Mats Hellström
Chefredaktör
2026-03-05
INFRASTRUKTUR
Försvarsmaktens logistik, FMLOG, har nu tecknat ett samverkansavtal med Sveriges Åkeriföretag. Syftet med avtalet är att säkerställa en robust logistikkedja för både fredstid och under olika nivåer av konflikt.
Transportsektorn är avgörande för att kunna mobilisera resurser snabbt och effektivt. I händelse av kris eller konflikt behöver Försvarsmakten garantera att både personal och materiel kan transporteras på ett effektivt sätt, vilket kräver resurser från den svenska åkerinäringen. Försvarsmakten menar också att ett tätt samarbete med aktörer inom transportsektorn möjliggör innovativa lösningar och snabba åtgärder, vilket är avgörande för att upprätthålla operationell förmåga och beredskap.
Genom att bygga starkare partnerskap med dessa aktörer kan Försvarsmakten effektivt hantera logistiska utmaningar och förbättra försvarsförmågan i en alltmer osäker värld. Det är mot bakgrund av detta som FMLOG nu skrivit under ett avtal tillsammans med Sveriges Åkeriföretag.
Vi ser ett ökat behov av att samarbeta med den privata sektorn, särskilt när det gäller transport och logistik. Företag med expertis inom dessa områden bidrar med värdefull kunskap och resurser som förstärker vårt arbete.
För att stärka samarbetet kommer Försvarsmakten att genomföra flera aktiviteter, inklusive gemensamma övningar och workshoppar, där representanter för Försvarsmakten och transportnäringen kan dela erfarenheter och bästa praxis. Målet är att skapa en effektiv och robust transportkedja som kan klara av de krav som ställs vid en kris- eller krigssituation.
Genom samverkan med Försvarsmakten kan vi stärka både robustheten i transportsystemet och Sveriges samlade beredskap.
– Åkerinäringen är en central del av Sveriges beredskap, både i fredstid och vid samhällsstörningar. Genom samverkan med Försvarsmakten kan vi stärka både robustheten i transportsystemet och Sveriges samlade beredskap. Vi ser fram emot ett närmare samarbete, säger Oscar Hyléen, vd för Sveriges Åkeriföretag.
Försvarsmakten har sedan tidigare samverkansavtal med Svensk Sjöfart och man räknar med att skriva flera likartade avtal med andra branschorganisationer inom transportsektorn.
Tipsa redaktionen!
Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.
Läs även
LAGAR & REGLER 2026-06-04
Nu höjs hastigheten för bärgningsboggiI höstas föreslog regeringen att högsta tillåtna hastighet för så kallad bärgningsboggi höjs från 30 till 40 km/h. Nu är det klart att trafikförordningen ska ändras enligt förslaget och den nya regleringen träder i kraft 1 december i år.Vid bärgning av fordon med låsta hjul, till exempel elbilar, fyrhjulsdrivna fordon och vissa automatväxlade bilar, kan fordonets framaxel behöva lyftas. Ett sätt att göra det är att använda en bärgningsbil som är utrustad med en lyftanordning som hissar upp det havererade fordonets ena hjulpar och låter det andra hjulparet rulla fritt mot vägbanan under färden. Metoden, som också används när det inte är möjligt eller tillåtet att gå in i ett fordon, kallas i lagspråk för ”särskild bärgningsanordning”. Ett oftare använt begrepp är ”bärgningsboggi” eller ”bärgningsdolly”.– Med den här ändringen skapar vi bättre förutsättningar för effektivare bärgningar och ökad trafiksäkerhet. Att hastigheten höjs innebär att det nu blir möjligt att använda den här metoden för bärgning även på motorväg. Det gör att vägar kan öppnas snabbare efter olyckor, vilket gynnar både trafikanter och samhällsekonomin, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.Tidigare har den här kombinationen av fordon alltså fått köras i 30 km/h, vilket har begränsat möjligheterna att använda bärgningsmetoden, särskilt på motorvägar. Sveriges Åkeriföretag har tidigare propagerat för liknande ändringar och varit remissinstans för förslaget.Om bärgningsboggi (särskild bärgningsanordning)En särskild bärgningsanordning (även ibland kallad bärgningsboggi) består av två hjulpar som placeras på varsin sida av den axel på det havererade fordonet som inte är upplyft på bärgningsbilens lyftbom. De två hjulparen kopplas sedan ihop via balkar som med hjälp av hävstänger trycks mot det havererade fordonets hjul så att dessa inte längre vilar mot marken utan i stället bärs upp av den särskilda bärgningsanordningen. Det havererade fordonet kan då transporteras utan att något av dess hjul rullar mot vägen.
