Mats Hellström
Chefredaktör
2026-02-12
FÖRETAGANDE
I maj förra året tog Sunnemo Åkeri emot Stora Åkeripriset vid Sveriges Åkeriföretags årsmötesmiddag. Utvecklingen för det framsynta Karlstadföretaget har sedan dess varit stabil, även om man också känt av den svagare konjunkturen. Med nya signaler från marknaden hoppas vd Christer Friberg nu på att 2026 blir ett år för tillväxt.
Det är snökaos i Värmland när Svensk Åkeritidning ringer upp Christer Friberg som sitter i bilen på väg mot LBC Frakt. Vägen är inte den bästa, men Sunnemo Åkeris vd har överseende och konstaterar att det ibland kommer mer snö på en gång än vad som går att ta hand om. Snöröjning är dock inget som Sunnemo ägnar sig åt själva, men bolaget breddar löpande sin verksamhet på andra sätt. Senaste större nyheten är köpet av Karlstad Flygfrakt, ett tvåbilsåkeri som kör flyggods mellan Värmland och Landvetter utanför Göteborg. En affär som slutfördes på nyårsdagen då Sunnemo tog över verksamheten.
– Bilarna samlar in gods under dagen från olika platser i Värmland, och kör sedan ner till Landvetter. Där lossas det och annat flyggods lastas på för returtransport tillbaka till Värmland dagen efter. Varje slinga tar två dagar och vi har alltså två bilar som kör.
En annan nyhet är att Sunnemo Åkeri tagit sin andra ellastbil i drift, på linjen Värmland– Eskilstuna. Sedan september kör den byggmateriel till en bygghandel fem dagar i veckan, något som Christer Friberg tycker har fungerat ypperligt. Hållbarhet är fortfarande viktigt för Sunnemo, men Christer Friberg erkänner att det är svårt med den ”politiska dimensionen” – skatter, priser och regler.
– Vad kommer vi att köra på om 10 år? Det är ju så länge våra investeringar ska leva. Det här fortsätter att vara en osäkerhetsfaktor, konstaterar han.
Även konjunkturen har varit en osäkerhetsfaktor senaste tiden. Christer Friberg tycker att bolaget har lyckats parera det bra, men hoppas att trenden ska vända tydligare uppåt under 2026 och att en förbättrad konjunktur hjälper företaget att växa.
– Jag tycker att man får signaler nu ute från marknaden.
Två av Sunnemo Åkeris bilar pryds numera av vinjetten ”Vinnare av Stora Åkeripriset 2025” och prisets guldfärgade medaljlogga. En av dessa bilar är den nya elbilen.
– En del i att vi fick priset handlade ju om vår hållbarhetsatsning, så det var givet att vi skulle välja den nya elbilen, säger Christer Friberg.
Många leverantörer och andra aktörer har gratulerat bolaget till utmärkelsen, framför allt i början. Profileringen på bilarna har också skapat uppmärksamhet på senare tid. Men allra mest skillnad tror Christer Friberg att priset gjort för personalen och han lyfter sina medarbetare som en viktig faktor bakom priset.
– Man märker att det finns en stolthet här. Det är jättebra stämning, väldigt låg personalomsättning och energinivån är hög. Vi har inte heller problem med rekryteringen.
Ambitionen framöver är i grunden ”business as usual”. Det innebär för Sunnemos del att man vill fortsätta hitta hållbara transportlösningar tillsammans med nya och gamla kunder, att man är öppen för nya idéer och möjliga samarbeten. Allt i nära samarbete med LBC Frakt och med fortsatt fokus på lönsam tillväxt. Christer Friberg är väl medveten om att fortsatt tillväxt kan kräva både ny teknik och nya arbetssätt framöver. En faktor i detta är AI, där Sunnemo Åkeri precis anställt en ny medarbetare som har som uppgift att bland annat arbeta med AI-driven utveckling. Parallellt sker ett AI-drivet utvecklingsarbete inom LBC Frakt som Sunnemo precis som övriga delägare kan komma att dra nytta av.
– Jag tror det här är ett område där man som företagare får ta en kostnad, även om man inte vet riktigt vad det blir av det. Vi är i ett väldigt tidigt skede och försöker förstå hur vi kan förbättra och effektivisera verksamheten. Det handlar främst om lastfyllnad, underhåll och att upptäcka mönster, med det är ännu oklart vad det kommer att landa i.
