JSC har hittat rätt kostym för framtiden

JSC9_foto Ryno_low.jpg.
Pierre Eriksson (t.v.) och Stefan Carlsson (t.h.) ser tillbaka på en lyckosam omstrukturering av verksamheten. Foto: Ryno Quantz

Veronica Rönnlund Aldman

Skribent

2025-10-23

FÖRETAGANDE

De har uppmärksammats för sitt personalarbete, lyckosamma omstruktureringar och för modet att våga investera i en ellastbil utan att ha någon färdig kund för bilen. I Smålands hjärta Växjö huserar JSC Förvaltning, en av årets finalister till Stora Åkeripriset.

Namnet härleder visserligen inte till transportbranschen. Men när tre smålandsbaserade familjeåkerier gick samman vid årsskiftet 2019/2020, i samband med generationsskiften, blev koncernen JSC Förvaltning med fyra dotterbolag ett faktum.

Tillsammans med kollegan och verksamhetschefen Pierre Eriksson berättar bolagets vd Stefan Carlsson initierat om milstolpen som blev upptakten till en större omorganisation 2024.

– Vi behövde möblera om och samordna verksamheten för att stärka ekonomin framåt. Nu befinner vi oss i rätt kostym. Allt sammantaget har gett effekt, det ser vi genom ett stärkt resultat, säger Stefan Carlsson.

Att förbereda verksamheten för en större förändring kan naturligtvis göras på många olika sätt. JSC Förvaltning tycker att de arbetat framtidsinriktat länge, med olika typer av it-stöd som blivit viktiga hjälpmedel i vardagen på alla nivåer. Handdatorer till förarna introducerades till exempel för flera år sedan.

Ett annat viktigt redskap som används dagligen är personalappen för tvåvägskommunikation mellan företaget och medarbetarna.

– Mycket handlar om rädsla. Därför är det viktigt att tänka på hur man presenterar ny teknik och nya arbetssätt. Vår personal är mycket mottaglig för moderna lösningar.

JSC3_foto Ryno_low.jpg.

Stefan Carlsson ser att konsolidering är oundvikligt, såväl i åkeribranschen som i samhället i övrigt. Men trots att JSC Förvaltning gärna beskriver sig som en koncern uppfattar han ändå att bolaget är långt ifrån ”stort”.

– Hela samhället går åt det hållet. Det krävs mycket att driva ett företag idag, man måste vara insatt i många frågor. Ta hållbarhetsrapporter som exempel, de är inte helt enkla att sätta sig in i som liten enmansföretagare, förklarar Stefan Carlsson som ser ljust på bolagets framtid trots rådande konjunktur och osäkerhet i omvärlden.

”Har man många ben kan det ju hända att något av dem haltar. Men förhoppningsvis haltar inte alla ben samtidigt.”

– Med omorganisationen bäddade vi för att hantera eventuella framtidsproblem. Har man många ben kan det ju hända att något av dem haltar. Men förhoppningsvis haltar inte alla ben samtidigt.

I nomineringen till Stora Åkeripriset framhölls bland annat företagets personalpolitik. Pierre Eriksson berättar att alla nyanställda i dotterbolagen får vara med på en introduktionsträff och även välkomnas med ett startkit. Därefter introduceras medarbetarna successivt i sina nya arbetsuppgifter via specialutformade introduktionsprogram.

Uppföljningar av medarbetarnas trygghet uppges vara regel utan undantag.  Det kan handla om regelbunden företagshälsovård och noggranna trafiksäkerhetskontroller till en visselblåsarfunktion för både anställda och kunder. Företaget arbetar efter att i möjligaste mån erbjuda medarbetarna nya uppgifter i företaget om livssituationen förändras.

Uppföljningarna bidrar också till att bolaget kan planera bättre och hålla i kostnaderna genom att till exempel motverka kostsamma sjukskrivningar och få kontroll över bränsleförbrukningen på individnivå.

När anställda slutar, vilket inte sker så ofta, håller cheferna ett avslutningssamtal. Syftet är att fånga upp eventuella signaler som kan bidra till förbättringar.

Varje år genomför bolaget även personalundersökningar. De betraktas numera som ett sätt att ta tempen på företaget med indikationer om vad som kan förbättras.

– För några år sedan framkom det önskemål om bättre kommunikation. Nu har vi lärt oss att rätt information till rätt person i rätt tid fungerar bäst. Så kan man agera i en platt organisation, vilket vi uppfattar oss som. Här är ingen person viktigare än någon annan, säger Pierre Eriksson.

75 procent av koncernens anställda är män och 25 procent är kvinnor. Stefan Carlsson menar att det handlar om tillfälligheter och att målet är att skapa en organisation med rätt värderingar och personligheter. Därför hoppas ledningen på fler kvinnliga medarbetare framöver, för att skapa en bra gruppdynamik på en arbetsplats som liksom så många andra i branschen bitvis präglats av traditionell branschjargong.

