Nya datumregler för vinterdäck på tunga fordon

iStock-1317282307_low.jpg.
Perioden för vinterdäck på tunga fordon förlängs nu till 10 nov–10 april. Foto: Istockphoto.com
Profilbild Mats Hellström.

Mats Hellström

Chefredaktör

2025-10-03

TRAFIKSÄKERHET

Regeringen har beslutat att införa nya regler för vinterdäck på tunga fordon. Från och med nu i år ska fordon över 3,5 ton ha godkända vinterdäck från 10 november till 10 april, i hela Sverige och oavsett väglag.

Tidigare i år presenterade regeringen förslag på skärpta regler för vinterdäck, med syftet att göra trafikanter bättre rustade för skiftningar i väderförhållanden. Förslagen omfattade skärpta vinterdäckskrav för både personbilar och tunga fordon, liksom krav på att tunga fordon skulle medföra snökedjor viss tid av året. Nu har beslutet kommit.

– På grund av de omfattande konsekvenserna vid en eventuell olycka är det särskilt viktigt att tunga fordon har däck som är anpassade efter väglaget. Regeringen anser att perioden då det råder krav på vinterdäck för tunga fordon är för kort och väljer därför att förlänga tiden, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson. 

Efter att ha beaktat inkomna synpunkter på förslagen har regeringen beslutat att endast ändra reglerna för tunga fordon. Det införs inte heller något krav på snökedjor. De nya reglerna innebär att det blir obligatoriskt för tunga fordon att ha vinterdäck eller motsvarande utrustning under perioden 10 november–10 april, oavsett väglag. Datumen för när det är krav på vinterdäck för personbil ändras inte. Perioden för reglerna om viktfördelning hos tunga fordon under vintern ändras också till 10 november–10 april. Reglerna träder i kraft den 1 november.

– Efter att ha vägt in remissinstansernas svar har vi bedömt att det inför den här vintersäsongen inte är läge att justera vinterdäckreglerna för personbilar. För att göra den tunga trafiken bättre rustad för vinterväglag har regeringen beslutat om en ändring för tunga fordon. Det är dock lika viktigt att personbilar har däck som är anpassade för väglaget, säger Andreas Carlson.

Sveriges Åkeriföretag, som varit en av remissinstanserna, välkomnar förändringen men poängterar att den behöver kombineras med en allmänt förbättrad vinterväghållning och fler kontroller.
– När nu tydligare regler har kommit på plats är det viktigt att efterlevnaden säkerställs. Vi föreslår bland annat att Tullen nu ges möjlighet att kontrollera vinterdäck redan vid landets gränser, säger vd Oscar Hyléen.

Tipsa redaktionen!

Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.

Mejla oss

Läs även

Virke Biometria_low.jpg.

FÖRETAGANDE 2026-06-09

Minskad virkesförbrukning i Sverige

Förbrukningen av rundvirke i den svenska skogsindustrin minskade under 2025 med drygt 2 procent. Efterfrågan från sågverken är stabil, medan massaindustrin visar en tydlig nedgång.Virkesförbrukningen minskade från 72,8 miljoner m³fub till 71,2 miljoner m³fub, mellan 2024 och 2025 enligt siffror från Biometrias årliga statistikrapport över virkesförbrukningen. Det innebär en minskning på 1,6 miljoner m³fub, eller cirka 2,2 procent. Minskningen drivs främst av en lägre förbrukning inom massaindustrin, medan sågverkens förbrukning ligger kvar på en stabil nivå.– Det här bekräftar att marknadsläget skiljer sig åt mellan branschens olika delar, säger Sven Jägbrant, tjänstestrateg på Biometria och en av dem som ligger bakom rapporten.Massaindustrins totala råvaruförbrukning minskade från 48,4 till 46,6 miljoner m³f, vilket förklarar huvuddelen av nedgången i den totala virkesförbrukningen. Samtidigt fortsätter användningen av svenskt virke att minska.– Det sker förändringar från år till år i råvaruflödena i skogsindustrin, men förbrukningen av virke med svenskt ursprung har nu minskat varje år sedan 2021, säger Sven Jägbrant. Utvecklingen varierar också geografiskt. Förbrukningen av virke med svenskt ursprung ökade i nordligaste Sverige, medan den minskade i övriga delar av landet.Även trädslagsfördelningen fortsätter att förändras. Under 2025 bestod virkesförbrukningen till 49,9 procent av gran och 41,5 procent av tall (inklusive contortatall), medan björk stod för 7,2 procent och övrigt löv för 1,5 procent. Trenden med en ökande andel tall och minskande andel gran har varit tydlig de senaste åren.

Läs mer
LBC_73A0678.jpg.

