Ny undersökning bekräftar goda jobbutsikter för transportelever

DAVLAG_AdobeRGB_300dpi_2_low.jpg.
Foto: David Lagerlöf
Profilbild Mats Hellström.

Mats Hellström

Chefredaktör

2026-02-04

KOMPETENSFÖRSÖRJNING

Enligt årets gymnasiebarometer från Tya får 82 procent av gymnasieeleverna som tar examen från Fordons- och transportprogrammet jobb efter avslutad utbildning. Siffrorna bekräftar det positiva läget på arbetsmarknaden som Svensk Åkeritidning rapporterade om förra veckan.

I förra veckan skrev vi om Svenskt Näringslivs genomgång av utbildningar som leder till jobb, där gymnasiets fordons- och transportprogram låg i topp. Nu har Tya (Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd) presenterat sin årliga gymansiebarometer (tidigare ”Skolledarrapporten”) och där bekräftas de goda jobbutsikterna på transportmarknaden.

2025 tog 87 procent av eleverna på utbildningen examen och av dem gick 82 procent direkt ut i jobb. Samma trend går att spåra i Skolverkets senaste statistik, som visar att 79 procent av eleverna som tog examen från Fordons- och transportprogrammet 2020 har etablerat sig på arbetsmarknaden tre år efter avslutad utbildning. Det är den högsta etableringsgraden av samtliga yrkesprogram, långt över genomsnittet på 64 procent. Lena Törnstrand, projektledare på Tya säger att detta är något branschen vetat om länge.

– Ändå har vi utmaningar med att få beslutsfattare att satsa på fler utbildningsplatser på lång sikt. Det kommer att leda till kompetensbrist i branschen och missade skatteintäkter för kommunerna.

Under 2025 startades två helt nya transportutbildningar i Ljusdal och på Gotland, dessutom stoppades beslutet om nedläggning på Malgomajskolan i Vilhelmina. I snitt har utbildningarna två sökande per utbildningsplats. Flera län rapporterar ett söktryck på 2,5 elever per plats eller mer.

– För ungdomarna i län med så högt söktryck blir det extra svårt att genomföra sina yrkesdrömmar och där bör utbildningsplatserna utökas, konstaterar Lena Törnstrand.

Trenden med allt fler tjejer på transportinriktningen har bromsat in, med 31 procent kvinnliga elever jämfört med 33 procent i rapporten för 2024/2025.

– Det är svårt att säga om det är en tillfällig nedgång eller ett trendbrott, men sett till de senaste årens utveckling tror vi att intåget av tjejer på transportinriktningen är här för att stanna, säger Lena Törnstrand.

FAKTA UR GYMNASIEBAROMETERN TRANSPORTPROGRAMMET 2025/2026
– 87 % av eleverna på inriktning transport tog gymnasieexamen.
– 76 % gick ut med CE-körkort och 88 % med C-körkort. Samtliga erhöll yrkeskompetensbevis (YKB).
– 31 % är andelen kvinnliga elever på transportinriktningen i årskurs 2.
– 82 % fick jobb som lastbilsförare direkt efter examen.

Tipsa redaktionen!

Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.

Mejla oss

Läs även

Istock 507427898.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-10-06

Körkortsstöd ska hjälpa unga in på arbetsmarknaden

Sex av tio unga arbetssökande saknar körkort. Samtidigt är det ett krav i över hälften av alla jobbannonser hos Arbetsförmedlingen. Nu har OKQ8 tagit fram ett ekonomiskt körkortsstöd för unga utanför arbetsmarknaden som vill stärka sina möjligheter till jobb genom att ta körkort.OKQ8 har i en rapport undersökt vilken betydelse körkortet har för ungas möjligheter på arbetsmarknaden. Där uppger 68 procent av de unga som har körkort att det har varit viktigt för att få arbete. Samtidigt har sju av tio unga utan körkort avstått från att söka jobb eller praktik på grund av körkortskrav.–  Vår rapport visar att avsaknaden av körkort är en tröskel till jobb för många unga, samtidigt som förutsättningarna för att ta det skiljer sig åt, säger Karin Eriksson, vd på OKQ8.

Läs mer
Istock 1403777498.

