Nya datumregler för vinterdäck på tunga fordon

iStock-1317282307_low.jpg.
Perioden för vinterdäck på tunga fordon förlängs nu till 10 nov–10 april. Foto: Istockphoto.com
Profilbild Mats Hellström.

Mats Hellström

Chefredaktör

2025-10-03

TRAFIKSÄKERHET

Regeringen har beslutat att införa nya regler för vinterdäck på tunga fordon. Från och med nu i år ska fordon över 3,5 ton ha godkända vinterdäck från 10 november till 10 april, i hela Sverige och oavsett väglag.

Tidigare i år presenterade regeringen förslag på skärpta regler för vinterdäck, med syftet att göra trafikanter bättre rustade för skiftningar i väderförhållanden. Förslagen omfattade skärpta vinterdäckskrav för både personbilar och tunga fordon, liksom krav på att tunga fordon skulle medföra snökedjor viss tid av året. Nu har beslutet kommit.

– På grund av de omfattande konsekvenserna vid en eventuell olycka är det särskilt viktigt att tunga fordon har däck som är anpassade efter väglaget. Regeringen anser att perioden då det råder krav på vinterdäck för tunga fordon är för kort och väljer därför att förlänga tiden, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson. 

Efter att ha beaktat inkomna synpunkter på förslagen har regeringen beslutat att endast ändra reglerna för tunga fordon. Det införs inte heller något krav på snökedjor. De nya reglerna innebär att det blir obligatoriskt för tunga fordon att ha vinterdäck eller motsvarande utrustning under perioden 10 november–10 april, oavsett väglag. Datumen för när det är krav på vinterdäck för personbil ändras inte. Perioden för reglerna om viktfördelning hos tunga fordon under vintern ändras också till 10 november–10 april. Reglerna träder i kraft den 1 november.

– Efter att ha vägt in remissinstansernas svar har vi bedömt att det inför den här vintersäsongen inte är läge att justera vinterdäckreglerna för personbilar. För att göra den tunga trafiken bättre rustad för vinterväglag har regeringen beslutat om en ändring för tunga fordon. Det är dock lika viktigt att personbilar har däck som är anpassade för väglaget, säger Andreas Carlson.

Sveriges Åkeriföretag, som varit en av remissinstanserna, välkomnar förändringen men poängterar att den behöver kombineras med en allmänt förbättrad vinterväghållning och fler kontroller.
– När nu tydligare regler har kommit på plats är det viktigt att efterlevnaden säkerställs. Vi föreslår bland annat att Tullen nu ges möjlighet att kontrollera vinterdäck redan vid landets gränser, säger vd Oscar Hyléen.

Tipsa redaktionen!

Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.

Mejla oss

Läs även

260323 Pressträff Foto Ninni Andersson_low.jpg.

POLITIK 2026-03-23

Sänkt skatt på drivmedel och nytt stöd till myndigheters omställning

Regeringen vill sänka energiskatten på diesel med 40 öre och på bensin med 1 krona under fem månader för att möta ökade drivmedelspriser i kölvattnet av kriget i Mellanöstern. Förslaget presenterades på en pressträff där det också framkom att regeringen vill se ett nytt elstöd till hushållen och ett stöd till myndigheter som går över till fossilfria drivmedel.Samtliga fyra partiledare för Tidöpartierna var samlade till pressträff för att berätta om regeringens nya planer för att möta de kraftigt höjda drivmedelspriserna och vinterns höga elpriser. Statsminister Ulf Kristersson (M) inledde med att snabbt redogöra för regeringens politik, där lägre drivmedelspriser är en del. Han pekade också på hur mycket Sverige påverkas av omvärldshändelser, och att krigen som nu pågår och effekterna de får på den globala marknaden ligger utanför Sveriges kontroll.Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) menade att Sverige trots allt står ”mycket stadigare än våra europeiska kollegor och är ”otroligt mycket bättre rustade idag än för fyra år sedan”.Den ena huvudnyheten för dagen var att regeringen nu lägger fram ett förslag om att den 1 maj sänka energiskatten på diesel med 40 öre per liter och på bensin med 1 krona per liter, inräknat moms. Sänkningen, som ska gäller fram till 30 september, innebär därmed att Sverige hamnar på EU:s miniminivå för energiskatt. Reformen beräknas kosta staten omkring 1,6 miljarder kronor. Utöver detta planerar regeringen att skicka in en ansökan till EU-kommissionen där man ber om tillåtelse att sänka skatten ytterligare, alltså under den egentliga miniminivån, under dessa fem månader.Den andra huvudnyheten var ett nytt elstöd till hushållen, med en prislapp på drygt 2,4 miljarder kronor. Regeringen har tidigare tagit beslut om att 1 miljard kan avsättas för elstöd under 2026, och med det nya förslaget utökas detta alltså till 3,4 miljarder. Stödet är tänkt att bara gälla privata hushåll och betalas ut automatiskt utifrån elförbrukning under januari och februari. Även hushåll som är anslutna till det västsvenska gasnätet och får sin värme därifrån ska kunna få stöd.Den tredje nyheten var att regeringen tagit fram en ny ersättning till myndigheter som väljer fossilfria och elektriska transportmedel. Anslaget för detta uppgår till 500 miljoner kronor under 2026 och stödet ska motsvara merkostnaden mellan ett fossilfritt och ett fossildrivet alternativ. Men det handlar inte om nya pengar, utan pengar som ska tas från Klimatklivet, Klimatpremien och driftstödet till bio-CCS. Klimatklivet och Klimatpremien är de stöd som många svenska åkerier använder för investeringar i elfordon. Klimatklivet har tidigare fått ökade anslag för 2026, från 3 miljarder till 4,5 miljarder kronor, och regeringen skriver att det hade varit svårt att få alla dessa medel att gå åt i år och att en del av pengarna kan göra större nytta för omställningen på det här sättet.Enligt Simona Mohamsson (L) ska stödet till myndigheter kunna ges både för drivmedel som används i egna fordon, arbetsmaskiner och fartyg och i upphandlade transporter.– En ökad efterfrågan på elektriska fordon, arbetsmaskiner och fartyg gynnar även svenska företag som tillverkar världsledande produkter och elektriska drivlinor. Men problemet är att det inte funnits möjlighet att ställa om utan att det kostar, sa hon.En mindre omfattande nyhet är att regeringen också vill förstärka den nya elbilspremien till hushåll i glesbygd med ytterligare 100 miljoner för 2026, vilket gör att den hamnar på totalt 500 miljoner för 2026. Simona Mohamsson meddelade att det under de första dryga fem ansökningsdagarna inkommit nästan 2 700 ansökningar.

