Mats Hellström
Chefredaktör
2025-08-28
FORDONSTEKNIK
För 20 år sedan lade Scania ner sin egen produktion av den extra rymliga lastbilshytten ”Longline”. Nu tar man upp produktionen igen och siktar på att bygga uppemot 50 hytter om året för de mest kräsna kunderna.
Det var under Trailer Trucking Festival i Mantorp den gångna fredagen som Scania anordnade en mindre pressvisning av den kommande Longline-hytten. På plats var både representanter från Scania Sverige och Laxå Special Vehicles som sedan fyra år tillbaka helägs av Scania och producerar Scaniaprodukter som inte hör till den vanliga serieproduktionen.
Under åren 2003–2004 byggdes ett 50-tal Longline. Sedan produktionen upphörde har ytterligare ett antal byggt hos påbyggare, men nu är det alltså dags för Scania att ta upp den egna produktionen av denna luftiga, lyxiga och klassiska hytt.
Det hyttlösa chassit byggs i fabriken i Södertälje för att sedan skickas till Laxå där det byggs ihop med hytten. En skillnad jämfört med de Longline-hytter som byggt hos påbyggare är att Scanias variant ska byggas ihop helt i plåt, i stället för glasfiber eller plast.
Den bil som visades i Mantorp är en prototyp som inte är helt identisk med den kommande serieproducerade hytten. Men den ger ändå en mycket bra bild av vad kunderna kan vänta sig. Från fronten till bakänden är den 3,4 meter när Scanias 31-längdshytt används, alternativt 3 m när 28-hytten används. Totalhöjden är i prototypversionen omkring 4,20 hög (samma som S20 H), men höjden kommer att variera beroende på konfiguration. Invändigt måttar hytten 1,90 i längd mellan stolen i normalläge och bakkanten, och 2,10 i höjd. Samuel Suderbys på Laxå Special Vehicles säger att de invändiga utrymmena ger helt andra möjlighet än vanliga hytter.
– Exempelvis om man vill ha en toalett eller en dusch eller något annat. Där ser vi ju att det förmodligen kommer att bli samarbeten med båtbyggare eller husbilsbyggare.
Han räknar med att de flesta kunder kommer att vilja inreda hytterna själva.
– Vi försöker därför skala av den inredningsmässigt, så vi kommer att ha en variant med säng i bakkant med förvaring, kylskåp och förvaring i bakre väggen. Eller så kan man köpa helt utan något. Det är bättre att vi tar bort det från början i stället för att det slängs. Den absoluta majoriteten av kunder kommer att bygga om hela inredningen, det kommer att vara plysch, läder, knappar och belysning. Vi har gjort det här som en plattform för dem att bygga vidare på.
Vem kommer då att köpa en Longline? Svaret är ganska givet: de som har råd och intresset, de som uppskattar utrymme och flexibilitet särskilt mycket och de som ligger ute länge på vägarna.
Joar Thuresson, produktspecialist på Scania Sverige, tror att Scanias fabriksbyggda version kan locka en lite större målgrupp än de som med hjälp av påbyggare byggt egna Longline-varianter de senaste åren.
– Det finns de som lämnar in lastbilen på motivlackering och de som har åkt till andra länder för att bygga och förlänga. Men det är ju ett stort steg att ta, det kanske är enklare då att gå och beställa en fabriksproducerad och säker produkt. Vi får se, tittar vi i USA så är den här marknaden väldigt vanlig, att man har en lång hytt. Det är klart att folk vill leva så här om man får välja.
En annan aspekt att ta hänsyn är förstås längden kontra vikten. Longline är omkring 30 centimeter längre än en standardhytt. För den som maxat längden är det ett problem, men för den som inte når full längd och kör mer på vikt behöver det inte vara ett problem.
Samuel Suderbys säger att det uppenbart finns en efterfrågan i och med att påbyggarna erbjuder det här i nuläget, och att det kostar ganska mycket. Där tror han att Scania kommer att stå sig bra i priskonkurrensen när produkten byggs i fabrik.
– Den ena fördelen är priset, den andra är tiden det tar att sätta bilen i drift. Det är också en fördel vi kan erbjuda, att vi kan korta den tiden, säger han.
Scania och Laxå Special Vehicles räknar ändå med att Longline blir en lågvolymsprodukt. I första steg tänker man en produktion på omkring 25 bilar per år, men räknar med att efterfrågan kan gå upp till 50 exemplar. Om intresset visar sig bli ännu högre ska det gå att leverera ytterligare något större volymer. Hytten kommer nog inte gå under radarn framöver, tänker Samuel Suderbys.