DRIVMEDEL 2026-09-30

Rekordmånad för elbilarna

Nästan varannan nyregistrerad personbil var helelektrisk under september månad, och fler än sju av tio var laddbara. Det visar Mobility Swedens senaste rapport. Med bara fyra procent av nyregistreringarna ser dieselbilarna däremot ut att vara på utdöende.Under september var 49 procent av de nyregistrerade elbilarna helelektriska, upp 11 procent jämfört med samma månad förra året. Det är rekord, bortsett från månaden innan det tidigare elbilsstödet löpte ut 2022. Lägger man till laddhybriderna, som stod för 21,9 procent av nyregistreringarna så landar andelen laddbara bilar på nästan 72 procent. Också rekord, men en klar minskning för laddhybriderna som nådde över 30 procent förra året. Bensin fortsätter att vara valet för den som ännu inte gått över till el. 18,5 procent valde bensin och 6,7 procent elhybrid (som oftast drivs av bensin, men återanvänder bromsenergi som omvandlas till el). Endast 3,8 procent valde diesel som drivmedel.Av de 3 571 lätta lastbilarna var knappt 28 procent eldrivna, också det en tydlig uppgång från knappt 21 procent i september förra året – men en liten nedgång från augusti månad i år. Bland lätta lastbilar dominerar diesel fortfarande, med drygt 57 procent av marknaden. Det är dock 10 procentenheter lägre än för ett år sedan. Totalmarknaden för lätta lastbilar är hittills upp nästan 20 procent jämfört med förra året.Bland de tunga fordonen går elektrifieringen fortsatt ganska trögt. Andelen nya eldrivna tunga lastbilar under september var 10,3 procent, något mindre än antalet gasdrivna (11,9 procent). Det var visserligen tydligt högre än september förra året (5,9 procent), men ungefär i linje med snittet under innevarande år. Marknaden för tunga fordon har över lag gått ganska trögt under året, men i september syns en tydlig ökning (+22 procent) i registreringarna jämfört med förra året.Nyregistreringarna av tunga fordon för en enstaka månad är dock så pass få att enstaka större fordonsleveranser till en enskild aktör kan påverka statistiken för olika drivlinor kraftigt.

Läs mer
260527 Finansminister Elisabeth Svantesson Presenterar Extra ÄNdringsbudgeten Fotoollefriman Regeringskansliet 5.

POLITIK 2026-10-08

Stark svensk återhämtning trots global osäkerhet

Sverige har goda förutsättningar för tillväxt framöver, och lågkonjunkturen är på väg att ebba ut. I sin senaste ekonomiska prognos skruvar regeringen upp BNP-tillväxten för innevarande år.Den svenska ekonomin har utvecklats starkt under det första halvåret 2026. Hushållen har blivit mer optimistiska och deras konsumtion har ökat, samtidigt som investeringarna har fortsatt att växa, både inom näringslivet och den offentliga sektorn. Det slår regeringen fast i en ny sammanställning och prognos för kommande år.– Tillväxten stärks, inflationen är låg och arbetsmarknaden väntas gradvis förbättras. Samtidigt ser vi stor osäkerhet i omvärlden, inte minst till följd av de geopolitiska spänningarna och deras påverkan på energimarknaden, säger finansminister Elisabeth Svantesson i ett pressmeddelande.Den prognosticerade BNP-tillväxten för 2026 skruvas upp från 2,5 i senaste prognosen till 3,0 procent. Det är betydligt högre än euroområdet som beräknas få en BNP-tillväxt på 0,9 procent för 2026.Sveriges inflation är fortsatt låg, trots ganska höga energipriser. Det förklaras bland annat av låg kärninflation och de tillfälliga skattesänkningar som regeringen genomfört under året. Nu väntas inflationen närma sig Riksbankens inflationsmål på 2 procent. Något som inte riktigt tagit fart ännu är återhämtningen på arbetsmarknaden. Men även arbetslösheten väntas gå i rätt riktning under andra halvåret av 2026 samt 2027, enligt prognosen.PROGNOSEN I SIFFRORBNP-ökning 2025: 1,4 % BNP-ökning 2026: 3,0 %BNP-ökning 2027: 2,3 %Arbetslöshet* 2025: 8,8 %Arbetslöshet* 2026: 8,5 %Arbetslöshet* 2027: 7,7 %Sysselsättningsgrad* 2025: 69 %Sysselsättningsgrad* 2026: 69,4 %Sysselsättningsgrad* 2027: 70,2 % *15–74 år

Läs mer