Stora Åkeripriset har förutom att vara en boost för företaget inneburit att Christer Friberg fått upp ögonen för Sverige Åkeriföretag och för branschens utveckling i ett bredare perspektiv.
– Vi har inte varit så engagerade i SÅ tidigare, men nu är jag med i valberedningen både här i Värmland och på riksnivå och deltar på olika möten och konferenser. Vi bygger nu en starkare organisation där jag får mer tid att jobba långsiktigt och då blir det också mer utrymme för den här typen av engagemang. Det är spännande och roligt.
När Christer Friberg blev intervjuad i maj hade företaget inte hunnit fira Stora Åkeripriset på något särskilt sätt. Den här gången låter det annorlunda.
Har det blivit någon tårta sedan senast?
– Ja, det har det faktiskt, till all personal. Vi är väldigt stolta över priset.
SUNNEMO ÅKERI
Bildades: 1998
Verksamhet: Inrikes fjärrtrafik, slingbilstrafik och leverans av bränslepellets. Driver också Sunnemo Pendel, ett dotterbolag som bland annat kör eldrivna dygnet runt-transporter av pappersrullar, samt Karlstad Flygfrakt. Sunnemo Åkeri är medlem och delägare i LBC Frakt.
Huvudkontor: Alster utanför Karlstad.
Antal anställda: Ca 100
Omsättning: Ca 140 miljoner kr 2025 (inklusive dotterbolag)
Antal fordon: Drygt 45
Tipsa redaktionen!
Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.
Läs även
LAGAR & REGLER 2026-02-05
Arbetsmiljöverket ska höja nivån på utstationeringsregistretRegeringen har gett Arbetsmiljöverket i uppdrag att förbättra kvaliteten i och tillgängligheten till uppgifter i utstationeringsregistret. Syftet är att stärka arbetet mot arbetslivskriminalitet och minska arbetstagares utsatthet.Arbetslivskriminalitet är ett allvarligt samhällsproblem och en inkomstkälla för organiserad brottslighet. Nu vill regeringen försvåra utnyttjandet av utländsk arbetskraft i Sverige.Utländska arbetsgivare som tillfälligt sänder en arbetstagare till Sverige för att utföra en tjänst ska sedan tidigare anmäla uppgifter om utstationeringen till Arbetsmiljöverket. Skatteverket har dock i sina tidigare nationella lägesbilder över befolkningen bedömt att uppgifterna i utstationeringsregistret över lag håller låg kvalitet. Det är något man anser försvårar både Arbetsmiljöverkets tillsyn, arbetsmarknadens parters möjlighet att övervaka anställningsvillkoren och myndigheters samverkan.Därför får Arbetsmiljöverket i uppdrag att kartlägga förutsättningarna och vidta åtgärder för att förbättra kvaliteten i och tillgängligheten till uppgifter i utstationeringsregistret för relevanta myndigheter och arbetsmarknadens parter. Myndigheten ska också vid behov analysera och redovisa andra möjliga åtgärder.– Arbetslivskriminalitet är ett allvarligt hot mot samhället, arbetstagare och seriösa företag. Regeringen fortsätter krafttagen för att stoppa kriminella på arbetsmarknaden. Det stärker tryggheten på arbetsmarknaden och arbetet mot den organiserade brottsligheten, säger arbetsmarknadsminister Johan Britz (L).En viktig utgångspunkt är att informationen i utstationeringsregistret ska bli mer jämförbar med uppgifter hos andra myndigheter. Statistiska centralbyrån, Skatteverket, Försäkringskassan, Polismyndigheten och Migrationsverket ska därför stödja Arbetsmiljöverket i genomförandet. Myndigheten ska även ha löpande kontakt med arbetsmarknadens parter och andra relevanta aktörer.Syftet med uppdraget är att skapa bättre förutsättningar att förebygga regelöverträdelser och brottslighet på arbetsmarknaden.Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 16 november 2026.
KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-01-27
Fordonsprogrammet i topp bland gymnasieutbildningar som ger jobbAtt välja ett yrkesprogram är i många fall en bra väg till jobb för blivande gymnasieelever. När gymnasieprogrammen listas efter hur många som jobbar efter tre år hamnar Fordon- och transportprogrammet allra högst.Svenskt Näringsliv har listat gymnasieprogrammen utifrån hur många studenter som etablerat sig på arbetsmarknaden tre år efter att ha tagit examen. I botten ligger Humanistiska programmet, Naturvetenskapliga programmet och International Baccaleurate där en hög andel studenter i stället gått vidare till nya studier. I toppen på jobbligan finns i stället VVS- och fastighet, Bygg- och anläggning och Industritekniskt program där 73 till 75 procent av eleverna fått jobb. Men allra högst hamnar Fordon- och transportprogrammet med 76 procent.Programmen som ligger högst hamnar också i topp när månadslönerna rankas efter medianlön. Fordon- och transporteleverna har den fjärde högsta medianlönen av de listade programmen med 34 250 kr.I en artikel i DN konstaterar Johan Olsson, kompetensförsörjningsexpert på Svenskt Näringsliv, att många unga har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden, men att yrkesprogrammen inte är en del i den bilden. Han påpekar också att Fordon- och transportprogrammet är bra då hela branschen är engagerad i utbildningens kvalitet, vilket gör att den levererar personal med kompetens som företagen efterfrågar. Han konstaterar också att den nya skolreformen innebär att arbetsmarknadens behov i större utsträckning ska styra hur många utbildningsplatser som skapas på de olika programmen, men att det är en mycket stor förändring och att det kommer att ta tid innan den slår igenom fullt ut.
FÖRETAGANDE 2026-02-05
Högteknologisk tvätthall invigdes i HalmstadSveriges Åkeriföretags Hallandsförening har byggt en ny tvätthall för lastbilar i Halmstad. Anläggningen är utformad för att minimera resursanvändningen, är öppen dygnet runt och klarar HCT-fordon.Den som passerar E6 utanför Halmstad har nu möjligheten att få sin lastbil tvättad i en av landets mest moderna tvätthallar. Bakom investeringen står Sveriges Åkeriföretags regionala Hallandsförening genom föreningens fastighetsbolag, Halmstadsåkarnas Fastighetsaktiebolag.– Bolaget ska gynna åkerinäringen, det är därför det finns, och vi kom fram till att vi har både marken och möjligheten. Vi bestämde också att om vi bygger så ska anläggningen vara av absolut modernaste snitt och för HCT-fordon, säger Niklas Reinholdt, styrelseordförande i bolaget.Han menar att det råder brist på tvätthallar i regionen och att det dessutom finns en efterfrågan på en mer modern tvätthall som också kan ta de allra största och längsta fordonen. Miljöansvaret har varit en central utgångspunkt i projektet. Omkring 85 procent av vattnet återvinns i processen, och tvätthallen använder även regnvatten. Totalt går det därför bara åt omkring 25 liter färskvatten per tvätt.– En vanlig dusch förbrukar ungefär 60 liter. Dessutom slipper man kalkprickar genom att regnvatten används vid sköljningen, säger Niklas Reinholdt.Systemet läser av varje fordons profil och anpassar tvätten efter fordonets utformning och behov. För den som önskar finns även möjlighet till manuell tvätt. Anläggningen är dessutom öppen dygnet runt och är utrustad med en webbkamera som gör att tvättsugna förare på distans kan se om den är ledig eller om det är kö.Anläggningen är byggd för att klara HCT-fordon på upp till 34,5 meter, vilket få eller inga andra tvätthallar i södra delen av landet gör. För att kunna använda tvätten registrerar man sitt företag och fordonen på webbsidan tvatthallenhalmstad.se. När detta är gjort är det bara att åka fram till hallen där en kamera läser av fordonet och stället in rätt tvätt. Medlemmar i Sveriges Åkeriföretag erbjuds dessutom ett extra förmånligt pris.Oscar Hyléen, vd på Sveriges Åkeriföretag gillar att medlemsföretagen går ihop om den här typen av satsningar.– Efterfrågan på gemensamma nyttor är stor, inte minst när det gäller service som är svår eller kostsam för enskilda företag att ordna själva. Genom att äga marken och utveckla anläggningen långsiktigt skapas stabila förutsättningar för både kvalitet och rimliga priser, säger han.