– Jag ser framför mig att på Nordic Trophy om två år, då kommer det att vara ett antal Longline med.
Första serieproducerade bilen ska vara klar i mars, och kunden är redan klar. Därefter finns det redan nu intresse från flera andra potentiella kunder.
Om Scania NTG Longline
Främre delen av Longline kommer att utgöras av en 20-hytt från Scania i Oskarshamn. Bakväggen plockas av och hela strukturen förlängs i linje med hur en Crew Cab ser ut. Därefter monteras nya ”body signs” och taksidor för att linjerna ska bli bra. Kunden kan välja mellan 28-längd och 31-längd, till en början handlar det om S28 med högt tak och S31 med lågt tak. Om efterfrågan på ytterligare varianter blir hög kan Scania komma att även erbjuda en version med normalt tak. Vikten för en Longline är ca 100–150 kg högre än för motsvarande bil/hytt i normallängd. I nuläget kan kunden välja Scanias V8- eller Super-13-motor, men det kommer också att vara möjligt att beställa Longline med eldrift. Monteringen sker på Laxå Special Vehicles i Laxå.
Tipsa redaktionen!
Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.
Läs även
FÖRETAGANDE 2026-06-16
Fraktkedjan och Centralen går sammanFraktkedjan och Centralen har beslutat sig för att gå samman genom att Centralens aktieägare blir aktieägare i Fraktkedjan. Bakgrunden till beslutet är de ökade krav som transportbranschen möter.Kraven på transportbranschen ökar, inte minst inom digitalisering, hållbarhetsrapportering och administration. Genom att gå samman som bolag vill nu Fraktkedjan och Centralen skapa bättre förutsättningar att möta de ökade kraven och fortsätta utveckla verksamheten.– Vi breddar nu fordonsparken och ger kunderna tillgång till ett betydligt större geografiskt nätverk. Samtidigt kan vi samla spetskompetens inom områden som transportlogistik, alternativa bränslen och integrerade it lösningar i den egna organisationen. En större organisation ger också möjlighet att fördela administrativa kostnader mer effektivt, säger Joakim Simme, vd på Fraktkedjan.Samgåendet träder i kraft 30 september 2026. Centralens aktieägare blir då delägare i Fraktkedjan, som blir det gemensamma bolagsnamnet. Tillsammans omsätter bolagen idag omkring 1,4 miljarder kronor, har drygt 140 anslutna åkerier och cirka 580 fordon och andra enheter.– Processen har varit väldigt proffsig och väl genomarbetad. Det här är ett steg helt i rätt riktning för Centralen. För ägarna i båda bolagen innebär det stora möjligheter till fler och större affärer, säger Anna Petre, styrelseordförande på Centralen.Centralens vd Peter Agervi (tidigare också vd på Fraktkedjan), som har varit initiativtagare till samgåendet kommer att lämna företaget under sommaren för att sikta mot nya uppdrag i branschen. Om FraktkedjanFraktkedjan är en av Västsveriges ledande lastbilscentraler. Bolaget består av cirka 100 lokala åkerier med omkring 380 fordon och erbjuder helhetslösningar inom distribution, anläggning, specialtransporter, kran, schakt, återvinning och relaterade logistiktjänster. Fraktkedjan har egna terminaler och täkter. Bolaget är Fair Transport-certifierat sedan 2019.Om CentralenCentralen (Lastbilscentralen i Tvåstad AB) är ett transport- och maskinföretag med bas i Vänersborg och verksamhet i Trestad/Tvåstadsregionen. Bolaget ägs av drygt 70 åkerier och har cirka 200 anslutna enheter. Centralen erbjuder tjänster inom bygg och anläggning, distribution och fjärr, lager, entreprenadmaskiner samt sug- och spoltjänster.
