Reaxcer och VTG går ihop

Michael_Schahine_nov218056-2.jpg.
Michael Schahine (bilden) går i pension och lämnar över vd-rollen i nya Axavia till Niklas Eriksson, tidigare vd på VTG.
Profilbild Mats Hellström.

Mats Hellström

Chefredaktör

2025-06-05

FÖRETAGANDE

I februari gick Reaxcer och VTG Entreprenad, två av Norrlands största transport- och entreprenadbolag, ut med att man planerar en sammanslagning under namnet Axavia. Nu har den godkänts, en styrelse är utsedd och Niklas Eriksson, tidigare vd för VTG, är vd för det nya bolaget sedan 1 juni. Reaxcers tidigare vd Michael Schahine går samtidigt i pension.


Nu har ägarna till Reaxcer och VTG godkänt sammanslagningen av de två transportjättarna som har bas i mellersta Norrland. Det innebär också att Reaxcers vd Michael Schahine går i pension efter många år på Reaxcer.

– Vi vill rikta ett stort och varmt tack till Michael för hans gedigna engagemang, tydliga ledarskap och långsiktiga arbete för Reaxcers utveckling. Han har satt en stark kultur och et hållbart fundament för framtiden, säger Karl Gudmundson som nu är styrelseordförande i Axavia.

Niklas Eriksson, som under flera år varit vd för VTG, är nu tillsatt som vd för det nya bolaget. Enligt ett pressmeddelande från Rexcer och VTG har han särskilt stark kompetens inom verksamhetsstyrning, strategiskt ledarskap, tillväxt och förändringsledning.

– Vi är glada att välkomna Niklas som ny vd. Hans bakgrund, värderingar och ledarskapsstil stämmer väl överens med nya Axavias framtidsambitioner, säger Karl Gudmundson.

Enligt tidigare information från Reaxcer är sammanslagningen driven av en önskan att bli en ännu större och starkare spelare inom logistik och entreprenadtjänster. Ombildningen berör omkring 300 lokala åkerier som sysselsätter nästan 4 000 personer, varav många på små orter i Jämtland och Västernorrland.

Tipsa redaktionen!

Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.

Mejla oss

Läs även

iStock-1145662095.jpg.

POLITIK 2026-04-30

EU lättar på villkoren för statliga stöd i energikrisen

EU-kommissionen har tagit fram ett nytt tillfälligt krisramverk som riktar sig till flera sektorer som nu drabbas hårt av energikrisen, däribland åkerinäringen i Europa. Det handlar om lättade villkor för statliga stöd, som kan införas av de stater som finner åtgärder nödvändiga.Europeiska kommissionen har i veckan antagit en ny tillfällig ram för statligt stöd som svar på de ekonomiska effekter som stängningen av Hormuzsundet i Persiska viken fått.Ramen ska underlätta medlemsstaternas stöd till de ekonomiska sektorer som är mest utsatta för krisen genom att lätta på villkoren som Europeiska kommissionen har för att godkänna statliga stöd.Vägtransportorganisationen IRU:s Europadirektör Raluca Marian menar att det är särskilt viktigt att vägtransporter uttryckligen inkluderas bland de drabbade sektorerna.– Med marginaler under tre procent och en allmän oförmåga att föra över kostnader på kunderna, har vägtransportföretag mycket begränsad kapacitet att absorbera plötsliga bränsleprischocker, säger hon i ett uttalande och tillägger att vägtransportföretag i allmänhet inte heller säkrar sina bränsleinköp, vilket gör riktat stöd i ett sånt här läge extra viktigt.En av de kraftigaste inslagen i åtgärdsramen är möjligheten att täcka upp till 70 procent av extra bränslekostnader och 100 procent när det gäller ”återbetalningspliktiga instrument”.Bland de stöd som presenterats finns också möjligheten att bevilja stöd genom förskottsbetalningar med verifiering i efterhand, ett sätt att snabbt skapa likviditet i krissituationer. Ett annat är förenklade mekanismer som gör det möjligt att bevilja stöd under 50 000 euro baserat på standarddata i stället för företagsspecifika data, vilket ska minska den administrativa bördan.– Att minska byråkratin är inte bara viktigt i en kris, utan ännu mer när snabbhet är avgörande, säger Raluca Marian.IRU välkomnar att kommissionen uttrycklig påmint medlemsstaterna om möjligheten att använda punktskattesänkningar, inklusive att ansöka om undantag under EU:s minimisatser, en åtgärd som får direkt inverkan på bränslepriserna. Några länder har redan använt dessa möjligheter, och Sverige skickade för några veckor sedan in en begäran om att vid behov få sänka energiskatten på diesel och bensin under EU:s egentliga miniminivå.– Utöver underlättandet är detta ramverk en kraftfull signal till medlemsstaterna om att det finns ett akut behov av att stödja vägtransportsektorn. Det som är viktigt nu är att stödet når sektorn snabbt i praktiken, säger Raluca Marian.Sverige skiljer sig dock från många andra europeiska länder genom vår flitiga användning av framför allt indexregleringar och drivmedelstillägg i avtal. Det innebär att kostnader visserligen kan skena i ett kort perspektiv, men att transportörer har bättre möjligheter att på lång och medellång sikt kompensera för ökade kostnader än företag i andra länder.EU:s och EU-ländernas stöd för att minska kostnadsökningarna på fossila bränslen har också fått kritik från olika håll på grund av att stöden gör det mindre lönsamt att hushålla med bränslen och genomföra energieffektiviseringar och investeringar i annan teknik. Därigenom ökar risken för att efterfrågan hålls uppe i en tid av underutbud på marknaden, vilken i sig kan driva ytterligare kostnadsökningar för bränsle.

