Hopp om lättnad i skogsindustrin

iStock-1436056481_low.jpg.
Svensk skogsnäring och massaindustri har haft en tuff inledning på året. Foto: Istockphoto.com
Profilbild Mats Hellström.

Mats Hellström

Chefredaktör

2026-03-26

FÖRETAGANDE

2026 har hittills inneburit minskad produktion och fallande leveranser i den svenska skogsindustrin. Men kostnadsbesparingar och geopolitiska händelser kan vända den negativa trenden, enligt en ny marknadsrapport från Skogsindustrierna.

Förändrade handelsmönster, geopolitisk oro och svag efterfrågan sätter press på den svenska skogsindustrin. Det framkommer i den färska marknadsrapporten Så går det för skogsindustrin, som branschorganisationen Skogsindustrierna tagit fram. Produktionen av trävaror var 14 procent läge under årets två första månader jämfört med samma period 2025, och massa- och pappersindustrin har inlett året med minskad export.

– Nedgången för trävaror under hösten har förstärkts i början av året. Den något svagare konjunkturen i Europa fortsätter att tynga efterfrågan, vilket är avgörande för svenska sågverk. Ett undantag är Tyskland, där importen från Sverige ökar till följd av brist på egen råvara, säger Christian Nielsen, Skogsindustriernas marknadsanalytiker för trävaror.

Kriget i Mellanöstern ger dessutom stigande transportkostnader och störningar i världshandeln. Samtidigt kan det ge svensk skogsindustri en relativ fördel.

– Dyrare transporter slår särskilt hårt mot svenska företag med långa avstånd till sina marknader. Samtidigt är vi mindre känsliga för stigande energipriser än många konkurrenter, eftersom produktionen i hög grad är självförsörjande med egen bioenergi, säger Christian Nielsen. 

Stigande oljepriser kan även göra plast dyrare och därmed förbättra konkurrenskraften för papper och kartong.

Konkurrensen på de globala marknaderna har hårdnat det senaste året, särskilt inom massa- och papperssegmenten. Här har Kina och Brasilien flyttat fram positionerna i Europa, som är svensk massa- och pappersindustris viktigaste marknad. 

– Konkurrensen i Europa har skärpts tydligt när nya aktörer tar marknadsandelar. Det pressar både priser och lönsamhet för svenska producenter, säger Charlotte Dickens, Skogsindustriernas marknadsanalytiker för papper och massa.

Den svenska skogsindustrin har därför satt större fokus på att sänka produktionskostnaderna, i förhoppningen att det kommer att göra företagen starkare på sikt.

Du hittar hela rapporten här.

Tipsa redaktionen!

Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.

Mejla oss

Läs även

^Falkenklevs laddstation_bild_Falkenklevs.jpeg.

INFRASTRUKTUR 2026-06-25

Nytt stöd till laddning av lastbilar och bussar

Energimyndighetens har tagit fram ett nytt stöd som riktar sig till åkerier och andra verksamheter som har behov av att bygga ut snabbladdning eller nattladdning för tunga fordon.Högsta stödbelopp är 20 miljoner kronor per projekt och högsta stödnivå är 45 procent av kostnaderna med möjlighet till ytterligare 5 procent i stöd om vissaresiliens- och hållbarhetskriterier uppfylls. Stödet kan gå till både icke-publik laddning av fordon i den egna verksamheten och så kallad semipublik laddning. Dessutom kan laddstationer för kommersiell busstrafik få stöd.Det nya stödet har möjliggjorts genom en ändring av förordningen (2022:107) om statligt stöd till regionala elektrifieringspiloter för tunga transporter, som regeringen beslutade om i juni. Som en del av den nya förordningen kommer stödet regionala elektrifieringspiloter byta namn till laddinfrastrukturstödet (LAST).Läs mer om stödet här.

Läs mer
Webb+Linkedin_besk.jpg.