– Det är klart att vi ser värdet i det, en mix med fler kvinnor skapar ett annorlunda och bättre arbetsklimat, tycker Pierre Eriksson.

JSC5_foto Ryno_low.jpg.

En annan av fokuspunkterna som Stefan och Pierre gärna framhåller är engagemanget för hållbarhet.

– Klimatet handlar ju om både branschens och omvärldens överlevnad i framtiden. Där vill vi bidra, understryker Stefan Carlsson och berättar om investeringen i februari 2024 som förvånat branschkollegor.

– Då köpte vi vår första tunga ellastbil, utan att ha några specifika kunder. Det var vi nog ganska ensamma om att göra. Vi har också gasdrivna bilar i fordonsflottan, men elektrifiering är framtiden och diesel är inget framtidsbränsle. Men nu är det lite bråttom om vi ska hinna halvera koldioxidutsläppen fram till 2030.

Marknadsföringen av fossilfria transporter blev ganska informell. Men via ryktesvägen och sociala medier skapades snart en efterfrågan. Med en räckvidd på 30 mil kör ellastbilen idag olika rundor på upp till 45 mil per dag åt en specifik kund i södra Sverige.

Stefan Carlsson och Pierre Eriksson är nöjda med investeringen som gett mersmak. I början av 2025 införskaffades därför den andra ellastbilen för distributionstransporter. Duon ser nu fram emot nästa stora tekniksprång med fordon som kommer att ha mycket längre räckvidd.

Inrikes transporter står för cirka en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser och transportbranschen har ögonen på sig. Att transportnäringen påbörjat en hållbarhetsresa är JSC Förvaltning ett av flera exempel på. Stefan Carlsson säger som så många andra att branschen vill ställa om, men att politiken inte alltid går i takt med tiden.

– Investeringar är långsiktiga och för oss som börjat investera i miljövänligare fordonsalternativ kom det som ett dråpslag när reduktionsplikten sänktes. Det slängde oss flera år tillbaka i tiden. I den konjunktur vi befinner oss nu jagar plötsligt alla pris och kostnader igen. Att betala för miljösäkrare transporter är inte alltid transportköparnas prio ett.

För att nå fram med budskapet tycker Stefan Carlsson och Pierre Eriksson att åkerinäringen måste bli bättre på att informera om vad den gör. Att den fyller ett livsviktigt behov och att den ingår som en del i svensk industri, handel och service.

Att ha fått stå på scenen i Karlstad kongresscenter som en av tre finalister till Stora Åkeripriset upplevs inte bara som en stor ära för bolaget. Det betraktas även som ett kvitto på att man är på rätt väg. En fjäder i hatten är att JSC Förvaltning även tilldelats Schenkers hållbarhetspris 2024.

– Det är bra för hela branschen att de goda exemplen sprids vidare, konstaterar Stefan Carlsson.

Nu vann ni ju inte i Karlstad, men blev det någon tårta till personalen ändå?

– Haha, nej det blev det inte. Men vi var noga med att förmedla den stolthet vi kände på scenen till samtlig personal och göra alla delaktiga. Det är ju deras arbete som gjort att vi blev finalist. Vad tårtan beträffar, där är vi kanske lite småländska i alla fall, skrattar Stefan Carlsson.

JSC Förvaltning
Bildades: Äldsta dotterbolaget 1904, koncernen 2020.
Bolag vid sammanslagningen: Johannissons åkeri, Stema Transport, OG Bolaget.
Ägare: Stefan Carlsson, Mattias Sunesson, Fredrik Johannisson.
Vd: Stefan Carlsson.
Huvudkontor: Växjö.
Omsättning: Ca 200 miljoner kronor.
Anställda: Ca 130 personer.
Dotterbolag: JSC Transport, JSC Logistik, JSC Kran & Specialtransport, ÅGL Transport.
Verksamhet: Fjärrtrafik, lokaltrafik, kran- och specialtransporter, tredjepartslogistik.
Verksamhetsområde: I huvudsak hela Sverige samt stora delar av Europa.
Fordonsflotta: Cirka 70 tunga fordon och mindre fordon för budtransport samt följebilar.

Tipsa redaktionen!

Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.

Mejla oss

Läs även

^Falkenklevs laddstation_bild_Falkenklevs.jpeg.

