Ja till längd- och viktbonus för EU:s elektriska lastbilar

volvo_truck__S7A5021_Original file_low.jpg.
Elektriska lastbilar ska få vara lite längre och lite tyngre än sina dieselmotsvarigheter enligt EU:s lagstiftande institutioner. Foto: Volvo Lastvagnar
Profilbild Mats Hellström.

Mats Hellström

Chefredaktör

2026-02-12

LAGAR & REGLER

Förhandlingarna om en ny EU-lag för mått och vikt för tunga fordon kan starta, efter ett beslut i ministerrådet i december. Förslaget innebär bland annat att elektriska lastbilar tillåts vara tyngre och längre än andra lastfordon med motsvarande kapacitet. För svensk del är det viktigaste att regelverket för de allra tyngsta och längsta lastfordonen i gränsöverskridande trafik inte hotas av förändringar.

Bara några veckor före nyåret kom EU:s transportministrar överens om sin förhandlingslinje för nya regler för mått och vikt för tunga fordon (Direktiv 96/53/EG).

Ministerrådets position innebär bland annat att så kallade nollutsläppsfordon, i praktiken helelektriska och vätgasdrivna fordon, tillåts vara upp till 4 ton tyngre och 90 cm längre än dagens begränsningar. Dessutom har hotet mot de nationella undantagen undanröjts.

– Vi är nu i ett mycket bättre läge i mått- och viktfrågan än vi var för bara tre och ett halvt år sedan, säger Torsten Laksafoss Holbek som är vd för Nordic Logistics Association, NLA, de nordiska åkeriföretagens organisation i Bryssel.

Han menar att frågan om mått och vikt hos tunga fordon har varit en av de tre mest prioriterade för NLA under de sista åren.

– Oscar Hylén som är vd för Sveriges Åkeriföretag har varit mycket aktiv i frågan, liksom Erik Østergaard som leder DTL – Danske Vognmænd. Även åkeriernas branschorganisationer i Norge och Finland har varit mycket engagerade i samarbetet.

IMG_3542_webb.jpg.

Samtidigt finns det enligt Torsten Laksafoss Holbek starka motståndare mot längre och tyngre lastbilar, inte minst inom den tyska järnvägsindustrin. En styrka för NLA är dock det samarbete man har i frågan med de europeiska lastbilstillverkarna i branchorganisationen ACEA.

Åkeriorganisationerna i övriga Europa är över lag inte lika engagerade som i Norden i frågan om långa och tunga fordon.

– Det här är inte riktigt så stort på kontinenten, där man inte har samma traditioner att köra med så långa fordonskombinationer som vi gör i Norden, påpekar Torsten Laksafoss Holbek.

Han nämner att det danska EU-ordförandeskapet prioriterade frågan under hösten och och de lyckades lösa upp den komplicerade knuten och nå fram till en kompromiss – till skillnad från de tre tidigare ordförandeskapen.

Den danska insatsen var avgörande. Cypern, som avlöst som ordförande i ministerrådet, fram till halvårsskiftet, har nu en realistisk chans att få på plats ett slutligt avtal med Europaparlamentet. Om inte det blir av är det Irland som får slutföra arbetet. Landet övertar ordförandeskapet under andra halvåret 2026.

Peter Svensson, ansvarig för teknik och infrastruktur på Sveriges Åkeriföretag, säger att förslaget för svensk och finsk del inte innebär några direkta förändringar. Redan idag är det tillåtet att köra med kombinationer på ända upp till 34,5 meter och bruttovikter på 74 ton på svenska vägar. För nollutsläppsfordon finns dessutom redan en viktbonus för vissa fordon.

PeterSvensson_allvar_webb.jpg.

– Det viktiga med ministerrådets förslag är i stället att undantaget för de nationella fordonsreglerna fortsätter att skyddas. Sverige och Finland fick ett undantag för våra nationella fordonsregler när vi gick med i EU 1995. Det undantaget behåller vi och det är formulerat i Artikel 4 i det nuvarande Mått- och viktdirektivet, säger Peter Svensson.

