Best introducerar förarambassadörer

FORDONSTEKNIK 2026-01-28

En ny studie som VTI gjort med en av transportföretaget Gordons ellastbilar visar att fordonet presterar lika bra i stadsmiljö som en dieselvariant. Men det finns utmaningar för storskalig omställning.Varje dag levereras tusentals matkassar, apoteksvaror, livsmedel och paket runt om i våra städer. I studien ”Fossilfria sista milen leveranser i städer” från VTI som finansierats av Trafikverket undersökte forskarna lätta ellastbilar i verklig drift. Studien har gjorts tillsammans med Gordon, som dagligen levererar temperaturkänsliga livsmedel och läkemedel i storstadsmiljö, och resultaten visar att den nya generationens ellastbilar presterar minst lika bra som dieselfordon. Varken höga krav på räckvidd, antal stopp och drift av kylaggregat utgör något problem.– Våra resultat visar att tekniken nu är mogen. Med 4,25-tons ellastbilar får transportörer samma förutsättningar som med diesel, både när det gäller lastkapacitet och räckvidd. Det gör elektrifieringen av sista milen fullt genomförbar redan i dag, även om det finns en del utmaningar som måste lösas, säger Jessica Wehner, forskare på VTI.En avgörande faktor till de goda resultaten är att 4,25-tonslastbilar har använts. Sverige införde 2024 en försöksverksamhet där ellastbilar med en totalvikt på upp till 4,25 ton tillåts köras med B-körkort. På så sätt kan fordonet ha tillräcklig batterikapacitet utan att förlora lastutrymme.I pilotstudien körde en av Gordons ellastbilar i vanlig drift i Stockholm, med samma förutsättningar som skulle gällt för en diesellastbil: 70–90 kilometer per dag med kylaggregat i gång. Resultaten var jämförbart med ett dieselalternativ, trots att bara omkring 30 procent av batteriets kapacitet behövde användas per arbetspass. Studien visar också att det räcker med nattladdning vid terminal. Ytterligare en bonus var att förarna tyckte att ellastbilen ger en påtagligt bättre arbetsmiljö.Men det finns enligt studien också hinder som måste lösas för att elektrifieringen ska kunna skalas upp i samhället.– Vi vill vara med och bidra till den här omställningen på alla sätt vi kan. En förutsättning här är långsiktiga och förutsägbara regelverk. Försöksverksamheten med B-körkort för lätta ellastbilar behöver gå från en tillfällig dispens till ett permanent regelverk. Det behövs också bättre elnätskapacitet för att möjliggöra vidare utbyggnad av laddstationer på våra distributionscentraler. Här vill vi se att myndigheter fattar långsiktiga beslut som möjliggör investeringar, säger Ali Ghoce, vd på Gordon.Rekommendationer för lyckad omställningVTI föreslår flera åtgärder för att accelerera omställningen:Långsiktigt stabila styrmedelSnabbare processer för elnätsanslutningUtbyggd laddinfrastruktur vid logistiknoderÖkad kunskap om energihantering och laddstrategier

HÅLLBARHET 2026-01-29

Axfood, med butikskedjor som Willys, Hemköp och City Gross, har nått sitt mål om att alla transporter mellan lager och butik ska ske fossilfritt. Omställningen omfattar drygt 200 egna lastbilar, och minst lika många inhyrda.Axfoods omställning till förnybara drivmedel och el gäller transporter mellan lager och butiker i hela landet och omfattar både den egna fordonsflottan och inhyrda transporter.– Vi tar ansvar för att minska vår klimatpåverkan och visar samtidigt att det går att ställa om från fossilt till förnybart här och nu. Arbetet fortsätter nu med att minska utsläppen ytterligare genom ökad elektrifiering, säger Simone Margulies, vd och koncernchef för Axfood.Utfasningen av fossila drivmedel har gått snabbare än koncernens tidigare planer, där slutåret var 2030. Med start i den egna fordonsflottan, och därefter i nära samarbete med transportleverantörer, har Axfood drivit ett systematiskt arbete för att ställa om till förnybara alternativ som biogas, HVO och el.– En central del i arbetet har varit att utveckla och omförhandla avtal, där tydliga krav på förnybara drivmedel kombinerats med långsiktighet och gemensamt ansvarstagande. Genom ett nära och konstruktivt samarbete med leverantörer har omställningen kunnat genomföras i hög takt och med bibehållen leveranssäkerhet, säger Hans Bax, vd för Dagab, Axfoods inköps- och logistikbolag.Simone Margulies pekar ändå på utmaningen i att förnybara drivmedel ofta är dyrare än fossila alternativ.– Vi visar att näringslivet kan och vill bidra till att nå klimatmålen. För att Sverige ska nå sina miljömål behöver hållbara transporter vara konkurrenskraftiga också ur ett kostnadsperspektiv. Därför krävs det långsiktiga och tydliga styrmedel från politiken som driver på omställningen, säger Simone Margulies.Axfood ökar nu sitt fokus på elektrifiering. I dag är cirka 15 procent av lastbilarna eldrivna och målet är att minst hälften av den egna lastbilsflottan ska vara elektrisk senast 2030. Koncernen har successivt investerat och testat olika typer av eldrivna fordon, utvecklat laddinfrastruktur och samarbetat med fordonstillverkare, transportleverantörer och andra aktörer för att driva på utvecklingen. 2021 togs den första helelektriska tunga lastbilen i drift och erfarenheterna har varit viktiga för att kunna skala upp elektrifieringen på ett sätt som fungerar i den dagliga verksamheten. 

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-01-27

Att välja ett yrkesprogram är i många fall en bra väg till jobb för blivande gymnasieelever. När gymnasieprogrammen listas efter hur många som jobbar efter tre år hamnar Fordon- och transportprogrammet allra högst.Svenskt Näringsliv har listat gymnasieprogrammen utifrån hur många studenter som etablerat sig på arbetsmarknaden tre år efter att ha tagit examen. I botten ligger Humanistiska programmet, Naturvetenskapliga programmet och International Baccaleurate där en hög andel studenter i stället gått vidare till nya studier. I toppen på jobbligan finns i stället VVS- och fastighet, Bygg- och anläggning och Industritekniskt program där 73 till 75 procent av eleverna fått jobb. Men allra högst hamnar Fordon- och transportprogrammet med 76 procent.Programmen som ligger högst hamnar också i topp när månadslönerna rankas efter medianlön. Fordon- och transporteleverna har den fjärde högsta medianlönen av de listade programmen med 34 250 kr.I en artikel i DN konstaterar Johan Olsson, kompetensförsörjningsexpert på Svenskt Näringsliv, att många unga har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden, men att yrkesprogrammen inte är en del i den bilden. Han påpekar också att Fordon- och transportprogrammet är bra då hela branschen är engagerad i utbildningens kvalitet, vilket gör att den levererar personal med kompetens som företagen efterfrågar. Han konstaterar också att den nya skolreformen innebär att arbetsmarknadens behov i större utsträckning ska styra hur många utbildningsplatser som skapas på de olika programmen, men att det är en mycket stor förändring och att det kommer att ta tid innan den slår igenom fullt ut.