Mats Hellström
Chefredaktör
2025-08-28
FORDONSTEKNIK
För 20 år sedan lade Scania ner sin egen produktion av den extra rymliga lastbilshytten ”Longline”. Nu tar man upp produktionen igen och siktar på att bygga uppemot 50 hytter om året för de mest kräsna kunderna.
Det var under Trailer Trucking Festival i Mantorp den gångna fredagen som Scania anordnade en mindre pressvisning av den kommande Longline-hytten. På plats var både representanter från Scania Sverige och Laxå Special Vehicles som sedan fyra år tillbaka helägs av Scania och producerar Scaniaprodukter som inte hör till den vanliga serieproduktionen.
Under åren 2003–2004 byggdes ett 50-tal Longline. Sedan produktionen upphörde har ytterligare ett antal byggt hos påbyggare, men nu är det alltså dags för Scania att ta upp den egna produktionen av denna luftiga, lyxiga och klassiska hytt.
Det hyttlösa chassit byggs i fabriken i Södertälje för att sedan skickas till Laxå där det byggs ihop med hytten. En skillnad jämfört med de Longline-hytter som byggt hos påbyggare är att Scanias variant ska byggas ihop helt i plåt, i stället för glasfiber eller plast.
Den bil som visades i Mantorp är en prototyp som inte är helt identisk med den kommande serieproducerade hytten. Men den ger ändå en mycket bra bild av vad kunderna kan vänta sig. Från fronten till bakänden är den 3,4 meter när Scanias 31-längdshytt används, alternativt 3 m när 28-hytten används. Totalhöjden är i prototypversionen omkring 4,20 hög (samma som S20 H), men höjden kommer att variera beroende på konfiguration. Invändigt måttar hytten 1,90 i längd mellan stolen i normalläge och bakkanten, och 2,10 i höjd. Samuel Suderbys på Laxå Special Vehicles säger att de invändiga utrymmena ger helt andra möjlighet än vanliga hytter.
– Exempelvis om man vill ha en toalett eller en dusch eller något annat. Där ser vi ju att det förmodligen kommer att bli samarbeten med båtbyggare eller husbilsbyggare.
Han räknar med att de flesta kunder kommer att vilja inreda hytterna själva.
– Vi försöker därför skala av den inredningsmässigt, så vi kommer att ha en variant med säng i bakkant med förvaring, kylskåp och förvaring i bakre väggen. Eller så kan man köpa helt utan något. Det är bättre att vi tar bort det från början i stället för att det slängs. Den absoluta majoriteten av kunder kommer att bygga om hela inredningen, det kommer att vara plysch, läder, knappar och belysning. Vi har gjort det här som en plattform för dem att bygga vidare på.
Vem kommer då att köpa en Longline? Svaret är ganska givet: de som har råd och intresset, de som uppskattar utrymme och flexibilitet särskilt mycket och de som ligger ute länge på vägarna.
Joar Thuresson, produktspecialist på Scania Sverige, tror att Scanias fabriksbyggda version kan locka en lite större målgrupp än de som med hjälp av påbyggare byggt egna Longline-varianter de senaste åren.
– Det finns de som lämnar in lastbilen på motivlackering och de som har åkt till andra länder för att bygga och förlänga. Men det är ju ett stort steg att ta, det kanske är enklare då att gå och beställa en fabriksproducerad och säker produkt. Vi får se, tittar vi i USA så är den här marknaden väldigt vanlig, att man har en lång hytt. Det är klart att folk vill leva så här om man får välja.
En annan aspekt att ta hänsyn är förstås längden kontra vikten. Longline är omkring 30 centimeter längre än en standardhytt. För den som maxat längden är det ett problem, men för den som inte når full längd och kör mer på vikt behöver det inte vara ett problem.
Samuel Suderbys säger att det uppenbart finns en efterfrågan i och med att påbyggarna erbjuder det här i nuläget, och att det kostar ganska mycket. Där tror han att Scania kommer att stå sig bra i priskonkurrensen när produkten byggs i fabrik.
– Den ena fördelen är priset, den andra är tiden det tar att sätta bilen i drift. Det är också en fördel vi kan erbjuda, att vi kan korta den tiden, säger han.
Scania och Laxå Special Vehicles räknar ändå med att Longline blir en lågvolymsprodukt. I första steg tänker man en produktion på omkring 25 bilar per år, men räknar med att efterfrågan kan gå upp till 50 exemplar. Om intresset visar sig bli ännu högre ska det gå att leverera ytterligare något större volymer. Hytten kommer nog inte gå under radarn framöver, tänker Samuel Suderbys.
– Jag ser framför mig att på Nordic Trophy om två år, då kommer det att vara ett antal Longline med.
Första serieproducerade bilen ska vara klar i mars, och kunden är redan klar. Därefter finns det redan nu intresse från flera andra potentiella kunder.
Om Scania NTG Longline
Främre delen av Longline kommer att utgöras av en 20-hytt från Scania i Oskarshamn. Bakväggen plockas av och hela strukturen förlängs i linje med hur en Crew Cab ser ut. Därefter monteras nya ”body signs” och taksidor för att linjerna ska bli bra. Kunden kan välja mellan 28-längd och 31-längd, till en början handlar det om S28 med högt tak och S31 med lågt tak. Om efterfrågan på ytterligare varianter blir hög kan Scania komma att även erbjuda en version med normalt tak. Vikten för en Longline är ca 100–150 kg högre än för motsvarande bil/hytt i normallängd. I nuläget kan kunden välja Scanias V8- eller Super-13-motor, men det kommer också att vara möjligt att beställa Longline med eldrift. Monteringen sker på Laxå Special Vehicles i Laxå.
