Länsstyrelsen stoppar nya miljözonen i Stockholm

FORDONSTEKNIK 2025-12-12

I 20 år har forsknings- och utvecklingsprojektet ETT format dagens tunga transportfordon. Det är inom ramen för ETT som många av dagens BK4-fordon och 34,5-metersekipage provades för första gången. Nu avslutas ETT officiellt. Men Skogforsk är på gång med nya fordonsutvecklingsprojekt.I början på oktober i år satte skogsindustrin punkt för ETT-projektet som pågått under två decennier. Under hela den tiden har forskningsprojektet varit i centrum för den svenska utvecklingen av tunga transportfordon.– ETT-projektet har haft ett mycket stort inflytande på utvecklingen och användningen av dagens energieffektiva lastbilsekipage med hög kapacitet. De nya föreskrifterna, som tillåter fordonskombinationer på 74 ton och 34,5 meter, bygger till stor del på erfarenheterna från ETT, säger Göran Danielsson, ansvarig för skogliga transportfrågor på Sveriges Åkeriföretag och chef för region Norr i SÅ. Han ingick i projektets styrgrupp under den senaste projektperioden.Gert Adolfsson, projektledare på Skogforsk intygar gärna projektets betydelse. Han var tidigare logistikchef på Sydved och tog över ledningen av ETT i början av förra året, efter att den mångårige projektledaren Henrik von Hofsten gått i pension.– Det som sticker ut med ETT-projektet är uthålligheten över tid. Projektet har pågått under 20 år. Under den tiden har man genomfört en rad tester som ligger till grund för det nuvarande regelverket för tunga lastfordon, säger Gert Adolfsson.

LAGAR & REGLER 2025-12-11

För att motverka fusk och arbetslivskriminalitet har regeringen beslutat att lämna en proposition till riksdagen med förslag som bland annat skärper villkoren för arbetskraftsinvandring, samtidigt som invandring av högkvalificerad arbetskraft främjas.– Arbetskraftsinvandringen till Sverige ska ske under rättvisa och ordnade former. Därför genomför regeringen nu en omfattande reform som sätter stopp för missbruk och stärker kontrollen. Med skärpta regler, nya straffbestämmelser och tydligare ansvar bygger vi ett system som skyddar kvalificerade arbetstagare och gynnar seriösa arbetsgivare, säger migrationsminister Johan Forssell (M).I propositionen föreslås lagändringar som skärper kraven för arbetskraftsinvandring och nya straffbestämmelser som gör det möjligt att lagföra fler personer för brott. Regeringen föreslår också vissa förbättringar i regelverket för högkvalificerade arbetskraftsinvandrare. – Arbetskraftsinvandringen ska fungera på ett ordnat och förutsägbart sätt. När systemet missbrukas drabbar det förutom arbetstagare även seriösa arbetsgivare. Med de här förslagen motverkar vi missbruk av regelverket och utnyttjande av arbetskraftsinvandrare och skapar bättre förutsättningar för ett rättvist och väl fungerande system, säger arbetsmarknadsminister Johan Britz (L).Regeringen föreslår bland annat följande:         Ett lönekrav på 90 procent av medianlönen införs som villkor för arbetstillstånd. Vissa yrkesgrupper ska dock kunna undantas från lönekravet, om behovet talar särskilt starkt för att medge undantag.       Yrken inom vilka det finns ett allvarligt missbruk av regelverket för arbetskraftsinvandring ska kunna uteslutas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd. Vilka yrken som ska uteslutas föreslås regleras av regeringen i förordning.      Två nya brott, exploatering av utländsk arbetskraft och handel med arbetstillstånd, införs.      En förtydligande bestämmelse införs om att arbetstillstånd får vägras om arbetsgivaren har fått vissa sanktioner, eller är misstänkt för eller har dömts för vissa brott.      Den särskilda avgiften för den som har en utlänning anställd som inte har rätt att vistas eller arbeta i Sverige fördubblas.      Tillståndstiden för EU-blåkort och tillstånd för säsongsarbete förlängs.      Möjligheterna för vissa högkvalificerade utlänningar att ansöka om uppehållstillstånd inifrån Sverige utökas.Lagändringarna föreslås träda i kraft 1 juni 2026.

POLITIK 2025-12-11

EU:s utsläpp ska ner med 90 procent till år 2040. Det är resultatet av den nya överenskommelsen mellan EU-länderna och Europaparlamentet. Samtidigt skjuts utsläppshandelssystemet för vägtransporter, ETS2, upp ett år till 2028.Det har varit en hård strid mellan olika viljor i parlamentet och bland EU-ländernas ministrar i ministerrådet. Vissa har velat sätta lägre mål, medan andra tycker att 90 procent (jämfört med 1990) är absolut minimum. Ett förslag som diskuterats har varit att göra det tillåtet för länderna att tillgodoräkna sig en mindre del av utsläppsminskningarna från utsläpp som sker i andra länder, genom så kallade klimatkrediter. EU-kommissionen har tidigare föreslagit att tre procentenheter av de minskade utsläppen ska kunna tillgodoräknas på detta sätt, men när förhandlingarna nu avslutats mellan parlamentet och EU-länderna så landade det i fem procentenheter.Förslaget om 90-procentiga minskningar blir därmed kvar, men med kompromisslösningen att lite mer av utsläppsminskningarna kommer att kunna tillgodoräknas från projekt i andra länder. Även permanent lagring av koldioxid accepteras som metod för att kompensera utsläpp inom EU som är svåra att minska.Ett syfte med det nya klimatmålet är att ge tydligare och mer långsiktiga spelregler för investeringar, industriell utveckling och omställning till mer hållbara transporter i Europa. EU kommer också att vartannat år följa upp och redovisa hur arbetet mot klimatmålen går. Där ska man ta hänsyn till ny forskning, teknikutveckling och hur Europas konkurrenskraft påverkas.Ett annat resultat av förhandlingarna är att utsläppshandelssystemet för bland annat byggnad och vägtransporter, ETS2, sljuts upp i ett år och därmed börjar gälla 2028. Det innebär alltså att det nu är två år kvar, i stället för ett år, tills fossil diesel och bensin för transporter blir en del av utsläppshandeln – en förändring som kommer att höja priset på fossila drivmedel inom hela EU.