FÖRETAGANDE 2026-06-09

LBC Frakt köper XR Logistik

LBC Frakt i Värmland planerar att förvärva XR Logistik, inklusive dotterbolagen Olssons Åkeri och XR Terminal. Affären omfattar verksamheter med en samlad omsättning på över en miljard kronor och omkring 160 medarbetare. Nu återstår bland annat konkurrensprövning, med ambitionen att köpet ska genomföras i början av juli.Förvärvet innebär en kraftfull förstärkning av LBC Frakts kapacitet, geografiska räckvidd och kundbas. Samtidigt är utgångspunkten tydlig för den Värmlandsbaserade lastbilscentralen – verksamheterna ska fortsätta nära sina marknader, under befintliga varumärken och med lokal ledning.– De bolag vi nu avser att förvärva passar mycket väl in i vår struktur och vår långsiktiga strategi. XR har en bakgrund och en kultur som på många sätt ligger nära LBC Frakt, med stark lokal förankring, entreprenörskap och ett stort nätverk av drivna åkerier. Geografin, kundbasen och verksamheternas kompetens kompletterar vår koncern på ett naturligt sätt. Vi vill också rikta ett varmt tack till säljarna för en bra och konstruktiv process och för förtroendet att låta oss fortsätta utveckla de här fina bolagen, säger Lars Reinholdsson, styrelseordförande i LBC Frakt i Värmland.LBC Frakt har under de senaste åren varit en av åkerinäringens starkaste pådrivare i omställningen, digitaliseringen och i att skapa effektivare processer. Ambitionen är nu att stegvis dela erfarenheter, arbetssätt och systemstöd där det ger konkret nytta för kunder, medarbetare och åkerier. LBC Frakt och XR Logistik ska fortsätta att vara en av branschens mest innovativa och kundnära logistikkoncerner.– Kunderna ska få en starkare partner utan att tappa närheten. XR har likt LBC Frakt byggt upp en stark kompetens, nära kundrelationer och ett arbetssätt som vi ser fram emot att utveckla vidare tillsammans, säger Anders Lööf, vd på LBC Frakt i Värmland.XR Logistik, som idag ägs av Skrotfrag och Eggens Åkeri, ska alltså även framöver drivas som ett eget bolag – men nu inom LBC Frakt-koncernen. Bolagets lokala närvaro, kundrelationer och samverkan med anslutna åkerier är centrala delar av affären.

Läs mer
Tre transportslag_low.jpg.

POLITIK 2026-06-05

Ny rapport tar helhetsgrepp om skatter och avgifter

I en ny rapport från forskningsinstitutet SNS undersöker nationalekonomerna Maria Börjesson och Jacob Lundberg hur olika skatter och avgifter påverkar transportsektorn och hur vi väljer att transportera både oss själva och gods. Den föreslår bland annat att skatterna och avgifterna i framtiden ska vara på en nivå som motsvarar de kostnader som transporterna ger upphov till, varken mer eller mindre.Sverige ska senast år 2030 införa en nya avståndsbaserad skatt för vägtrafik. Hur denna ska utformas kommer att debatteras allt flitigare och nu har forskarna Maria Börjesson och Jacob Lundberg, båda två nationalekonomer, tagit fram en rapport med namnet ”Skatter på transporter – smartare styrning för effektivare transportsystem”. Den tar ett helhetsgrepp om de skatter och avgifter som belastar transportsektorn och vilka effekter de får.Rapporten analyserar hur skatter och avgifter i transportsektorn kan utformas för att bättre spegla de kostnader som transporter ger upphov till. Den täcker de viktigaste skatterna och avgifterna – drivmedelsskatter, fordonsskatter, trängselskatter, banavgifter, farledsavgifter, parkeringsavgifter, moms och förmånsbilsbeskattning – och sätter dem i ett bredare institutionellt och nationalekonomiskt sammanhang, med hänsyn till EU-rättsliga ramar. Rapporten presenterar 18 konkreta reformförslag som sammantaget bedöms ge ett nettotillskott till statskassan på 10–20 miljarder kronor per år.Den bärande principen i rapporten är att skatter och avgifter i första hand bör motsvara de externa kostnader som trafiken orsakar – trängsel, buller, utsläpp, olyckor och slitage – varken mer eller mindre. Analysen bygger på en genomgång av vetenskaplig litteratur samt offentlig statistik över transporter, skatteintäkter och offentliga utgifter.En slutsats i rapporten är att prissättningen på transporter har större påverkan på tillgängligheten och den samhällsekonomiska effektiviteten än vad exempelvis investeringar i ny infrastruktur har.Vill du läsa hela rapporten, eller en summering av de viktigaste slutsatserna, så kan du göra det här.Rapportens reformförslag, i korthet:·       Höj momsen på persontransporter till 25 procent.·       Verka för en EU-överenskommelse som momsbelägger internationella persontransporter.·       Medge fullt momsavdrag för inköp av bilar.·       Höj dieselskatten i relation till bensinskatten, så att bränslena beskattas lika i förhållande till energiinnehåll och koldioxidutsläpp.·       Avskaffa drivmedelsskatternas indelning i koldioxid- och energiskatt och ersätt denna med en mer enhetlig struktur.·       Höj drivmedelsskatterna, där EU ETS II ingår, i stället för reduktionsplikten, så att de bättre speglar vägtrafikens samhällskostnader.·       Sänk fordonsskatten som kompensation för de högre drivmedelsskatterna, men behåll malus på nya bilar.·       Avskaffa dieseltillägget i fordonsskatten.·       Utforma trängselskatten mer träffsäkert med bättre metoder.·       Inför en distansbaserad eurovinjettavgift för tung trafik som motsvarar dess samhällsekonomiska marginalkostnad.·       Avskaffa boendeparkeringen.·       Stärk lagstiftningen för att tydliggöra att parkeringsavgifterna inte får vara högre än vad som motiveras av platsbrist.·       Höj parkeringsavgifterna på gatumark i centrala lägen och sänk dem där det inte råder platsbrist.·       Avskaffa nedsättningen av förmånsvärden för miljöbilar.·       Sänk förmånsvärdena för äldre förmånsbilar.·       Utred trafikförsäkringsskattens syfte och nivå.·       Höj banavgifterna och differentiera dem i högre grad med hänsyn till både slitage på banan och trängsel.·       Styr i högre grad mot marginalkostnadsprissättning inom sjöfarten.

Läs mer