Läs mer
bb917fbaad2c099a_low.jpg.

VÄGUNDERHÅLL 2026-03-25

Eldriven vinterväghållning testas i Ljungby

Skanska och Trafikverket har börjat använda en eldriven saltspridare i vinterväghållningen i Ljungbyområdet. Till nästa vinter ska den utrustas för snöplogning.Initiativet är en del av Trafikverkets arbete med att ställa om till en fossilfri infrastruktur. Den eldrivna lastbilen ingår i en av myndighetens nio systemdemonstrationer, där ny teknik testas i praktisk drift för att skapa hållbara, effektiva och framtidssäkra lösningar inom vägunderhåll.Den eldrivna lastbilen används i ordinarie saltrundor, främst under kvällar och tidiga morgnar. Under dagtid används den i den löpande driften, bland annat som skyddsfordon (TMA) och i andra drift- och underhållsinsatser. Nästa steg är att utrusta fordonet med plog och vinge inför kommande vintersäsong.– Vi börjar i liten skala för att lära oss mer och planerar för systemdemonstrationer geografiskt nära kommuner med samma inriktning. Det kan skapa en lokal marknad med efterfrågan på nollutsläppsfordon och arbetsmaskiner vid infrastrukturarbeten. Med allt dyrare drivmedel blir energiförsörjning en avgörande faktor i den dagliga verksamhetsplaneringen, säger Magnus Lindgren på Trafikverket.

Läs mer
iStock-1436056481_low.jpg.

FÖRETAGANDE 2026-03-26

Hopp om lättnad i skogsindustrin

2026 har hittills inneburit minskad produktion och fallande leveranser i den svenska skogsindustrin. Men kostnadsbesparingar och geopolitiska händelser kan vända den negativa trenden, enligt en ny marknadsrapport från Skogsindustrierna.Förändrade handelsmönster, geopolitisk oro och svag efterfrågan sätter press på den svenska skogsindustrin. Det framkommer i den färska marknadsrapporten Så går det för skogsindustrin, som branschorganisationen Skogsindustrierna tagit fram. Produktionen av trävaror var 14 procent läge under årets två första månader jämfört med samma period 2025, och massa- och pappersindustrin har inlett året med minskad export.– Nedgången för trävaror under hösten har förstärkts i början av året. Den något svagare konjunkturen i Europa fortsätter att tynga efterfrågan, vilket är avgörande för svenska sågverk. Ett undantag är Tyskland, där importen från Sverige ökar till följd av brist på egen råvara, säger Christian Nielsen, Skogsindustriernas marknadsanalytiker för trävaror.Kriget i Mellanöstern ger dessutom stigande transportkostnader och störningar i världshandeln. Samtidigt kan det ge svensk skogsindustri en relativ fördel.– Dyrare transporter slår särskilt hårt mot svenska företag med långa avstånd till sina marknader. Samtidigt är vi mindre känsliga för stigande energipriser än många konkurrenter, eftersom produktionen i hög grad är självförsörjande med egen bioenergi, säger Christian Nielsen. Stigande oljepriser kan även göra plast dyrare och därmed förbättra konkurrenskraften för papper och kartong.Konkurrensen på de globala marknaderna har hårdnat det senaste året, särskilt inom massa- och papperssegmenten. Här har Kina och Brasilien flyttat fram positionerna i Europa, som är svensk massa- och pappersindustris viktigaste marknad. – Konkurrensen i Europa har skärpts tydligt när nya aktörer tar marknadsandelar. Det pressar både priser och lönsamhet för svenska producenter, säger Charlotte Dickens, Skogsindustriernas marknadsanalytiker för papper och massa.Den svenska skogsindustrin har därför satt större fokus på att sänka produktionskostnaderna, i förhoppningen att det kommer att göra företagen starkare på sikt.Du hittar hela rapporten här.

Läs mer