Best rekryterar affärsutvecklingschef

Marcus_Ramberg_low.jpg.
Marcus Ramberg, affärsutvecklingschef på Best från 12 januari.
Profilbild Mats Hellström.

Mats Hellström

Chefredaktör

2025-12-04

FÖRETAGANDE

Transportbolaget Best har rekryterat Marcus Ramberg som affärsutvecklingschef. Han tillträder den 12 januari och blir en del av Bests koncernledning med ansvar för strategisk affärsutveckling och nya tillväxtinitiativ.

 

Best erbjuder express- och distributionstjänster med specialisering inom servicelogistik och GDP-distribution. Bolaget har en tydlig tillväxtagenda baserad på både organisk expansion och strategiska förvärv. Rekryteringen av Marcus Ramberg som affärsutvecklingschef ses av bolaget som en del av nästa steg i att skala verksamheten och stärka bolagets marknadsposition.

Marcus Ramberg har arbetat med strategiskt ledarskap, M&A och datadriven affärsutveckling på bland annat EY, Cint och Matsmart.

– Best befinner sig i ett läge där branschen förändras snabbt och där möjligheterna är stora. Jag ser fram emot att bidra till hur bolaget kan växa smartare, arbeta mer datadrivet och skapa ännu större värde för kunder och partner. Den tydliga framåtanda som finns i Best-organisationen skapar förutsättningar att driva utvecklingen i högt tempo och fortsätta stärka vår position på marknaden, säger han.

Best menar att rekryteringen stärker företagets förmåga att identifiera och realisera nya affärsmöjligheter.

– Att välkomna Marcus är en viktig pusselbit i vår fortsatta expansionsresa. Hans erfarenhet av att kombinera strategi med operativt genomförande är precis det vi behöver för att utveckla våra erbjudanden och accelerera vår tillväxt, både organiskt och genom förvärv, säger Maria Andersson, koncern-vd på Best.

Tipsa redaktionen!

Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.

Mejla oss

Läs även

iStock-1366211703-2_low.jpg.

INFRASTRUKTUR 2026-04-29

Offensiv infrastrukturplan i hamn

Nu är Sveriges nya infrastrukturplan satt. På tisdagen presenterade regeringen den övergripande tanken med planen, men också vilka nyinvesteringar som ska göras under åren 2026–2037.Svensk Åkeritidning har vid flertalet gånger rapporterat om arbetet med Sveriges nya infrastrukturplan för planperioden 2026–2037. Nu har planen, som arbetats fram av Trafikverket och justerats av regeringen, fastställts. Det handlar, precis som tidigare, om den mest ambitiösa planen på många decennier. I en jämförelse med tidigare planer är det framför allt ramen för drift och underhåll av vägar och järnvägar som sticker ut.– Tidigare har man sopat underhållet under mattan. Man har vetat om att vi har en underhållsskuld, man har vetat om att eftersatta vägar i vårt land är ett tillväxthinder för svenska företag. Det påverkar jobb negativt, det försvagar arbetspendling och godstrafik. Samtidigt har man talat mycket om järnväg, men inte investerat i järnvägsunderhåll på ett sätt som har gjort att man fått ut mer järnvägsunderhåll så flera ska kunna lita på att tåget kommer fram i tid, sade infrastrukturminister Andreas Carlson vid tisdagens presskonferens.– När vi nu lägger fram nationella planen så är det underhållet först. Man ska kunna lita på infrastrukturen i Sverige.Totalt ska 354 miljarder kronor satsar på drift och underhåll av vägar. En ökning med omkring 50 procent (omräknat till 2025 års priser) jämfört med den föregående planen som gällt för 2022–2033 där drift och underhåll budgeterades till 197 miljarder kronor under tolvårsperioden.

Läs mer
iStock-1918277602.jpg.

TRAFIKSÄKERHET 2026-04-30

Rekordfå dödsolyckor i trafiken

Under 2025 omkom 203 personer i olyckor i vägtrafiken, enligt den officiella statistiken om vägtrafikolyckor från Trafikanalys. Det är det lägsta antalet omkomna som har uppmätts sedan andra världskrigets slut.Av de 203 omkomna i olyckor* var 144 män och 59 kvinnor, och 9 av dem var barn (under 18 år). Drygt hälften av de omkomna var skyddade trafikanter, dvs. personer som färdades i personbil, lastbil eller buss. 69 personbilsförare och 30 passagerare omkom under året, totalt 4 personer färre i personbil än under 2024. Omkomna skyddade trafikanter totalt minskade från 114 året innan till 108 under 2025.Antalet omkomna i gruppen oskyddade trafikanter minskade med 4 personer mellan 2024 och 2025. Bland de oskyddade trafikanterna var motorcyklister den största gruppen, tätt följt av gående och cyklister. Av 28 omkomna motorcyklister var 27 förare, samtliga män. Under 2025 omkom 25 cyklister (mot 27 året innan), 21 män och 4 kvinnor och majoriteten var äldre än 54 år. Bara ett barn omkom på cykel.Förutom de som dödades i olyckor i vägtrafiken 2025 blev 1 529 personer svårt skadade (1 597 under 2024) och 11 467 personer lindrigt skadade (12 268 under 2024).Den officiella statistiken över skadade och dödade i vägtrafiken bygger på polisrapporterade vägtrafikolyckor där minst ett fordon i rörelse har varit inblandat och där personskada uppstått. På Trafikanalys webbplats finns den samlade officiella statistiken om vägtrafikskador.* Dessutom omkom i vägtrafiken under året 42 personer i självmord (21 personer året innan). Självmord exkluderas sedan år 2010 i den officiella statistiken om dödade i vägtrafikolyckor.

Läs mer
Finansminister Elisabeth Svantesson presenterar uppdaterad ekonomisk prognos 2_foto Hugo Rosell Regeringskansliet.jpg.

POLITIK 2026-05-07

Lågkonjunkturen fortsätter i spåren av Irankriget

Fortsatt lågkonjunktur och höga energipriser, men svensk ekonom bör stå sig bra i en internationell jämförelse. Det var några av de viktigaste slutsatserna när finansminister Elisabeth Svantesson presenterade en ny prognos för den ekonomiska utvecklingen i Sverige.Prognoserna för BNP och sysselsättning 2026 har reviderats ned. Finansdepartementets bedömning är nu att lågkonjunkturen blir mer utdragen än vad som angavs i den prognos som gjordes i april.Osäkerheten kring geopolitik och handelspolitik fortsätter göra avtryck i ekonomin. Högre energipriser bidrar till högre inflation i omvärlden och i Sveriges närområde syns ett försvagat förtroende bland hushåll och företag. En lägre efterfrågan i omvärlden väntas påverka svensk export, och den globala osäkerheten har ökat inflationsriskerna även i Sverige. Ändå är prognosen att KPIF-inflationen väntas bli fortsatt låg under resten av året.– Irankriget har bidragit till stor osäkerhet i världsekonomin och skapat utbudsstörningar. Det får effekter för svensk ekonomi, även om vi har ett bättre utgångsläge än många andra länder tack vare vår låga statsskuld och vårt relativt låga beroende av fossil energi. Hittills har tillväxten tappat lite fart, men svensk ekonomi väntas fortfarande ha högre tillväxt 2026 än både USA och snittet i euroområdet. Vi har beredskap för att vidta fler åtgärder för att stötta ekonomin om läget förvärras, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

Läs mer