än lastbilar med konventionell förbränningsmotorteknik med vätgas.– Vägtester är en viktig milstolpe för våra lastbilar med förbränningsmotorer för vätgas. Jag är övertygad om att de kommer att vara de bästa i branschen när man tittar på bränsleeffektivitet, effekt, vridmoment och körbarhet. Kunder kommer att kunna köra dem precis som diesellastbilar. Vår erfarenhet av HPDI-teknik i mer än 10 000 gasdrivna lastbilar är ett starkt bevis på dess prestanda, säger Jan Hjelmgren, global produktchef på Volvo Lastvagnar i ett pressmeddelande.Lastbilar med vätgasförbränningsmotor är särskilt lämpliga för längre sträckor och i områden där det finns begränsad laddinfrastruktur eller tid för laddning av batterielektriska lastbilar. Genom att använda förnybar HVO som tändbränsle kan lastbilarna ge nettonoll CO2-utsläpp – från källa till hjul.– Vi ser stor potential för lastbilar med vätgasförbränningsmotorer och de kommer att spela en roll i omställningen till utsläppsfria transporter, säger Jan Hjelmgren.  

Läs mer