DRIVMEDEL 2026-06-11
Ingen dieselkris i sikte i SverigeKriget i Mellanöstern fortsätter och ett stängt Hormuzsund pressar de globala energimarknaderna. Men i Sverige ser tillgången på bensin, diesel och flygbränsle ut att vara fortsatt god.Regeringen konstaterar i ett pressmeddelande att det stängda Hormuzsundet kommer att påverka de globala försörjningskedjorna i ett längre perspektiv, framför allt för oljebaserade produkter som bensin och diesel, men också flytande naturgas. Men Sverige är inte så beroende av leveranser från Mellanöstern, då vi främst importerar olja och gas från Nordsjön. – Sverige står fortsatt starkt. Vi har trygg tillgång på bränslen och regeringen kommer fortsatt stå på hushållens och företagens sida för att hantera påverkan. Sverige arbetar aktivt tillsammans med andra länder för att hantera den pågående energikrisen, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.Bilden är annorlunda på andra håll i omvärlden. Den största kontrasten är i dagsläget är enligt regeringen de kraftiga åtgärder som genomförts i Asien för att minska efterfrågan. EU-länderna har i stället satsat på att kompensera för högre kostnader. – I Sverige och Norden är vi mest påverkade av prisförändringar. Vi följer kontinuerligt hur marknaderna anpassar sig utifrån förändringar i global och lokal tillgång på olika drivmedel för att veta om vi skulle behöva sätta in olika åtgärder här i Sverige, säger Energimyndighetens generaldirektör Caroline Asserup.
HÅLLBARHET 2026-06-04
Utsläppen vänder neråt i SverigeUtsläppen av växthusgaser i Sverige ökade betydligt mellan år 2023 och 2024, framför allt på grund av att reduktionsplikten för diesel sänktes i januari 2024. Men nu har kurvan vänt neråt, enligt statistik från SCB.Under 2025 minskade utsläppen av växthusgaser från den svenska ekonomin, jämfört med föregående år. En orsak är minskad användning av fossil diesel, samtidigt som användningen av biodiesel (HVO) ökat. Det visar ny preliminär statistik från SCB.De totala utsläppen av växthusgaser från den svenska ekonomin uppgick under 2025 till 51,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter – ett mått som gör det möjligt att jämföra olika växthusgasers klimatpåverkan genom att räkna om utsläppen till motsvarande mängd koldioxid.– Det motsvarar en minskning med 1,8 procent jämfört med 2024, säger Nils Brown, statistiker på SCB.Under samma period ökade BNP i fasta priser med 1,5 procent, vilket resulterade i att utsläppsintensiteten minskade med 3,2 procent.Sett ur ett längre tidsperspektiv var utsläppen under 2025 högre än årsutsläppen mellan 2020 och 2023. Jämfört med 2019 har utsläppen 2025 däremot minskat med 5,4 procent.Utsläppen minskade i sju av nio branschgrupper. I mängd växthusgaser mätt var minskningen allra störst inom tillverkningsindustrin, med 2,8 procent. I procent mätt var minskningen däremot som störst inom byggbranschen. Här minskade utsläppen med 5,4 procent. I branschgruppen ”transportindustri” minskade utsläppen med 2,3 procent. De enda ökningarna skedde inom branschgrupperna ”jordbruk, skogsbruk och fiske” samt ”utvinning av mineral”.En viktig faktor bakom de minskade utsläppen i transportsektorn är att reduktionsplikten justerades upp till 10 procent för både bensin och diesel den 1 juli 2025.