Regeländring öppnar för nattleveranser i stadsmiljö

FÖRETAGANDE 2026-06-09

LBC Frakt i Värmland planerar att förvärva XR Logistik, inklusive dotterbolagen Olssons Åkeri och XR Terminal. Affären omfattar verksamheter med en samlad omsättning på över en miljard kronor och omkring 160 medarbetare. Nu återstår bland annat konkurrensprövning, med ambitionen att köpet ska genomföras i början av juli.Förvärvet innebär en kraftfull förstärkning av LBC Frakts kapacitet, geografiska räckvidd och kundbas. Samtidigt är utgångspunkten tydlig för den Värmlandsbaserade lastbilscentralen – verksamheterna ska fortsätta nära sina marknader, under befintliga varumärken och med lokal ledning.– De bolag vi nu avser att förvärva passar mycket väl in i vår struktur och vår långsiktiga strategi. XR har en bakgrund och en kultur som på många sätt ligger nära LBC Frakt, med stark lokal förankring, entreprenörskap och ett stort nätverk av drivna åkerier. Geografin, kundbasen och verksamheternas kompetens kompletterar vår koncern på ett naturligt sätt. Vi vill också rikta ett varmt tack till säljarna för en bra och konstruktiv process och för förtroendet att låta oss fortsätta utveckla de här fina bolagen, säger Lars Reinholdsson, styrelseordförande i LBC Frakt i Värmland.LBC Frakt har under de senaste åren varit en av åkerinäringens starkaste pådrivare i omställningen, digitaliseringen och i att skapa effektivare processer. Ambitionen är nu att stegvis dela erfarenheter, arbetssätt och systemstöd där det ger konkret nytta för kunder, medarbetare och åkerier. LBC Frakt och XR Logistik ska fortsätta att vara en av branschens mest innovativa och kundnära logistikkoncerner.– Kunderna ska få en starkare partner utan att tappa närheten. XR har likt LBC Frakt byggt upp en stark kompetens, nära kundrelationer och ett arbetssätt som vi ser fram emot att utveckla vidare tillsammans, säger Anders Lööf, vd på LBC Frakt i Värmland.XR Logistik, som idag ägs av Skrotfrag och Eggens Åkeri, ska alltså även framöver drivas som ett eget bolag – men nu inom LBC Frakt-koncernen. Bolagets lokala närvaro, kundrelationer och samverkan med anslutna åkerier är centrala delar av affären.

PROFIL 2026-06-17

Det finns människor som förändrar en bransch.Och så finns det de som genom sitt arbete blir legender.Sven‑Erik ”Svempa” Bergendahl tillhörde båda kategorierna samtidigt. Annette Eilert ser tillbaka på en unik gärning inom lastbilsvärlden, och minns ett speciellt möte på vägen en blåsig och regnig höstnatt.För oss inom lastbilsvärlden var han långt mer än ett namn, en påbyggare eller en ikon. Han var en självklar referenspunkt – och en del av själva kulturen.När beskedet kom att Svempa gått ur tiden, 87 år gammal, efter en tids sjukdom, var det som om något större än en människa lämnade oss. Ett helt kapitel i den svenska lastbilshistorien stängdes.Svempa växte upp på Södermalm i Stockholm, meckade mopeder redan i unga år och drogs tidigt till raggarkulturen och de amerikanska idealen om frihet, form och uttryck. Via arbetet som fordonsmekaniker och senare bärgarchaufför tog han klivet in i den värld där han skulle bli odödlig. När han byggde om sin första Scania L76 till bärgningsbil handlade det inte bara om funktion – det handlade om att fordonet inte skulle ”skämmas för sig” på vägen.Där någonstans föddes Svempa‑andan.För honom var lastbilen aldrig bara ett arbetsredskap. Den var en förlängning av människan bakom ratten. En identitet. Ett uttryck. Och så småningom – ett konstverk i lack och krom. Vem har inte drömt om en dragbil med cab?Tillsammans med formgivare som Jan Richter tog han customrörelsen till nivåer som ingen tidigare sett inom lastbilsbranschen. Lack, krom, inredning, formspråk och helhet smälte samman till något som fick även människor utanför branschen att stanna upp och titta en extra gång. När ett Svempa‑bygge rullade in på mässor och evenemang var det inte bara lastbilsfolk som samlades. Det blev publik. Det blev samtal. Det blev snackisar. Och det blev stolthet.Att han vann den allra första Nordic Trophy redan 1980 säger något om hur mycket före sin tid han var. Att han fortsatte vara aktiv långt upp i 80‑årsåldern – och till och med arbetade med sin första eldrivna lastbil in i det sista – säger allt om hans driv. Svempa slutade aldrig vara nyfiken. Det fanns alltid något att justera, förbättra, designa eller begrunda.Men legender byggs inte enbart av priser, pokaler och ikoniska fordon. De byggs minst lika mycket av möten. Av minnen. Av berättelser som lever vidare runt kaffebord, i verkstäder och längs vägarna. Från chaufför till chaufför. Från mun till mun. Numera också via sociala medier.Ett sådant minne bär jag själv med mig.

