Reaxcer och VTG går ihop

Michael_Schahine_nov218056-2.jpg.
Michael Schahine (bilden) går i pension och lämnar över vd-rollen i nya Axavia till Niklas Eriksson, tidigare vd på VTG.
Profilbild Mats Hellström.

Mats Hellström

Chefredaktör

2025-06-05

FÖRETAGANDE

I februari gick Reaxcer och VTG Entreprenad, två av Norrlands största transport- och entreprenadbolag, ut med att man planerar en sammanslagning under namnet Axavia. Nu har den godkänts, en styrelse är utsedd och Niklas Eriksson, tidigare vd för VTG, är vd för det nya bolaget sedan 1 juni. Reaxcers tidigare vd Michael Schahine går samtidigt i pension.


Nu har ägarna till Reaxcer och VTG godkänt sammanslagningen av de två transportjättarna som har bas i mellersta Norrland. Det innebär också att Reaxcers vd Michael Schahine går i pension efter många år på Reaxcer.

– Vi vill rikta ett stort och varmt tack till Michael för hans gedigna engagemang, tydliga ledarskap och långsiktiga arbete för Reaxcers utveckling. Han har satt en stark kultur och et hållbart fundament för framtiden, säger Karl Gudmundson som nu är styrelseordförande i Axavia.

Niklas Eriksson, som under flera år varit vd för VTG, är nu tillsatt som vd för det nya bolaget. Enligt ett pressmeddelande från Rexcer och VTG har han särskilt stark kompetens inom verksamhetsstyrning, strategiskt ledarskap, tillväxt och förändringsledning.

– Vi är glada att välkomna Niklas som ny vd. Hans bakgrund, värderingar och ledarskapsstil stämmer väl överens med nya Axavias framtidsambitioner, säger Karl Gudmundson.

Enligt tidigare information från Reaxcer är sammanslagningen driven av en önskan att bli en ännu större och starkare spelare inom logistik och entreprenadtjänster. Ombildningen berör omkring 300 lokala åkerier som sysselsätter nästan 4 000 personer, varav många på små orter i Jämtland och Västernorrland.

Tipsa redaktionen!

Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.

Mejla oss

Läs även

evito 16_foto Bo Lundvang_low.jpg.

POLITIK 2026-08-07

Regeringen höjer stödet till lätta ellastbilar

Regeringen har beslutat att stärka stödet till lätta ellastbilar genom att ta bort dagens tak på 40 000 kronor per fordon. Syftet är öka elektrifieringstakten inom transportsektorn och förbättra konkurrenskraften för eldrivna lätta lastbilar.I och med ändringen så finns det inte längre något fast takbelopp. Stöd kan i stället ges med upp till 30 procent av den stödberättigade kostnaden, vilket är i linje med EU:s statsstödsregler.”Stödberättigad kostnad” definieras som den merkostnad som uppstår när ett företag väljer en eldriven lätt lastbil i stället för ett jämförbart fossildrivet fordon. För större och dyrare fordon innebär förändringen därför en möjlighet till ett högre stödbelopp, medan ersättningen för billigare fordon i de flesta fall blir densamma som tidigare.– Vi behöver öka takten i omställningen av transportsektorn. Genom att förbättra villkoren för företag som väljer lätta ellastbilar stärker vi deras konkurrenskraft samtidigt som vi minskar utsläppen, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.Förändringen gäller för ansökningar som beviljats efter att den nya förordningen trädde i kraft den 4 augusti.

Läs mer
iStock-1169585156_low.jpg.

INFRASTRUKTUR 2026-08-06

Trafikverket får uppdrag att utreda OPS

Regeringen vill pröva alternativa former för att finansiera och organisera utvecklingen av transportinfrastrukturen. Därför har Trafikverket fått i uppdrag att förbereda för genomförande av statlig transportinfrastruktur genom offentlig-privat samverkan (OPS).I april fastställde regeringen den nationella planen för transportinfrastrukturen för perioden 2026–2037. Där konstaterar man att det fortsatt är angeläget att kunna pröva alternativa former för att finansiera och organisera utvecklingen av transportinfrastrukturen.Regeringen ger nu Trafikverket i uppdrag att förbereda för genomförande av statlig transportinfrastruktur genom offentlig-privat samverkan (OPS) samt utreda förutsättningarna för ett antal namngivna objekt genom OPS. För att skapa förutsättningar för ett effektivt genomförande av transportinfrastrukturåtgärder genom OPS i Sverige ska Trafikverket ta fram förslag till ett ramverk för hur genomförandet bör gå till. Trafikverket ska redovisa uppdraget senast den 4 maj 2027.En statlig utredning har också tillsatts med syfte att se över förutsättningarna för att ett eventuellt nytt statligt bolag ska kunna sköta byggnation och drift av statliga allmänna vägar. Utredaren ska lämna sitt betänkande senast den 1 juni 2027.

Läs mer
XR7A0025_fotoStudioKlang_low_besk.jpg.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-06-25

Ny modell för statsbidrag ska ge fler yrkesutbildningar

Regeringen tar nu ytterligare steg för att förbättra statsbidraget för yrkesinriktad utbildning på gymnasial nivå inom kommunal vuxenutbildning (regionalt yrkesvux) och göra det mer långsiktigt och flexibelt. Syftet är att ge kommunerna bättre förutsättningar att erbjuda fler yrkesutbildningar som leder till jobb.Trots stora behov på arbetsmarknaden har statsbidraget för regionalt yrkesvux under flera år varit underutnyttjat. Under 2025 beslutade regeringen därför om flera successiva förändringar i statsbidraget. Bland annat höjdes ersättningsnivåerna med 20 procent från och med i år, det blev möjligt att bevilja statsbidrag för upp till tre år i taget och differentierade ersättningsnivåer infördes från och med 2027 för att bättre spegla kostnaderna för särskilt dyra utbildningar.Nu har regeringen beslutat om ytterligare förändringar. De innebär att statsbidraget fördelas enligt en ny modell med en långsiktig grundfinansiering och möjlighet till tilläggsfinansiering vid behov.– Efterfrågan på yrkesutbildad arbetskraft är stor, men många saknar rätt utbildning för att ta de jobb som finns. Att fler utbildar sig är avgörande för både minskad arbetslöshet och bättre kompetensförsörjning. Nu tar vi nästa steg för att förbättra statsbidraget för regionalt yrkesvux så att kommunerna kan erbjuda fler yrkesutbildningar som leder till jobb, säger gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm.Kommunerna rekvirerar grundbidraget baserat på befolkningsmängd och arbetslöshet. Samtidigt ändras medfinansieringskravet. All utbildning som finansieras med grundbidraget ska medfinansieras med minst 30 procent. Utöver grundbidraget kommer kommunerna att kunna ansöka om ett tilläggsbidrag som är fullt finansierat av staten, men det får bara lämnas om hela grundbidraget utnyttjas.– Förändringarna ger kommunerna bättre förutsättningar att planera utbildning, både för att skapa fler utbildningsplatser och för att våga satsa på dyrare utbildningar. De innebär också en minskad administration för kommunerna, säger Lotta Edholm.Förändringarna träder i kraft i den 22 juli 2026 och tillämpas första gången i fråga om statsbidrag för bidragsåret 2028.

Läs mer