Operatörer vill påskynda vätgasutvecklingen inom tunga fordon

hydrivatgas_foto Majk Zanqrelle_low.jpg.
Hydri är en av sex aktörer som går samman för att försöka öka utvecklingstakten för vätgas. Foto: Majk Zanqrelle
Profilbild Mats Hellström.

Mats Hellström

Chefredaktör

2025-12-03

DRIVMEDEL

Sex europeiska operatörer av tankstationer för vätgas har bildat en allians för öka takten för utbyggnad av vätgasstationer samt fordonslanseringar fram till 2028.

Utvecklingen mot vätgasdrivna tunga fordon går trögt. Det gillar inte operatörerna som bygger och driver tankstationer för vätgas i Europa. Nu går de samman i en ”allians” för att påskynda utvecklingen.

Alliansen består av aktörer från flera europeiska länder – Hydri (Sverige), TEAL Mobility (Frankrike), Fountain Fuel (Nederländerna), H2 Mobility (Tyskland), Virya Energy (Belgien) och Hympulsion (Frankrike). Tillsammans driver bolagen 92 vätgasstationer för både lätta och tunga fordon, med ytterligare 39 storskaliga stationer planerade till 2028.

– Tankinfrastrukturen byggs ut i snabb takt och skapar ett sammanhängande europeiskt nätverk av vätgasstationer, vilket ger fordonstillverkarna trygghet att öka lanserings- och produktionstakten för vätgasfordon. På sikt leder det till minskade kostnader, både vad gäller fordonen och vätgasen, säger Kamilla Björkman, vd för Hydri.

Medlemmarna i H2 Infrastructure Alliance har dialog med ledande fordonstillverkare om hur omställningen till vätgasdrivna fordon kan påskyndas. Det menar bland annat att vätgasen är särskilt viktig där begränsad elnätskapacitet hindrar etablering av snabb laddinfrastruktur.

– Det är mycket givande att samarbeta med stora och etablerade aktörer som exempelvis TEAL Mobility. Deras ägare, TotalEnergies och Air Liquide, bygger några av Europas mest avancerade vätgasstationer och driver på utvecklingen. Genom alliansen skapar vi ännu bättre förutsättningar att snabbt ställa om transportsektorn i hela Europa, säger Kamilla Björkman.

Tipsa redaktionen!

Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.

Mejla oss

Läs även

iStock-2200959886.jpg.

FÖRETAGANDE 2026-01-22

Handelsbanken ser ljusning i ekonomin

Efter tre svaga år går svensk ekonomi in i en tydlig återhämtning. Sverige bedöms få högst BNP-tillväxt bland jämförbara länder de närmsta åren, men risker såsom tullhot dröjer sig kvar. Det är slutsatserna i Handelsbankens nya konjunkturprognos.Trots den dramatiska geopolitiska inledningen av året räknar Handelsbankens ekonomer med att 2026 blir ett återhämtningens år i Sverige. Hushållen får mer kvar i plånboken och ökar sin konsumtion ungefär i takt med inkomsterna. Näringslivets investeringar, inte minst i maskiner och försvarsmateriel, har överraskat positivt och kommer fortsätta att bidra till tillväxten. Exporten har hittills stått emot trots tullar och global osäkerhet, men mattas något det närmaste året. I Handelsbankens konjunkturprognos räknar experterna med att BNP ökar med 2,7 procent 2026, jämfört med 1,8 procent 2025. Tillväxten väntas därefter dämpas till 2,2 procent 2027 och 1,7 procent 2028 när resursutnyttjandet normaliseras och politiken blir mindre expansiv.– En stark återhämtning i år är vad som krävs för att även arbetsmarknaden ska förbättras och vi räknar med en vändning under första kvartalet, säger Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken.

Läs mer
Bärgare2_low.jpg.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-01-23

Första gymnasieutbildningen för bärgare drar i gång

För första gången någonsin finns nu en gymnasieutbildning till bärgare – dessutom med riksintag. Det är Vreta Utbildningscentrum utanför Linköping som skapat utbildningen i samarbete med Assistancekåren. Intaget öppnade nu i januari och skolstarten sker i höst.Arbetsmarknaden för bärgare är stark och behoven är stora över hela landet. Ändå har det saknats en formell yrkesutbildning. Nu blir det ändring på det när Vreta Utbildningscentrum, som första gymnasium i landet, till hösten kickar i gång en riksrekryterande bärgarutbildning.– Det är så kul att Vreta gör den här satsningen och att vi fått vara med att utforma den, säger Ninni Westerlund på Assistancekåren. En bärgare ställs ofta inför helt nya problem som ska lösas. Det är inte bara fordon som ska tas om hand, utan även människor.– Det är så viktigt att skolorna förstår detta och att praktik och APL är helt avgörande. Vreta har ju en fantastisk bredd på sina utbildningar inom fordonsprogrammet med både timmer- och kranbilar och det känns att de verkligen vet hur man jobbar.

Läs mer
XR7A0025_fotoStudioKlang_low_besk.jpg.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-01-27

Fordonsprogrammet i topp bland gymnasieutbildningar som ger jobb

Att välja ett yrkesprogram är i många fall en bra väg till jobb för blivande gymnasieelever. När gymnasieprogrammen listas efter hur många som jobbar efter tre år hamnar Fordon- och transportprogrammet allra högst.Svenskt Näringsliv har listat gymnasieprogrammen utifrån hur många studenter som etablerat sig på arbetsmarknaden tre år efter att ha tagit examen. I botten ligger Humanistiska programmet, Naturvetenskapliga programmet och International Baccaleurate där en hög andel studenter i stället gått vidare till nya studier. I toppen på jobbligan finns i stället VVS- och fastighet, Bygg- och anläggning och Industritekniskt program där 73 till 75 procent av eleverna fått jobb. Men allra högst hamnar Fordon- och transportprogrammet med 76 procent.Programmen som ligger högst hamnar också i topp när månadslönerna rankas efter medianlön. Fordon- och transporteleverna har den fjärde högsta medianlönen av de listade programmen med 34 250 kr.I en artikel i DN konstaterar Johan Olsson, kompetensförsörjningsexpert på Svenskt Näringsliv, att många unga har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden, men att yrkesprogrammen inte är en del i den bilden. Han påpekar också att Fordon- och transportprogrammet är bra då hela branschen är engagerad i utbildningens kvalitet, vilket gör att den levererar personal med kompetens som företagen efterfrågar. Han konstaterar också att den nya skolreformen innebär att arbetsmarknadens behov i större utsträckning ska styra hur många utbildningsplatser som skapas på de olika programmen, men att det är en mycket stor förändring och att det kommer att ta tid innan den slår igenom fullt ut.

Läs mer