En del av bakgrunden till att mått- och viktdirektivet behöver revideras är att helelektriska lastbilar är tyngre än diesellastbilar med motsvarande kapacitet. Det samma gäller biogasfordon. Därmed minskar nyttolasten för nollutsläppsfordonen enligt nuvarande regelverk.

EU-kommissionen la fram sitt förslag till revision av reglementet i juli 2023. Men förslaget fick kritik, inte minst av de nordiska åkeriorganisationerna. Dels var förslaget vagt och ospecificerat när det gäller de tekniska detaljerna, menar Peter Svensson, och  dels fanns det avsnitt i kommissionen förslag som såg ut att kunna hota de fria gränspassagerna med långa och tunga fordon över nationsgränserna i de nordiska länderna.

– Det har hela tiden varit väldigt viktigt för oss att behålla de möjligheter som enskilda länder har idag att besluta om utökade dimensioner och inte förändra möjligheterna till gränspassager med större fordon.

Ministerrådet och Europaparlamentet är EU:s två lagstiftande institutioner. Europaparlamentet antog redan 2024 en ståndpunkt i mått- och viktfrågan. Parlamentet betonade då klimataspekten och kopplade längd- och viktbonusarna till EU:s klimatmål. Man konkretiserade också kommissionens förslag och föreslog en längdbonus på 90 cm och en viktbonus på 4 ton för nollutsläppsfordon.

En viktbonus på 4 ton skulle innebära att bruttovikter på 44 och 48 ton skulle släppas fram i alla EU-länder. 48-tonsgränsen gäller i det fallet för lastbilar i intermodal trafik, i praktiken dragbilar med semitrailrar som ska lastas om för exempelvis tågtransport.

En längdbonus på 90 centimeter för nollutsläppsfordon innebär i sin tur en ny gräns på 17,40 meter för semitrailerkombinationer.

De nya reglerna skulle också innebära att elektriska lastbilar med släp skulle tillåtas vara 19,65 meter, istället för 18,75 meter som idag. Men det måttet, som ligger nära 20 meter, nämns sällan i EU-debatten. Ett skäl är att kombinationen är mindre vanlig på kontinenten än i Norden. Torsten Laksafoss Holbek understryker dessutom att allt är preliminära förslag som kan förändras i de kommande förhandlingarna.

Förhandlingarna om den slutgiltiga lagtexten sker i den så kallade trilogen där representanter från ministerrådet, Europaparlamentet och EU-kommissionen deltar.

Är det något i det preliminära lagförslaget som du saknar och som du gärna önskar skulle ha varit med i lagförslaget?

– Ja, tänk om det skulle bli tillåtet med bruttovikter på 50 ton i all gränsöverskridande trafik inom EU. Varför skulle inte det vara möjligt?

SÅ ÄNDRAS EU:S REGLER FÖR MÅTT OCH BUTTOVIKT PÅ LASTBILAR
1995
Sverige och Finland blir medlemmar i EU.
1996
EU antar direktiv 96/53/EG, som fastställer mått och vikter för tunga fordon i nationell och internationell trafik. Den innebär minimikrav att länderna ska tillåta fordonslängder på 16,5 och 18,75 meter, bruttovikter på 40 och 44 ton och en axelvikt på 8 ton för enkla icke-drivande axlar. Enskilda länder tillåts ha högre vikter och längder i nationell trafik.

2015–2019

Mindre ändringar görs i mått- och viktdirektivet, bland annat för aerodynamiska hyttformer och vissa intermodala transporter. Grundstrukturen i direktivet består.

2020–2022

EU:s klimatpolitik skärps. El- och vätgaslastbilar utvecklas snabbt, men är tyngre än motsvarande dieselfordon. Det gör att nyttolasten blir lägre med bibehållna gränser för bruttovikten.

