Introduktionsutbildningen för övningskörning kan tas bort

iStock-1483323383.jpg.
Om regeringens förslag går igenom blir det snart fritt fram att övningsköra utan att handledaren först ha gått en utbildning. Foto: Istockphoto.com
Profilbild Mats Hellström.

Mats Hellström

Chefredaktör

2025-12-19

LAGAR & REGLER

Regeringen vill att kravet på introduktionsutbildning för den som övningskör privat och för handledare tas bort. Bakgrunden är att regeln inte haft avsedd effekt.

 

Studier har visat att den introduktionsutbildning som infördes för ett antal år sedan har haft liten eller ingen effekt på strukturen, innehållet och omfattningen i övningskörningen. Därmed har den inte nått de avsedda målen. Eftersom introduktionsutbildningen inte bidragit till att öka kvaliteten på den privata övningskörningen för behörighet B, anser regeringen att det inte finns skäl att behålla den nuvarande ordningen. Därför lämnar man nu in en lagrådsremiss som föreslår ändringar i körkortslagen.

– Nu gör vi det lättare att övningsköra. Kravet på introduktionsutbildning för övningskörning ska slopas. Detta är en förenkling som kan leda till mer mängdträning eftersom förslaget bedöms underlätta för blivande förare att övningsköra med flera handledare, säger infrastrukturminister Andreas Carlson.  

Att ta bort kravet gör alltså att det blir enklare för en blivande förare att övningsköra privat med flera handledare, vilket ökar möjligheterna till mängdträning. Det innebär i sin tur att de blivande förarna kan komma bättre förberedda till förarprovet, konstaterar regeringen.

Tipsa redaktionen!

Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.

Mejla oss

Läs även

XR7A0025_fotoStudioKlang_low_besk.jpg.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-06-25

Ny modell för statsbidrag ska ge fler yrkesutbildningar

Regeringen tar nu ytterligare steg för att förbättra statsbidraget för yrkesinriktad utbildning på gymnasial nivå inom kommunal vuxenutbildning (regionalt yrkesvux) och göra det mer långsiktigt och flexibelt. Syftet är att ge kommunerna bättre förutsättningar att erbjuda fler yrkesutbildningar som leder till jobb.Trots stora behov på arbetsmarknaden har statsbidraget för regionalt yrkesvux under flera år varit underutnyttjat. Under 2025 beslutade regeringen därför om flera successiva förändringar i statsbidraget. Bland annat höjdes ersättningsnivåerna med 20 procent från och med i år, det blev möjligt att bevilja statsbidrag för upp till tre år i taget och differentierade ersättningsnivåer infördes från och med 2027 för att bättre spegla kostnaderna för särskilt dyra utbildningar.Nu har regeringen beslutat om ytterligare förändringar. De innebär att statsbidraget fördelas enligt en ny modell med en långsiktig grundfinansiering och möjlighet till tilläggsfinansiering vid behov.– Efterfrågan på yrkesutbildad arbetskraft är stor, men många saknar rätt utbildning för att ta de jobb som finns. Att fler utbildar sig är avgörande för både minskad arbetslöshet och bättre kompetensförsörjning. Nu tar vi nästa steg för att förbättra statsbidraget för regionalt yrkesvux så att kommunerna kan erbjuda fler yrkesutbildningar som leder till jobb, säger gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm.Kommunerna rekvirerar grundbidraget baserat på befolkningsmängd och arbetslöshet. Samtidigt ändras medfinansieringskravet. All utbildning som finansieras med grundbidraget ska medfinansieras med minst 30 procent. Utöver grundbidraget kommer kommunerna att kunna ansöka om ett tilläggsbidrag som är fullt finansierat av staten, men det får bara lämnas om hela grundbidraget utnyttjas.– Förändringarna ger kommunerna bättre förutsättningar att planera utbildning, både för att skapa fler utbildningsplatser och för att våga satsa på dyrare utbildningar. De innebär också en minskad administration för kommunerna, säger Lotta Edholm.Förändringarna träder i kraft i den 22 juli 2026 och tillämpas första gången i fråga om statsbidrag för bidragsåret 2028.

Läs mer
JS2b_low.jpg.

