Länsstyrelsen stoppar nya miljözonen i Stockholm

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2025-11-06

Liljaskolan i Vännäs är det första gymnasiet som klarat CGT, den nya certifieringen för landets gymnasiala transportutbildningar.– Vi är otroligt stolta och glada, och det känns bra att få ett kvitto på att vi håller en hög kvalitet, säger rektor Jesper Westman.Certifierad Gymnasial Transportutbildning, CGT, är en ny möjlighet för landets över hundra skolor med transportinriktning att kvalitetsmärka sin verksamhet. En av de första att anta utmaningen var Liljaskolan i Vännäs, som nu blivit certifierat som första gymnasiet i Sverige.– Vi har som mål att ha regionens bästa yrkesutbildningar och utifrån en sådan vision kändes det självklart att testa, säger Jesper Westman.Skolorna bedöms på 27 kriterier inom tre områden – ”stärkt anställningsbarhet”, ”säker och stimulerande lärmiljö” och ”samverkan med branschen”.– Direkt när vi fick kriterierna insåg vi att det skulle bli tufft. Inte omöjligt, men det krävdes en ordentlig ansträngning för att klara revisionen. Vi är många som fått tänka om och tänka nytt.Trots en utmanande process rekommenderar Jesper Westman andra transportskolor att skicka in en intresseanmälan.– Främst för att det är en möjlighet att få djupdyka i sin egen verksamhet och hitta förbättringsområden. Mitt råd är att gå in i processen med ett öppet sinne och våga ta emot förbättringsförslag.Initiativtagare till kvalitetsmärkningen är Transportföretagen och Svenska Transportarbetareförbundet, med Tya som utförare av revisionen och certifieringen.– Målet är att fler ska gå ut bättre förberedda för arbetslivet, och i Liljaskolans transportinriktning ser vi en fantastiskt fin utbildning där eleverna i hög grad går ut i jobb med behörigheterna med sig, säger Lena Törnstrand, projektledare på Tya.Certifikatet betyder dock inte att skolan är klar med sitt utvecklingsarbete.– Jag är oerhört imponerad över det arbete Liljaskolan lagt ned, men det är ingen engångsinsats för skolan och branschen. Nu bygger vi upp ett långsiktig gemensamt samarbete som ska hålla över tid, säger Lena Törnstrand.Här kan du läsa mer om certifieringen: https://www.tya.se/cgt/

POLITIK 2025-10-30

Transportsektorns utsläppsmål på 70 procents minskning till 2030 blir kvar. Det står klart efter att riksdagens miljömålsberedning på torsdagsmorgonen presenterat sin utredning för klimatministern under en pressträff. Samtidigt byter Sverige basår för ESR-målet – men med bibehållen ambitionsnivå. Miljömålsberedningen har utgått från fyra principer när man utrett klimatmålen för 2030. Det har handlat om att man vill ha en större tydlighet, att man vill behålla ambitionen, att målet ska stämma bättre med EU-lagstiftningen och att det tydligare ska peka ut vägen mot klimatmålen för 2045. Transportsektorns 2030-mål, som innebär en 70-procentig minskning av utsläpp år 2030 jämfört med 2010, behålls. För hela ESR-området (transporter, jordbruk, byggnader, avfallshantering), där Sverige har ett mål enligt EU:s regelverk, men också ett nationellt mål, görs vissa förändringar. En av dessa är att det nationella klimatmålet byter basår, från 1990 till det som gäller för EU – 2005. Det innebär också att det nya nationella ESR-målet blir en 60-procentig minskning av utsläppen i stället för 63 procent – men jämfört med 2005 i stället för 1990. Av dessa 60 procent får högst 10 procentenheter av minskningarna enligt överenskommelsen ske med ”kompletterande åtgärder”, alltså åtgärder som minskar utsläpp på annat håll – exempelvis genom CCS (koldioxidinfångning och -lagring)  eller genom att nolla utsläppsrätter. Utredningen föreslår också att minskningen ska ske linjärt fram till 2030, alltså inte genom särskilt kraftiga åtgärder de allra sista åren. Man har också i den nya utredningen slagit fast vilka kompletterande åtgärder som går att räkna in som reduktion inom ramen för klimatmålet. Miljömålsberedningens ordförande Christofer Fjellner (M), som stod för presentationen på presskonferensen, konstaterade att det tidigare inte funnits några tydliga regler för detta. Utredningen har också enats om att lämpliga myndigheter ska få i uppdrag att föreslå mål eller indikatorer för utfasning av fossila bränslen och elektrifiering av fordonsflottan som kompletterar EU-lagstiftningen. Man konstaterar också att det finns ett behov av tydliga politiska signaler även efter 2030 för att transportsektorn ska ställa om. – Det är en rätt polariserad tid vi lever i och inte minst klimat- och miljöfrågor präglas av en otroligt hög konfliktnivå. Därför måste jag säga och rikta ett stort och varmt tack till alla ledamöter i beredningen som i arbetet har kunnat resa sig ovanför det som kanske ibland är en rätt infekterad debatt och försökt se till helheten och till Sveriges intresse och till dem som ska göra omställningen – och till klimatets intresse, sa Christofer Fjellner. – Det faktum att vi lyckas här och nu enas över parti- och blockgränser om svenska klimatmål har ett stort värde för Sverige och för dem som i praktiken ska göra omställningen. Alla partier har dock inte varit helt nöjda med allt. Vänsterpartiet har exempelvis reserverats sig i fyra frågor, Sverigedemokraterna i två och Miljöpartiet i en. Tre av reservationerna gäller just transportmålet där Vänsterpartiet och Miljöpartiet inte tycker att målet är nog tydligt formulerat och Sverigedemokraterna tycker att beredningen borde föreslå att avskaffa målet. Alla partier har dock till slut landat i att ställa sig bakom utredningens förslag i sin helhet. – Det är väldigt efterlängtat att Sverige visar en klar och tydlig enighet bakom klimatmålen, konstaterade klimatminister Romina Pourmokhtari (L) som tog emot utredningen från Christofer Fjellner. Hon menade också att det sedan regeringen tillträdde har spridits falska påståenden och rubriker om att klimatmålen ska ha avskaffats och att det skapat oro inom näringslivet. – Nu hoppas jag att vi är färdiga med tramset om påstådda avskaffade miljömål eller sänkta ambitioner, för det är inte värdigt Sverige och det arbete som sker varje dag i vårt land med nya lösningar som minskar utsläppen. På frågestunden efter presentationen konstaterade Romina Pourmokhtari dock att regeringen behöver komma fram med ny politik för att helt nå fram till målen och att det fortsatt är elektrifieringen av fordonssektorn som kommer att vara i fokus.