Tipsa redaktionen!
Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.
Läs även
DRIVMEDEL 2026-08-06
Varopreem köper SunpineVaropreem är nya ägare till Sunpine i Piteå, världens största bioraffinaderi för råtallolja. Anläggningen har kapacitet att bearbeta omkring 400 000 ton råtallolja per år, som främst blir till HVO och flygbänslet SAF.Råtallolja är en förnybar biprodukt från massa- och pappersindustrin och Sunpine har tagit fram en egen teknik som ger en produkt som enligt bolaget minskar utsläppen av växthusgaser med 99,7 procent jämfört med motsvarande fossila bränslen. Råvaran konkurrera inte heller med livsmedelsproduktion och jordbruksmark.Sunpine har tidigare samägts av Varopreem, sveaskog Förvaltnings Aktiebolag, Södra Skogsägarna ekonomisk förening och Lawter Europé BV. I och med köpet är Varopreem nu helägare till bolaget som nu går under namnet Varopreem Sunpine.Varopreem skriver att förvärvet sker i ett läge där ”Europa arbetar för att skala upp förnybara drivmedel och samtidigt upprätthålla energiförsörjningstrygghet och industriell konkurrenskraft. Efterfrågan på avancerade biodrivmedel väntas öka inom vägtransporter, flyg och sjöfart, med stöd av regelverk som RED III, ReFuelEU Aviation och FuelEU Maritime.”Det här är mycket mer än ett förvärv. Under nästan två decennier har Sunpine byggt upp en av Europas mest särpräglade verksamheter inom avancerade förnybara drivmedel, där egenutvecklad teknik och industriell skala i världsklass kombineras med tillgång till en av de förnybara råvaror som håller allra högst kvalitet, säger Dev Sanyal, koncernchef för Varopreem.
INFRASTRUKTUR 2026-08-06
Trafikverket får uppdrag att utreda OPSRegeringen vill pröva alternativa former för att finansiera och organisera utvecklingen av transportinfrastrukturen. Därför har Trafikverket fått i uppdrag att förbereda för genomförande av statlig transportinfrastruktur genom offentlig-privat samverkan (OPS).I april fastställde regeringen den nationella planen för transportinfrastrukturen för perioden 2026–2037. Där konstaterar man att det fortsatt är angeläget att kunna pröva alternativa former för att finansiera och organisera utvecklingen av transportinfrastrukturen.Regeringen ger nu Trafikverket i uppdrag att förbereda för genomförande av statlig transportinfrastruktur genom offentlig-privat samverkan (OPS) samt utreda förutsättningarna för ett antal namngivna objekt genom OPS. För att skapa förutsättningar för ett effektivt genomförande av transportinfrastrukturåtgärder genom OPS i Sverige ska Trafikverket ta fram förslag till ett ramverk för hur genomförandet bör gå till. Trafikverket ska redovisa uppdraget senast den 4 maj 2027.En statlig utredning har också tillsatts med syfte att se över förutsättningarna för att ett eventuellt nytt statligt bolag ska kunna sköta byggnation och drift av statliga allmänna vägar. Utredaren ska lämna sitt betänkande senast den 1 juni 2027.
KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-06-25
Ny modell för statsbidrag ska ge fler yrkesutbildningarRegeringen tar nu ytterligare steg för att förbättra statsbidraget för yrkesinriktad utbildning på gymnasial nivå inom kommunal vuxenutbildning (regionalt yrkesvux) och göra det mer långsiktigt och flexibelt. Syftet är att ge kommunerna bättre förutsättningar att erbjuda fler yrkesutbildningar som leder till jobb.Trots stora behov på arbetsmarknaden har statsbidraget för regionalt yrkesvux under flera år varit underutnyttjat. Under 2025 beslutade regeringen därför om flera successiva förändringar i statsbidraget. Bland annat höjdes ersättningsnivåerna med 20 procent från och med i år, det blev möjligt att bevilja statsbidrag för upp till tre år i taget och differentierade ersättningsnivåer infördes från och med 2027 för att bättre spegla kostnaderna för särskilt dyra utbildningar.Nu har regeringen beslutat om ytterligare förändringar. De innebär att statsbidraget fördelas enligt en ny modell med en långsiktig grundfinansiering och möjlighet till tilläggsfinansiering vid behov.– Efterfrågan på yrkesutbildad arbetskraft är stor, men många saknar rätt utbildning för att ta de jobb som finns. Att fler utbildar sig är avgörande för både minskad arbetslöshet och bättre kompetensförsörjning. Nu tar vi nästa steg för att förbättra statsbidraget för regionalt yrkesvux så att kommunerna kan erbjuda fler yrkesutbildningar som leder till jobb, säger gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm.Kommunerna rekvirerar grundbidraget baserat på befolkningsmängd och arbetslöshet. Samtidigt ändras medfinansieringskravet. All utbildning som finansieras med grundbidraget ska medfinansieras med minst 30 procent. Utöver grundbidraget kommer kommunerna att kunna ansöka om ett tilläggsbidrag som är fullt finansierat av staten, men det får bara lämnas om hela grundbidraget utnyttjas.– Förändringarna ger kommunerna bättre förutsättningar att planera utbildning, både för att skapa fler utbildningsplatser och för att våga satsa på dyrare utbildningar. De innebär också en minskad administration för kommunerna, säger Lotta Edholm.Förändringarna träder i kraft i den 22 juli 2026 och tillämpas första gången i fråga om statsbidrag för bidragsåret 2028.