Arbetet med transportdispenser analyseras

INFRASTRUKTUR 2026-03-19

Tillgången till energi är kritisk i ett läge av kris eller höjd beredskap. För att stärka energiförsörjningen vill regeringen införa en ny stödförordning som gör det möjligt att ge statligt stöd till företag som bidrar till energiberedskapsåtgärder.Regeringen har beslutat om en ny stödförordning som gör det möjligt att betala ut statligt stöd för energiberedskapsåtgärder till företag.– För att samhället ska fungera även i svåra lägen behöver energisystemet vara robust. Med den här förordningen skapar vi bättre förutsättningar för företag inom energiförsörjningen att stärka sin förmåga och minska sårbarheterna. Det är ett viktigt steg i arbetet med att stärka Sveriges samlade beredskap, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.Den nya förordningen innebär att Energimyndigheten kan fördela medel till företag inom energisektorn för att genomföra åtgärder som stärker energiberedskapen. I dag kan endast offentliga aktörer få stöd.Företag äger och driver stora delar av den svenska energiinfrastrukturen, till exempel depåer, bränsle- och drivmedelsstationer, fjärrvärmeanläggningar och gasförsörjning. I juni 2025 lämnade Energimyndigheten in ett förslag om en ny stödförordning för att möjliggöra statligt stöd också till företag som ansvarar för produktion, lagring eller distribution av kritisk energi.

INFRASTRUKTUR 2026-03-13

De nya effektavgifterna för elanvändning har mött alltmer kritik i takt med att de börjat införas. Nu pausas avgifterna i väntan på en ny och mer rimlig modell.Effektavgiften för elanvändning syftar till att jämna ut elanvändningen för att elnäten i Sverige ska kunna användas mer effektivt. Avgiften, som alla elnätsbolag skulle ha infört senast 1 januari 2027, har dock mött alltmer kritik då den kan slå hårt mot verksamheter och hushåll som inte har möjlighet att bestämma exakt när och hur de konsumerar sin el. Regeringen har konstaterat att modellerna som elnätsbolagen tagit fram dessutom ofta varit svåra för kunderna att förstå. Dessutom har de varierat stort mellan olika elnätsbolag. Därför ger regeringen nu Energimarknadsinspektionen i uppdrag att upphäva den föreskrift som reglerar effektavgifterna, samt att ta fram ett nytt förslag på en modell som är mer transparent, proportionerligt och likformad över landet.– Effektavgifterna har slagit för hårt mot vanliga hushåll. De har varit svåra att förstå samtidigt som de inneburit höga kostnader för många. Regeringen tar nu ett omtag och stoppar kravet på införande, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.Hur elnätsföretagen ska utforma sina effektavgifter har varit sparsamt reglerat. De elnätsföretag som redan har infört effektavgifter har därför använt olika modeller, vilket inneburit att effektavgifterna skiljt sig mycket åt mellan elnätsföretagen.Under den mellanperiod då föreskrifterna är upphävda och en ny reglering ännu inte är på plats, kommer det att vara upp till elnätsföretagen om de vill tillämpa effektavgifterna. Energimarknadsinspektionen får fortsatt tillsynsansvar över hur effektavgifterna utformas under perioden. Företag inom åkerinäringen har den senaste tiden vittnat om hur effektavgifterna i deras område har slagit hårt mot konkurrenskraften för eldrivna transporter.Energimarknadsinspektionen ska upphäva föreskrifterna senast den 30 juni 2026 och redovisa uppdraget senast den 12 april 2027.

VÄGUNDERHÅLL 2026-03-12

Skarpare beredskapskrav på företagen, fler sopsaltade gångbanor och kanske en del snöröjning i kommunal regi. Så vill Stockholms rödgröna styre förändra vinterväghållningen.Stockholms snöröjning sköts precis som på andra håll i landet av företag som ingår fleråriga avtal med kommunen. Nu ska nya avtal upphandlas för innerstan syret i Stockholm vill då passa på att skärpa kraven på entreprenörernas beredskap.– Företagen har inte varit redo för en orange snövarning. De har haft för få fordon och saknat förmågan att snabbt skala upp verksamheten. Så får det inte fungera. Vi måste se till att den som inte är tillräckligt rustad sorteras bort redan i upphandlingen, säger Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.Konkret innebär det att den som vill sköta Stockholms vinterväghållning behöver ha en större fordonspark och bättre tillgång till reservmaskiner vid arbetstoppar. Trafikkontoret ska också granska och utvärdera företagens krisplaner och ställa specifika krav på beredskap vid gul, orange och röd vädervarning.– Vi kan se att företag har tecknat avtal med staden, men sedan inte haft den organisation som krävs för att leverera. Det är inte acceptabelt. Varje entreprenör som vill röja snö åt Stockholms stad måste ha en tydlig krisplan för snövarningar, säger Lars Strömgren.De nya avtalen utformas för att göra det enklare att införa sopsaltning på fler gångbanor.– Det sämsta som kan hända under ett intensivt snöfall är att tiotusentals stockholmare sätter sig i bilen. Då korkar gatorna igen direkt och inga snöröjningsfordon kan komma fram. Vi måste se till att det alltid är enklare att promenera till bussen eller tunnelbanan, säger Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.Trafikkontoret i Stockholm har konstaterat att snöröjning helt utan entreprenörer skulle innebära dyra investeringar i en stor organisation med ojämn arbetsbörda. Det rödgröna styret har dock bestämt sig för att utreda förutsättningarna för att bedriva en viss del av vinterväghållningen i egen regi.– Den senaste vintern har allvarligt skadat förtroendet för snöröjning som helt bedrivs av företag. En möjlig väg framåt skulle kunna vara att införa någon form av kommunal spetsstyrka, i syfte att höja stadens beredskap vid extrema snöfall, säger Lars Strömgren.Utredningen om egen regi ska svara på vilken del av snöröjningen som skulle lämpa sig bäst för kommunal drift, vad en förändrad organisation skulle kosta och hur en sådan verksamhet skulle förhålla sig till befintliga avtal i stadens nämnder och bolag.