FÖRETAGANDE 2026-06-09
Energipriser och cyberhot största logistikoron bland svenska företagEnergipriser, geopolitisk oro och cybersäkerhet ses som de största riskerna för logistikkedjorna, enligt beslutsfattare på svenska företag. På längre sikt väntas klimatrelaterade händelser bli ett växande hot mot leveranskedjorna. Det visar en undersökning från logistikföretaget Posti.Undersökningen bygger på svar från beslutsfattare i svenska företag och visar vilka risker som bedöms få störst påverkan på logistiken. De största logistikutmaningarna här och nu är cybersäkerhet, energipriser och geopolitisk oro. På längre sikt, inom 5–10 år, bedöms klimatrelaterade händelser och naturkatastrofer bli en av de största riskerna för logistiken. Nästan var femte svensk beslutsfattare lyfter frågan som ett växande hot mot leveranskedjor och transporter.– Företag och samhällen är beroende av logistik, och logistik är beroende av data. I takt med att leveranskedjor blir alltmer digitaliserade ökar också sårbarheten för cyberattacker. Samtidigt kan energipriser och geopolitisk oro snabbt slå mot både kostnader och leveranskedjor, vilket vi nu märker av i allra högsta grad, säger Peter Ervasalo på Posti Sverige.Han menar att hoten tvingar företag att se över hur de kan decentralisera sin verksamhet och bygga flexibilitet och motståndskraft, exempelvis genom att utvärdera befintliga logistiknätverk och utforska alternativa rutter.– Hållbara logistiklösningar handlar inte enbart om att minska logistikens klimatavtryck. Tillgången på fossilt bränsle, såväl som nuvarande energipriser och tillgång på fossilfri el är också en stor utmaning, särskilt för tunga lastbilar. För logistiksektorn är det viktigt att vi får rätt förutsättningar, exempelvis i form av laddstruktur, för att fortsätta minska fossilberoendet i logistikkedjorna.Undersökningen genomfördes innan konflikten mellan Iran och USA bröt ut. Du kan läsa den här.
INFRASTRUKTUR 2026-06-16
NLA-rapport presenterar nordisk modell för militär mobilitetVägtransportsektorn är redo att ta en aktiv roll i att stärka Europas beredskap och militära mobilitet. Det är huvudbudskapet i en ny rapport från Nordic Logistics Association (NLA). Rapporten presenterar en nordisk modell för hur civila transportresurser kan integreras i framtidens totalförsvarssystem.NLA lyfter i rapporten fram vad man ser som den nordiska synen på beredskap, att motståndskraft ska byggas in i transportsystemen redan från början. Genom ett ”dual-use by design”-perspektiv i hela EU kan infrastruktur, energisystem och logistikkapacitet utvecklas för att möta både civila behov och försvarsrelaterade krav. Man menar också att transportsektorn inte bara ska ses som en stödjande funktion utan också en strategisk förmåga som är avgörande när samhällen och försvarsmakter snabbt behöver agera vid konflikter, kriser och mobilisering.– Europas motståndskraft bygger på dess förmåga att förflytta människor och gods. Den nordiska erfarenheten visar att beredskap bör vara en grundläggande princip i transportpolitik, infrastrukturplanering och offentlig-privat samverkan. Genom att systematiskt integrera civila logistikresurser i totalförsvaret kan Europa stärka både säkerheten i kristid och konkurrenskraften i fredstid, säger Oscar Hyléen, vd på Sveriges Åkeriföretag och ordförande i NLA.Militär och civil mobilitet är alltså inte två skilda frågor, utan bör vara olika perspektiv i ett samverkande logistiksystem.– ”Dual-use by design” är kärnan i den nordiska modellen. Genom att bygga in motståndskraft i transportsystemen redan i fredstid kan vi stärka både Europas säkerhet i kris och våra ekonomiers konkurrenskraft i vardagen, säger Knut Gravråk, vd för Norges Lastebileier-Forbund.Enligt NLA är militär mobilitet beroende av betydligt mer än vägar och broar. Operativ förmåga kräver även tillgång till fordon, förare, underhållstjänster, säker energiförsörjning och robusta digitala system. Eftersom merparten av transportkapaciteten ägs av privata företag måste transportföretagen erkännas som strategiska partner i Europas beredskapsarbete.För att systemet ska fungera riktigt effektivt och ändamålsenligt behövet också gränsöverskridande hinder undanröjas, samtidigt som beredskapsuppdragen är kommersiellt hållbara för de företag som förväntas utföra dem. För att detta ska bli verklighet behövs enligt NLA ett politiskt ramverk som erkänner vägtransportsektorna som en integrerad del av Europas totalförsvar.Här hittar du mer info och länk till rapporten.Om NLANordic Logistics Association (NLA) representerar cirka 14 000 vägtransportföretag i Norden. Tillsammans driver dessa företag mer än 85 000 tunga fordon och sysselsätter över 160 000 personer. NLA:s medlemsorganisationer är Danish Transport and Logistics (DTL) i Danmark, Sveriges Åkeriföretag (SÅ), Norwegian Road Transport Association (NLF) i Norge samt associerade medlemmen Finnish Transport and Logistics (SKAL) i Finland.