Juli 2023

EU-kommissionen lägger fram sitt förslag till reviderat direktiv.

Våren 2024

Europaparlamentet antar sin ståndpunkt. Parlamentet gick längre än kommissionen när det gäller klimatambition, harmonisering och kontroll, och förespråkar tydliga mått- och viktbonusar för nollutsläppsfordon. Helelektriska och biogasdrivna fordon tillåts vara 4 ton tyngre och 90 cm längre än motsvarande dieseldrivna kombinationer.

December 2025

Ministerrådet enades om sin förhandlingsposition. Rådet stöder reformen, men i mer tekniskt avgränsad form och med fokus på infrastruktur och nationell flexibilitet.

2026

Förhandlingarna mellan Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen, den så kallade trilogen, förväntas börja.

2028–2030
Medlemsländerna förväntas införa de nya reglerna i sina nationella lagstiftningar.

Tipsa redaktionen!

Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.

Mejla oss

Läs även

Istock 2241750901 Low.

FÖRETAGANDE 2026-11-17

Prognosen: Höga elpriser i vinter

Svenska hushåll och företag får räkna med höga elräkningar i vinter, särskilt i södra Sverige. Systempriset väntas bli cirka 1,70 kronor per kWh i genomsnitt under december–februari. Det visar elbolaget Bixias prognos för vintern 2026/2027.Vädret i vinter bli enligt prognosen förhållandevis mil, vilket innebär lägre elförbrukning och oftast mer vind. Ändå väntas elpriserna bli ovanligt höga, vilket framför allt beror på vattenbristen i Norge och de höga gaspriserna i Europa.I södra Norge har vattennivåerna varit de lägsta på 20 år, vilket har minskat tillgången på billig vattenkraft. Samtidigt har gaspriserna på kontinenten stigit kraftigt till följd av kriget i Mellanöstern. Det får särskilt stor betydelse för södra Sverige, där elpriserna är starkt kopplade till kontinenten.– Vi får räkna med en riktigt dyr vinter, framför allt i södra Sverige. Men osäkerheten är ovanligt stor och priserna kan svänga kraftigt åt båda håll. Om gaspriserna fortsätter uppåt samtidigt som det blir riktigt kallt kan det bli betydligt dyrare än prognosen visar. En mildare vinter än väntat skulle däremot innebära lägre förbrukning och mer billig elproduktion, vilket kan pressa ner priserna, säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia.I södra Sverige väntas elpriset under december–februari bli i genomsnitt 180 öre per kilowattimme i elområde 4 och 150 öre i elområde 3, enligt Bixias prognos. Jämfört med förra vintern innebär det en uppgång med 85 respektive 67 procent. I norra Sverige blir priserna betydligt lägre, 70 öre per kilowattimme i elområde 1 och 2 vilket är några ören lägre än ifjol.Ett orosmoment inför vintern är kärnkraften. Flera reaktorer har haft förlängda driftstopp, men planen är att 90–95 procent av kärnkraften ska vara i drift från början av december. Marknaden oroar sig dock för ytterligare förseningar.– Det är viktigt att kärnkraften kommer tillbaka som planerat. Den behövs både för att öka överföringen av billigare el från norr och för att täcka upp när produktionen från vatten- och vindkraft minskar vid den första vinterkylan och isläggningen på älvarna. Annars riskerar vi ännu högre elpriser i södra Sverige i december, säger Johan Sigvardsson.PROGNOS 2026/2027Snittpris (2025/2026 inom parentes)SE1: 70 öre/kWh (75)SE2: 70 öre/kWh (75)SE3: 150 öre/kWh (90)SE4: 180 öre/kWh (97)

Läs mer
Istock 1161156482 Low.

