Handelsbanken ser ljusning i ekonomin

iStock-2200959886.jpg.
Den svenska exporten går starkt redan nu, men nu väntas också en uppgång i den inhemska konsumtionen. Istockphoto.com
Profilbild Mats Hellström.

Mats Hellström

Chefredaktör

2026-01-22

FÖRETAGANDE

Efter tre svaga år går svensk ekonomi in i en tydlig återhämtning. Sverige bedöms få högst BNP-tillväxt bland jämförbara länder de närmsta åren, men risker såsom tullhot dröjer sig kvar. Det är slutsatserna i Handelsbankens nya konjunkturprognos.

Trots den dramatiska geopolitiska inledningen av året räknar Handelsbankens ekonomer med att 2026 blir ett återhämtningens år i Sverige. Hushållen får mer kvar i plånboken och ökar sin konsumtion ungefär i takt med inkomsterna. Näringslivets investeringar, inte minst i maskiner och försvarsmateriel, har överraskat positivt och kommer fortsätta att bidra till tillväxten. Exporten har hittills stått emot trots tullar och global osäkerhet, men mattas något det närmaste året. 
I Handelsbankens konjunkturprognos räknar experterna med att BNP ökar med 2,7 procent 2026, jämfört med 1,8 procent 2025. Tillväxten väntas därefter dämpas till 2,2 procent 2027 och 1,7 procent 2028 när resursutnyttjandet normaliseras och politiken blir mindre expansiv.

– En stark återhämtning i år är vad som krävs för att även arbetsmarknaden ska förbättras och vi räknar med en vändning under första kvartalet, säger Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken.

Christina Nyman Handelsbanken_org_low.jpg.

Kronan stärktes kraftigt under 2025 och bedöms stärkas ytterligare 2026, särskilt mot dollarn. Det förklaras av bättre svensk tillväxt, bättre fungerande finansmarknader och att kronan fortfarande bedöms vara undervärderad. Inflationen kommer vara låg under 2026.

– Med låg inflation kan Riksbanken vara tålmodig och låta återhämtningen ta fart innan de börjar höja räntan under 2027, säger Christina Nyman.

Företag kopplade till försvarsindustrin, bland annat inom teknik, har stabil efterfrågan och välfyllda orderböcker, vilket gynnar underleverantörer. Delar av byggsektorn stärks av försvarsrelaterad infrastruktur, ökade kommunala investeringar i bland annat VA-infrastruktur och växande behov av datahallar, medan husbyggandet förblir dämpat. Konsumentnära företag gynnas av starkare köpkraft och ökad efterfrågan på sällanköp och tjänster. Sänkt livsmedelsmoms ger dessutom ett extra lyft. Konjunkturuppgången innebär också att arbetslösheten faller.

Banken räknar också med att AI blir en allt tydligare produktivitetsmotor för företag, samtidigt som arbetsmarknaden påverkas av takten i införandet av AI. Uppväxlingen mot mer i AI-användning går dock gradvis i huvudscenariet och innebär att arbetslösheten bara påverkas marginellt.

I ett alternativt scenario antar banken dock att produktiviteten bli betydligt högre i AI:s spår och att närmare 500 000 jobb under tio år försvinner. I det fallet hinner inte arbetsmarknaden ställa om och arbetslösheten stiger, åtminstone under en övergångsfas, samtidigt som högre produktivitet ökar tillväxt och skatteinkomster för staten. 

Tipsa redaktionen!

Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.

Mejla oss

Läs även

iStock-500001178.jpg.

POLITIK 2026-06-26

Trafikanalys slås ihop med Tillväxtanalys

Myndigheterna Tillväxtanalys och Trafikanalys ska slås ihop den 1 januari 2027. Den nya myndigheten får namnet Myndigheten för tillväxt- och transportanalys.Myndigheterna har tidigare fått i uppdrag att förbereda för att Trafikanalys uppgifter ska överföras och inordnas i Tillväxtanalys. Sammanslagningen av myndigheterna är en del i regeringens insatser för att öka effektiviteten i statsförvaltningen och minska antalet myndigheter.– Myndigheten för tillväxt- och transportanalys kommer vara en viktig aktör för att förse regeringen med kunskapsunderlag som kan stärka tillväxt- och transportpolitiken. Regeringen ser fram emot att myndigheten börjar sitt arbete den 1 januari 2027, säger energi- och näringsminister Ebba Busch. Den nya gemensamma myndigheten ska få en ny instruktion som enligt regeringen speglar de nuvarande myndigheternas verksamheter.– Trafikanalys viktiga arbete fortsätter i en ny och starkare organisation. När Tillväxtanalys och Trafikanalys nu blir en myndighet samlas kompetens som kan ge ett ännu bättre underlag för beslut som stärker både transportinfrastrukturen, dess framtida behov och Sveriges konkurrenskraft, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson. Regeringen menar att en samlad analys- och utvärderingsmyndighet med ansvar för både tillväxt och infrastruktur ger bättre förutsättningar för heltäckande analyser, samt synergieffekter. – Regeringen vill ha en effektivare stat, bland annat genom att minska antalet myndigheter. När myndigheter jobbar inom liknande områden kan vi stärka verksamheten genom att samla både uppgifter och kompetens, säger civilminister Erik Slottner..