HÅLLBARHET 2026-06-15

Regeringen stoppade planen att införa obligatoriska effektavgifter för hushållen och tillsatte en utredning om framtidens eltaxor. Men elbilsåkerier som hör till storförbrukarna av el kommer att fortsätta få betala effektavgifter. I alla fall tills regeringens utredning i frågan blir klar.Diskussionen om elbolagens impopulära effektavgifter har varit intensiv under våren. Effektavgifter innebär att kunderna debiteras både för den totala användningen av energi (i kWh) och för sina effekttoppar (i kW).Den omdiskuterade metoden att ta betalt för elen fick bland annat energiminister Ebba Busch att kasta en myndighetsföreskrift i papperskorgen. Det var EIFS 2022:1 från Energimarknadsinspektionen som sa att alla elnätsbolag senast till nästa år ska införa effektavgifter. Ett EU-direktiv ligger i botten, men den lagen är inte lika tvingande som de svenska reglerna var.Istället tillsätts nu en utredning som har ett år på sig att föreslå en ny svensk modell för effektavgifter. Avgifterna ska få en liknande utformning över hela landet och dessutom vara begripliga och proportionella. Men, om man läser utredningens direktiv noga så är det en öppen fråga om den nya kommande modellen verkligen kommer att införas.Regeringsingripandet har redan fått följden att Ellevio, det stora elnätsföretag som var först med att införa effektavgifter för hushåll och mindre elkunder, nu tar bort dem. Men effektavgifterna finns fortfarande kvar för stora elkunder i de flesta elnätsföretag. Så kallade effektavtal är mycket vanliga på marknaden för storkunder, dit elbilsåkerierna med laddstationer hör.Elnätsföretagen har tecknat effektavtal med sina stora elkunder sedan åtminstone ett decennium tillbaka. Det här gäller åtminstone de tre största elnätsföretagen – Vattenfall Eldistribution, Eon Energidistribution och Ellevio. Tillsammans har de drygt halva marknaden, eller nästan tre miljoner kunder.En mer detaljerad bild av hur det ser ut i landet på elavtalssidan är svår att ge. Totalt finns nämligen cirka 150 elnätsföretag som vart och ett har monopol i sitt område. Alla företag bestämmer självständigt över sina avtalsmodeller. Branschorganisationen Energiföretagen, som har elnätsbolagen som medlemmar, säger att de inte har uppgifter om vilka som hunnit införa effektavtal.Motivet för att införa effektavgifter är att elnätsföretagen måste anpassa sina nät efter kundernas effektuttag. Om elkunden bara någon enstaka gång behöver ta ut höga effekter, så måste nätet vara dimensionerat för det. Det gäller även om effekttoppen bara varar under en kort tid.