Läs mer
Scania Longline_low.jpg.

FORDONSTEKNIK 2026-05-06

Scania tar in Longline i serieproduktion

I somras visade Scania upp sin nygamla Longline-hytt på Trailer Trucking Festival i Mantorp. Nu har hytten införlivats i det ordinarie produktionsflödet.Med utgångspunkt i ett starkt arv och möjliggjord av Scanias modulära system kommer den nya hytten att erbjudas som en fabriksanpassad lösning för kunder som söker en längre förarhytt med mer utrymme, komfort och flexibilitet. Longline-hytten kombinerar Scanias Crew Cab med en S-seriehytt med högt tak och skapar därmed en fabriksprodukt som för närvarande är unik. Hytten ska tillverkas i Laxå, med chassier från Södertälje.– Detta är en naturlig utveckling av ett koncept som länge uppskattats av kunderna, säger Lars Gustafsson, lastbilschef på Scania. Med Longline kombinerar vi vårt arv med modern industrialisering och erbjuder en plattform som kan anpassas efter individuella behov.Longline-hytten är utformad som en flexibel plattform snarare än en helt specificerad interiörlösning. Från fabriken kommer den att erbjudas med en begränsad interiörkonfiguration bakom stolarna, inklusive alternativ som standardsäng med förvaring eller hyllor – eller en mer öppen layout. Konstruktionen fokuserar på tydligt definierade infästningspunkter, vilket gör det möjligt för kunder att utforma interiören efter sina specifika behov.– Vi monterar helt enkelt inte sådant som inte behövs, säger Samuel Suderbys, chef för Scanias verksamhet i Laxå.  

Läs mer
Finansminister Elisabeth Svantesson presenterar uppdaterad ekonomisk prognos 2_foto Hugo Rosell Regeringskansliet.jpg.

POLITIK 2026-05-07

Lågkonjunkturen fortsätter i spåren av Irankriget

Fortsatt lågkonjunktur och höga energipriser, men svensk ekonom bör stå sig bra i en internationell jämförelse. Det var några av de viktigaste slutsatserna när finansminister Elisabeth Svantesson presenterade en ny prognos för den ekonomiska utvecklingen i Sverige.Prognoserna för BNP och sysselsättning 2026 har reviderats ned. Finansdepartementets bedömning är nu att lågkonjunkturen blir mer utdragen än vad som angavs i den prognos som gjordes i april.Osäkerheten kring geopolitik och handelspolitik fortsätter göra avtryck i ekonomin. Högre energipriser bidrar till högre inflation i omvärlden och i Sveriges närområde syns ett försvagat förtroende bland hushåll och företag. En lägre efterfrågan i omvärlden väntas påverka svensk export, och den globala osäkerheten har ökat inflationsriskerna även i Sverige. Ändå är prognosen att KPIF-inflationen väntas bli fortsatt låg under resten av året.– Irankriget har bidragit till stor osäkerhet i världsekonomin och skapat utbudsstörningar. Det får effekter för svensk ekonomi, även om vi har ett bättre utgångsläge än många andra länder tack vare vår låga statsskuld och vårt relativt låga beroende av fossil energi. Hittills har tillväxten tappat lite fart, men svensk ekonomi väntas fortfarande ha högre tillväxt 2026 än både USA och snittet i euroområdet. Vi har beredskap för att vidta fler åtgärder för att stötta ekonomin om läget förvärras, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

Läs mer