FÖRETAGANDE 2026-06-16

Fraktkedjan och Centralen går samman

Fraktkedjan och Centralen har beslutat sig för att gå samman genom att Centralens aktieägare blir aktieägare i Fraktkedjan. Bakgrunden till beslutet är de ökade krav som transportbranschen möter.Kraven på transportbranschen ökar, inte minst inom digitalisering, hållbarhetsrapportering och administration. Genom att gå samman som bolag vill nu Fraktkedjan och Centralen skapa bättre förutsättningar att möta de ökade kraven och fortsätta utveckla verksamheten.– Vi breddar nu fordonsparken och ger kunderna tillgång till ett betydligt större geografiskt nätverk. Samtidigt kan vi samla spetskompetens inom områden som transportlogistik, alternativa bränslen och integrerade it lösningar i den egna organisationen. En större organisation ger också möjlighet att fördela administrativa kostnader mer effektivt, säger Joakim Simme, vd på Fraktkedjan.Samgåendet träder i kraft 30 september 2026. Centralens aktieägare blir då delägare i Fraktkedjan, som blir det gemensamma bolagsnamnet. Tillsammans omsätter bolagen idag omkring 1,4 miljarder kronor, har drygt 140 anslutna åkerier och cirka 580 fordon och andra enheter.– Processen har varit väldigt proffsig och väl genomarbetad. Det här är ett steg helt i rätt riktning för Centralen. För ägarna i båda bolagen innebär det stora möjligheter till fler och större affärer, säger Anna Petre, styrelseordförande på Centralen.Centralens vd Peter Agervi (tidigare också vd på Fraktkedjan), som har varit initiativtagare till samgåendet kommer att lämna företaget under sommaren för att sikta mot nya uppdrag i branschen. Om FraktkedjanFraktkedjan är en av Västsveriges ledande lastbilscentraler. Bolaget består av cirka 100 lokala åkerier med omkring 380 fordon och erbjuder helhetslösningar inom distribution, anläggning, specialtransporter, kran, schakt, återvinning och relaterade logistiktjänster. Fraktkedjan har egna terminaler och täkter. Bolaget är Fair Transport-certifierat sedan 2019.Om CentralenCentralen (Lastbilscentralen i Tvåstad AB) är ett transport- och maskinföretag med bas i Vänersborg och verksamhet i Trestad/Tvåstadsregionen. Bolaget ägs av drygt 70 åkerier och har cirka 200 anslutna enheter. Centralen erbjuder tjänster inom bygg och anläggning, distribution och fjärr, lager, entreprenadmaskiner samt sug- och spoltjänster.

Läs mer
Frostfire Svempa_del_9 18_foto Tomas Ek Trailer_low.jpg. FRÅN MAGASINET

PROFIL 2026-06-17

Svempa – en legend i lastbilsvärlden

Det finns människor som förändrar en bransch.Och så finns det de som genom sitt arbete blir legender.Sven‑Erik ”Svempa” Bergendahl tillhörde båda kategorierna samtidigt. Annette Eilert ser tillbaka på en unik gärning inom lastbilsvärlden, och minns ett speciellt möte på vägen en blåsig och regnig höstnatt.För oss inom lastbilsvärlden var han långt mer än ett namn, en påbyggare eller en ikon. Han var en självklar referenspunkt – och en del av själva kulturen.När beskedet kom att Svempa gått ur tiden, 87 år gammal, efter en tids sjukdom, var det som om något större än en människa lämnade oss. Ett helt kapitel i den svenska lastbilshistorien stängdes.Svempa växte upp på Södermalm i Stockholm, meckade mopeder redan i unga år och drogs tidigt till raggarkulturen och de amerikanska idealen om frihet, form och uttryck. Via arbetet som fordonsmekaniker och senare bärgarchaufför tog han klivet in i den värld där han skulle bli odödlig. När han byggde om sin första Scania L76 till bärgningsbil handlade det inte bara om funktion – det handlade om att fordonet inte skulle ”skämmas för sig” på vägen.Där någonstans föddes Svempa‑andan.För honom var lastbilen aldrig bara ett arbetsredskap. Den var en förlängning av människan bakom ratten. En identitet. Ett uttryck. Och så småningom – ett konstverk i lack och krom. Vem har inte drömt om en dragbil med cab?Tillsammans med formgivare som Jan Richter tog han customrörelsen till nivåer som ingen tidigare sett inom lastbilsbranschen. Lack, krom, inredning, formspråk och helhet smälte samman till något som fick även människor utanför branschen att stanna upp och titta en extra gång. När ett Svempa‑bygge rullade in på mässor och evenemang var det inte bara lastbilsfolk som samlades. Det blev publik. Det blev samtal. Det blev snackisar. Och det blev stolthet.Att han vann den allra första Nordic Trophy redan 1980 säger något om hur mycket före sin tid han var. Att han fortsatte vara aktiv långt upp i 80‑årsåldern – och till och med arbetade med sin första eldrivna lastbil in i det sista – säger allt om hans driv. Svempa slutade aldrig vara nyfiken. Det fanns alltid något att justera, förbättra, designa eller begrunda.Men legender byggs inte enbart av priser, pokaler och ikoniska fordon. De byggs minst lika mycket av möten. Av minnen. Av berättelser som lever vidare runt kaffebord, i verkstäder och längs vägarna. Från chaufför till chaufför. Från mun till mun. Numera också via sociala medier.Ett sådant minne bär jag själv med mig.

Läs mer