FÖRETAGANDE 2026-08-07

Sunnemo Åkeri köper Skoogs Åkeri & Logistik

Skoogs Åkeri & Logistik får en ny ägare när syskonen Ingrid och Stefan Skoog säljer majoriteten av företaget till Sunnemo Åkeri. Även Skoogs Lager & Logistik ingår i affären.Skoogs Åkeri grundades för 60 år sedan och har fram till nu drivits och ägts av Stefan och Ingrid Skoog som är andra generationen åkare i familjeföretaget. Men nu säljs alltså majoriteten av bolaget till Värmlandsbaserade Sunnemo Åkeri.– Det är med glädje vi lämnar över till en seriös aktör som satsar mot en hållbar framtid. Det är en fantastiskt rolig bransch att verka i men det ställer också krav på ständig affärsutveckling och effektivisering. Med Sunnemo som ny ägare är vi övertygade om att Skoogs fortsatt kommer att vara engagerad i branschens utveckling med kompetent personal och hög kvalitet, säger syskonen i ett gemensamt uttalande.Ingrid och Stefan Skoog blir kvar i verksamheten, som minoritetsägare och i styrelserna. Oscar Janebrink fortsätter också som vd för Skoogs.– För Sunnemo är detta ett naturligt steg i vår långsiktiga strategi. Ambitionen är att utveckla Skoogs vidare med stor respekt för den företagskultur, de kundrelationer och det förtroende som Ingrid och Stefan har byggt upp under många år, säger Christer Friberg, vd och delägare i Sunnemo Åkeri.Tillsammans kommer Sunnemo och Skoogs att sysselsätta 180 personer, ha tillgång till 90 fordon och 20 000 kvadratmeter lager samt ha en total omsättning på omkring 300 miljoner kronor.Affären planerar att genomförs nu under sommaren.

Läs mer
Frostfire Svempa_del_9 18_foto Tomas Ek Trailer_low.jpg. FRÅN MAGASINET

PROFIL 2026-06-17

Svempa – en legend i lastbilsvärlden

Det finns människor som förändrar en bransch.Och så finns det de som genom sitt arbete blir legender.Sven‑Erik ”Svempa” Bergendahl tillhörde båda kategorierna samtidigt. Annette Eilert ser tillbaka på en unik gärning inom lastbilsvärlden, och minns ett speciellt möte på vägen en blåsig och regnig höstnatt.För oss inom lastbilsvärlden var han långt mer än ett namn, en påbyggare eller en ikon. Han var en självklar referenspunkt – och en del av själva kulturen.När beskedet kom att Svempa gått ur tiden, 87 år gammal, efter en tids sjukdom, var det som om något större än en människa lämnade oss. Ett helt kapitel i den svenska lastbilshistorien stängdes.Svempa växte upp på Södermalm i Stockholm, meckade mopeder redan i unga år och drogs tidigt till raggarkulturen och de amerikanska idealen om frihet, form och uttryck. Via arbetet som fordonsmekaniker och senare bärgarchaufför tog han klivet in i den värld där han skulle bli odödlig. När han byggde om sin första Scania L76 till bärgningsbil handlade det inte bara om funktion – det handlade om att fordonet inte skulle ”skämmas för sig” på vägen.Där någonstans föddes Svempa‑andan.För honom var lastbilen aldrig bara ett arbetsredskap. Den var en förlängning av människan bakom ratten. En identitet. Ett uttryck. Och så småningom – ett konstverk i lack och krom. Vem har inte drömt om en dragbil med cab?Tillsammans med formgivare som Jan Richter tog han customrörelsen till nivåer som ingen tidigare sett inom lastbilsbranschen. Lack, krom, inredning, formspråk och helhet smälte samman till något som fick även människor utanför branschen att stanna upp och titta en extra gång. När ett Svempa‑bygge rullade in på mässor och evenemang var det inte bara lastbilsfolk som samlades. Det blev publik. Det blev samtal. Det blev snackisar. Och det blev stolthet.Att han vann den allra första Nordic Trophy redan 1980 säger något om hur mycket före sin tid han var. Att han fortsatte vara aktiv långt upp i 80‑årsåldern – och till och med arbetade med sin första eldrivna lastbil in i det sista – säger allt om hans driv. Svempa slutade aldrig vara nyfiken. Det fanns alltid något att justera, förbättra, designa eller begrunda.Men legender byggs inte enbart av priser, pokaler och ikoniska fordon. De byggs minst lika mycket av möten. Av minnen. Av berättelser som lever vidare runt kaffebord, i verkstäder och längs vägarna. Från chaufför till chaufför. Från mun till mun. Numera också via sociala medier.Ett sådant minne bär jag själv med mig.

Läs mer