TRAFIKSÄKERHET 2026-11-13

Vintern slår till – flera stopp på vägarna

Årets första snösmocka är här. Under fredagen råder orange varning i delar av Västerbottens kustland och söder om Örnsköldsvik har ett hundratal fordon fastnat, bland annat flera lastbilar.Under torsdagen pekade SMHI:s prognoser på att det skulle komma omkring 80 centimeter snö på två dygn längs kusten i Skellefteåtrakten. Prognosen har nu skruvats ner något, men det handlar fortfarande om många decimeter snö på kort tid. Vissa samhällsfunktioner håller stängt under fredagen, exempelvis många skolor som i stället har distansundervisning.Snön och halkan har bland annat bidragit till problem i trafiken på E4 söder om Örnsköldsvik i höjd med Skuleberget, rapporterar bland annat Sveriges Radios trafikredaktion. En lastbil ska ha fastnat under torsdagskvällen, vilket lett till stopp och köer för flera bilar och lastbilar. Enligt Sveriges Radio var det uppemot 100 fordon som satt fast vid 22.30-tiden på torsdagen, och en tungbärgare har arbetat för att få loss lastbilarna. Strax före midnatt ska det också ha blivit stopp i norrgående riktning, även då efter att flera lastbilar fastnat. När detta publiceras ska dock problemen vara avhjälpta enligt Trafikverkets prognos.SMHI utfärdade under torsdagen röd varning för delar av Västerbottens kustland. Nu har varningen nedgraderats till orange vilket ska gälla fram till 16.00 på fredagen. Trafikverket uppmanar i sin tur bilister att inte ge sig ut i trafiken i onödan och att förbereda sig på ett eventuellt stillastående i det fall man ändå måste använda bilen.Det råder också betydande halka på flera andra platser i landet, bland annat Österlen, enligt Trafikverket. Även där har olyckor och stopp inträffat. TIPS TILL VÄGTRAFIKANTER• Ge dig inte ut i trafiken om du inte behöver när, röd, orange varning eller kraftig halka råder.• Om du ändå måste ge dig ut, se till att vara förberedd för stillastående. Filtar och varma kläder, ficklampa, varselväst, dryck (gärna varm), något att äta och verktyg för att lättare ta sig loss efter ett stopp (såsom snöskyffel, startkablar, bogserlina, sand etc.) är bra att ha. Se också till att telefonen är fulladdad eller att du kan ladda i bilen.• Ge dig absolut inte ut om du inte har vinterdäck.

Läs mer
Scania Ellastbil Low.

FÖRETAGANDE 2026-11-18

40 nya eldrivna fjärrbilar till Jula

Ecolink, som kör transporter för detaljhandelsbolaget Jula, har beställt 40 elektriska fjärrlastbilar från Scania. Fordonen ska kunna köra sträckor på upp till 72 mil, enligt Scania.De 40 nya dragbilarna har en installerad batterikapacitet på 802 kWh och är utrustade för MCS-laddning med 750 kW effekt. De ska enligt Scania användas i transportflöden med längre körsträckor, upp till 72 mil.– Det här är nästa viktiga steg i vår satsning mot en helelektrisk logistiklösning. När vi nu kan elektrifiera även längre sträckor öppnas möjligheten att ställa om en större del av våra transporter, säger Lennart Karlsson, vdf för Jula Logistics.Jula och Ecolink har sedan tidigare 24 batterielektriska Scaniabilar i drift. Den nya ordern innebär att elektrifieringen nu fortsätter mot de långväga transporterna. Kombinationen av hög batterikapacitet och MCS-laddning är avsedd för transportuppdrag där räckvidd och korta laddstopp är viktiga delar av driften.– Vi ser i vår dagliga verksamhet hur fordon, laddning och transportplanering tillsammans gör det möjligt att elektrifiera en större del av Julas logistik. Den här ordern bygger på de erfarenheterna. Med längre räckvidd kan vi nu köra på el i fler och längre uppdrag och göra eldrift till en självklar del av vår verksamhet”, säger Pontus Sahlgren, vd på Ecolink.

Läs mer