Göteborgs Hamn fortsätter växa

LAGAR & REGLER 2026-04-09

För tre veckor sedan presenterade regeringen ett förslag om att tillfälligt tillåta utländska transportörer som inte har svenskt yrkestrafiktillstånd att hjälpa till med skogstransporter i spåren av Stormen Johannes. Nu har beslutet klubbats igenom.Stormen Johannes som drabbade främst Dalarnas, Gävleborgs, Västerbottens och Västernorrlands län i julas fällde exceptionella mängder träd. Detta virke behöver nu snabbt tas om hand och den transportkapacitet som finns tillgänglig inom Sverige bedöms inte vara tillräcklig för att möta transportbehovet. Därför har regeringen föreslagit att ett tillfälligt undantag för svenskt yrkestrafiktillstånd görs för utländska transportörer som deltar i arbetet med att transportera bort det stormfällda virket, vilket Svensk Åkeritidning tidigare rapporterat om. Nu har regeringen tagit beslut om att genomföra ändringen.– Den inhemska transportkapaciteten räcker inte till och vi vill minimera risken för omfattande angrepp av skadeinsekter som granbarkborre i redan hårt drabbade skogar. Därför möjliggör vi för utländska transportbolag att komplettera den svenska kapaciteten under en begränsad period, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson i ett pressmeddelande.Ett utländskt transportföretag som kan visa att transporten omfattas av undantaget ska inte påföras sanktionsavgift för överträdelse av cabotagereglerna. Undantaget gäller för yrkesmässig trafik i Dalarnas, Gävleborgs, Jämtlands, Södermanlands, Uppsala, Värmlands, Västerbottens, Västernorrlands, Västmanlands och Örebro län med fordon som endast transporterar rundvirke från skogar som skadats till följd av stormen den 27 december 2025 i Dalarnas, Gävleborgs, Västerbottens och Västernorrlands län.Den som utför trafiken behöver ha ett gemenskapstillstånd från ett annat land inom EES och fordonen som används ska vara anmälda till Transportstyrelsen. För att få gemenskapstillstånd behöver företaget först ha ett yrkestrafiktillstånd från hemlandet.Undantaget gäller mellan den 15 april och den 30 september 2026.

INFRASTRUKTUR 2026-03-31

Sveriges största hamn ska fortsätta växa. Genom ett nytt avtal frigörs 210 000 kvadratmeter ny yta i Arendal utanför Göteborg.– Vi ser en stadig volymtillväxt över tid, säger Göran Eriksson, vd på Göteborgs Hamn.Göteborgs Hamns förvärv består av mark och kontorsfastigheter samt vattenområden. I och med affären finns framtida förutsättningar för 210 000 nya kvadratmeter terminalyta. I den totala affären ingår också en försäljning av en logistikfastighet vid infarten till hamnen. Nettokostnaden för hela affären är 684 miljoner kronor.– Den här affären görs för att skapa förutsättningar för hamnens fortsatta utveckling på lång sikt. Göteborgs Hamn behöver fortsätta växa framgent, och det här är ett naturligt steg i direkt anslutning till befintliga hamnverksamheter och kringliggande logistikinfrastruktur, säger Göran Eriksson, vd på Göteborgs Hamn.Fastigheten ligger i anslutning till den nya färjeterminal som Stena Line nu bygger och som ska stå klar 2031. Genom affären stärker Göteborgs Hamn förutsättningarna för industriell etablering och tillväxt.– Vi ser en stadig volymtillväxt över tid och för att stötta det svenska näringslivets konkurrenskraft globalt krävs ständig utveckling av hamnen, säger Göran Eriksson.

HÅLLBARHET 2026-04-16

Ett batterilager på laddningssystemet kan jämna ut strömförbrukningen och hålla nere de hårt kritiserade effektavgifterna. LBC Logistik i Kristinehamn och Falkenklev Logistik i Arlöv är två av de åkeriföretag som investerat i batterier.Intresset för batterier för laddsystem har blivit stort bland de åkerier som investerat i eldrivna lastbilar. Ett viktigt skäl för det är de effekttariffer som är på väg enligt ett EU-direktiv.I Sverige använder redan många elnätsbolag effektavgifter på elräkningen. Men i mars i år beslutade regeringen att pausa införandet. Näringslivet har gett hård kritik mot att olika beräkningsmetoder används i olika delar av landet, vilket gör att det blir svårt att beräkna och förutse kostnaderna. Energimarknadsinspektionen kommer nu att göra en utredning och föreslå en nationell modell för effektavgifter.Ett batterilager innebär naturligtvis en stor investeringskostnad för ett åkeri. På ett åkeriföretag har batterilagret vanligtvis en kapacitet på mellan 200 och 2000 kWh. Det är en investering i miljonklassen. Batterilager med kringutrustning kan rymmas i en eller flera containrar av olika storlek. Ett sådant batterilager kallas BESS (Battery Energy Storage System) och har blivit en viktig komponent i elektrifieringen av såväl transporter som annan industri.Men det finns fler motiv för batterilagret än att enbart kapa effekttoppar och jämna ut elförbrukningen. Det är exempelvis inte alltid nödvändigt att åkeriet gör investeringen själv. Det finns flera exempel på hur man kan dela nyttan med ett batterilager med andra aktörer. Vi har pratat med några av de åkerier som tidigt satsade på elektriska lastbilar och har erfarenhet av laddstationer med batterier.Idag rullar omkring tusen tunga elektriska lastbilar på de svenska vägarna. De flesta av dem laddas på åkeriets egen depå eller terminal. Basladdningen sker mycket ofta under natten och de kan sedan stödladdas under exempelvis lunchrasten.Olika bedömningar talar om att hemmaladdningen står för 80–90 procent av energin till bilarna. Den betydligt högre kostnaden för att ladda publikt, gör att åkerierna så långt möjligt försöker ladda i egen regi.