INFRASTRUKTUR 2026-06-25

Nytt stöd till laddning av lastbilar och bussar

Energimyndighetens har tagit fram ett nytt stöd som riktar sig till åkerier och andra verksamheter som har behov av att bygga ut snabbladdning eller nattladdning för tunga fordon.Högsta stödbelopp är 20 miljoner kronor per projekt och högsta stödnivå är 45 procent av kostnaderna med möjlighet till ytterligare 5 procent i stöd om vissaresiliens- och hållbarhetskriterier uppfylls. Stödet kan gå till både icke-publik laddning av fordon i den egna verksamheten och så kallad semipublik laddning. Dessutom kan laddstationer för kommersiell busstrafik få stöd.Det nya stödet har möjliggjorts genom en ändring av förordningen (2022:107) om statligt stöd till regionala elektrifieringspiloter för tunga transporter, som regeringen beslutade om i juni. Som en del av den nya förordningen kommer stödet regionala elektrifieringspiloter byta namn till laddinfrastrukturstödet (LAST).Läs mer om stödet här.

Läs mer
Frostfire Svempa_del_9 18_foto Tomas Ek Trailer_low.jpg. FRÅN MAGASINET

PROFIL 2026-06-17

Svempa – en legend i lastbilsvärlden

Det finns människor som förändrar en bransch.Och så finns det de som genom sitt arbete blir legender.Sven‑Erik ”Svempa” Bergendahl tillhörde båda kategorierna samtidigt. Annette Eilert ser tillbaka på en unik gärning inom lastbilsvärlden, och minns ett speciellt möte på vägen en blåsig och regnig höstnatt.För oss inom lastbilsvärlden var han långt mer än ett namn, en påbyggare eller en ikon. Han var en självklar referenspunkt – och en del av själva kulturen.När beskedet kom att Svempa gått ur tiden, 87 år gammal, efter en tids sjukdom, var det som om något större än en människa lämnade oss. Ett helt kapitel i den svenska lastbilshistorien stängdes.Svempa växte upp på Södermalm i Stockholm, meckade mopeder redan i unga år och drogs tidigt till raggarkulturen och de amerikanska idealen om frihet, form och uttryck. Via arbetet som fordonsmekaniker och senare bärgarchaufför tog han klivet in i den värld där han skulle bli odödlig. När han byggde om sin första Scania L76 till bärgningsbil handlade det inte bara om funktion – det handlade om att fordonet inte skulle ”skämmas för sig” på vägen.Där någonstans föddes Svempa‑andan.För honom var lastbilen aldrig bara ett arbetsredskap. Den var en förlängning av människan bakom ratten. En identitet. Ett uttryck. Och så småningom – ett konstverk i lack och krom. Vem har inte drömt om en dragbil med cab?Tillsammans med formgivare som Jan Richter tog han customrörelsen till nivåer som ingen tidigare sett inom lastbilsbranschen. Lack, krom, inredning, formspråk och helhet smälte samman till något som fick även människor utanför branschen att stanna upp och titta en extra gång. När ett Svempa‑bygge rullade in på mässor och evenemang var det inte bara lastbilsfolk som samlades. Det blev publik. Det blev samtal. Det blev snackisar. Och det blev stolthet.Att han vann den allra första Nordic Trophy redan 1980 säger något om hur mycket före sin tid han var. Att han fortsatte vara aktiv långt upp i 80‑årsåldern – och till och med arbetade med sin första eldrivna lastbil in i det sista – säger allt om hans driv. Svempa slutade aldrig vara nyfiken. Det fanns alltid något att justera, förbättra, designa eller begrunda.Men legender byggs inte enbart av priser, pokaler och ikoniska fordon. De byggs minst lika mycket av möten. Av minnen. Av berättelser som lever vidare runt kaffebord, i verkstäder och längs vägarna. Från chaufför till chaufför. Från mun till mun. Numera också via sociala medier.Ett sådant minne bär jag själv med mig.

Läs mer
iStock-1169585156_low.jpg.

INFRASTRUKTUR 2026-08-06

Trafikverket får uppdrag att utreda OPS

Regeringen vill pröva alternativa former för att finansiera och organisera utvecklingen av transportinfrastrukturen. Därför har Trafikverket fått i uppdrag att förbereda för genomförande av statlig transportinfrastruktur genom offentlig-privat samverkan (OPS).I april fastställde regeringen den nationella planen för transportinfrastrukturen för perioden 2026–2037. Där konstaterar man att det fortsatt är angeläget att kunna pröva alternativa former för att finansiera och organisera utvecklingen av transportinfrastrukturen.Regeringen ger nu Trafikverket i uppdrag att förbereda för genomförande av statlig transportinfrastruktur genom offentlig-privat samverkan (OPS) samt utreda förutsättningarna för ett antal namngivna objekt genom OPS. För att skapa förutsättningar för ett effektivt genomförande av transportinfrastrukturåtgärder genom OPS i Sverige ska Trafikverket ta fram förslag till ett ramverk för hur genomförandet bör gå till. Trafikverket ska redovisa uppdraget senast den 4 maj 2027.En statlig utredning har också tillsatts med syfte att se över förutsättningarna för att ett eventuellt nytt statligt bolag ska kunna sköta byggnation och drift av statliga allmänna vägar. Utredaren ska lämna sitt betänkande senast den 1 juni 2027.

Läs mer