Läs mer
Test_IIHS_During_4_low.jpg.

TRAFIKSÄKERHET 2026-08-07

Nya tester visar nyttan av underkörningsskydd

Nya krocktester visar att ett förstärkt underkörningsskydd på lastbilssläp kan göra stor skillnad vid olyckor där personbilar kör in i släp bakifrån. Trafikverket vill nu ta in skyddet i sina kommande upphandlingar.Euro Ncap har genomfört nya krocktester där femstjärniga personbilar körts in i både amerikanska och europeiska lastbilssläp i hög hastighet. Testerna visar enligt Trafikverket hur avgörande ett förstärkt underkörningsskydd är för att minska risken för dödliga skador.I USA finns en frivillig standard som innebär att många nya lastbilssläp utrustas med förstärkta skydd. Efter de nya testerna kommer Euro Ncap att driva frågan om att införa obligatoriska krav på motsvarande skydd på europeiska släp. Trafikverket säger dock att man redan nu ska se över upphandlingarna och möjligheterna att ställa krav på underkörningsskydd.– Vi hoppas att fler transportköpare ser samma möjligheter, säger Rikard Fredriksson.Underkörningsolyckor i Sverige sker ofta på motorväg, i dagsljus och vid bra väderförhållanden. Ett återkommande scenario är enligt Trafikverket att ett lastbilssläp fått haveri och står helt eller delvis i körfältet, vilket gör att personbilar kör in bakifrån i hög hastighet. I Europa omkommer i genomsnitt 400 personer varje år i den här typen av olyckor.

Läs mer
Frostfire Svempa_del_9 18_foto Tomas Ek Trailer_low.jpg. FRÅN MAGASINET

PROFIL 2026-06-17

Svempa – en legend i lastbilsvärlden

Det finns människor som förändrar en bransch.Och så finns det de som genom sitt arbete blir legender.Sven‑Erik ”Svempa” Bergendahl tillhörde båda kategorierna samtidigt. Annette Eilert ser tillbaka på en unik gärning inom lastbilsvärlden, och minns ett speciellt möte på vägen en blåsig och regnig höstnatt.För oss inom lastbilsvärlden var han långt mer än ett namn, en påbyggare eller en ikon. Han var en självklar referenspunkt – och en del av själva kulturen.När beskedet kom att Svempa gått ur tiden, 87 år gammal, efter en tids sjukdom, var det som om något större än en människa lämnade oss. Ett helt kapitel i den svenska lastbilshistorien stängdes.Svempa växte upp på Södermalm i Stockholm, meckade mopeder redan i unga år och drogs tidigt till raggarkulturen och de amerikanska idealen om frihet, form och uttryck. Via arbetet som fordonsmekaniker och senare bärgarchaufför tog han klivet in i den värld där han skulle bli odödlig. När han byggde om sin första Scania L76 till bärgningsbil handlade det inte bara om funktion – det handlade om att fordonet inte skulle ”skämmas för sig” på vägen.Där någonstans föddes Svempa‑andan.För honom var lastbilen aldrig bara ett arbetsredskap. Den var en förlängning av människan bakom ratten. En identitet. Ett uttryck. Och så småningom – ett konstverk i lack och krom. Vem har inte drömt om en dragbil med cab?Tillsammans med formgivare som Jan Richter tog han customrörelsen till nivåer som ingen tidigare sett inom lastbilsbranschen. Lack, krom, inredning, formspråk och helhet smälte samman till något som fick även människor utanför branschen att stanna upp och titta en extra gång. När ett Svempa‑bygge rullade in på mässor och evenemang var det inte bara lastbilsfolk som samlades. Det blev publik. Det blev samtal. Det blev snackisar. Och det blev stolthet.Att han vann den allra första Nordic Trophy redan 1980 säger något om hur mycket före sin tid han var. Att han fortsatte vara aktiv långt upp i 80‑årsåldern – och till och med arbetade med sin första eldrivna lastbil in i det sista – säger allt om hans driv. Svempa slutade aldrig vara nyfiken. Det fanns alltid något att justera, förbättra, designa eller begrunda.Men legender byggs inte enbart av priser, pokaler och ikoniska fordon. De byggs minst lika mycket av möten. Av minnen. Av berättelser som lever vidare runt kaffebord, i verkstäder och längs vägarna. Från chaufför till chaufför. Från mun till mun. Numera också via sociala medier.Ett sådant minne bär jag själv med mig.

Läs mer