LAGAR & REGLER 2025-11-06

Förra året började EU:s nya regler för hållbarhetsrapportering, CSRD, tillämpas. Men redan innan majoriteten av företagen börjat redovisa ändras nu förutsättningarna. Svensk Åkeritidning tog hjälp av SÅ:s hållbarhetsansvarige Fredrik Svensson för att förstå vad som är nytt och annorlunda. Vad händer just nu inom CSRD?– De allra största företagen omfattas av rapporteringskraven sedan förra året. Men gränsen för vilka företag som ska omfattas i nästa skede kommer troligen att ändras. Enligt tidigare beslut handlar det om företag med fler än 250 anställda, men kommissionen har nu lagt fram förslag på att ändra detta till företag med fler än 1 000 anställda och en nettoomsättning på mer än 450 miljoner euro. Man föreslår också att rapporteringsstandarden ESRS ska förenklas och enligt det nya förslaget kan fler än hälften av rapporteringspunkterna tas bort.– Ett beslut som redan tagits är att rapporteringen för företag som ännu inte omfattas av CSRD skjuts upp två år. Företag som skulle börja rapportera för räkenskapsåret 2025 behöver rapportera först för 2027, och de som skulle rapportera för 2026 behöver göra det först för 2028.Vad innebär detta för större åkerier och logistikkoncerner?– Betydligt färre företag i branschen kommer att behöva redovisa. Det finns inte så många aktörer i Sverige som har fler än tusen anställda. Samtidigt är det viktigt att alla förstår att man som uppdragstagare och samarbetspartner kan behöva ge information till sina uppdragsgivare, om de behöver redovisa. På så sätt kommer många åkerier fortfarande att behöva ha koll på vissa delar av CSRD och ESRS. Men det blir en längre andningspaus nu i och med att allt skjuts upp två år. Det finns ytterligare ett begrepp på detta område, VSME. Vad är det för något?– Det står för ”Voluntary sustainability standard for non-listed micro, small and medium enterprises” och är en frivillig standard för rapportering för företag som inte omfattas av CSRD-kraven. VSME är en förenklad rapporteringsstruktur som gör att man kan jämföra sig med andra företag som rapporterar eller visa upp sitt hållbarhetsarbete enligt en etablerad EU-standard. Den följer CSRD-strukturen, men är klart enklare att använda. Den är också tänkt att fungera som ett tak för vad företag som omfattas av CSRD kan kräva för information av de mindre företagen som de samarbetar med. När ungefär får vi slutligt veta hur de nya reglerna för CSRD blir?– Det finns inget exakt datum för det utan det beror på hur lång tid den här dialogen tar. Men det låter som att CSRD-reglerna kan bli klara någon gång kring årsskiftet. Den nya ESRS-standarden ska enligt planen presenteras i slutet av denna månad och antas under nästa år. Allt måste ju vara klart inför 2027 då de nya bolagen ska börja redovisa.