Kraftigt uppåt för nyregistreringarna

volvo_trucks_0D3A6243_low.jpg.
Foto: Volvo Trucks
Profilbild Mats Hellström.

Mats Hellström

Chefredaktör

2025-10-03

FÖRETAGANDE

Under september 2025 nyregistrerades 3 251 lätta lastbilar, 14 procent fler än samma månad 2024. De tunga lastbilarna ökade också, med hela 19 procent i september. Det visar Trafikanalys officiella statistik för nyregistrerade fordon per månad.

Andelen nya lätta lastbilar med ren eldrift var 20 procent i september, något mindre än årssnittet för andelen eldrivna lätta lastbilar som är 22 procent. Laddhybriderna är dock på uppgång bland lätta lastbilar och har på ett år femdubblats till 5 procent av de nya fordonen i september. 

Tunga lastbilar ökade också stort i september och nådde plus 19 procent. Andelen tunga ellastbilar var i september 15 procent, men mer än hälften av dessa fordon ligger i viktsegmentet 3 501–4 250 kg.

Bland personbilarna är förändringen i totala registreringar liten. Nyregistreringen i september var minus 1 procent, jämfört med samma månad året innan. Hela 66 procent var dock laddbara, med 37 procent elbilar och 29 procent laddhybrider. Det innebär att september 2025 har den högsta andelen laddbara nya personbilar bland samtliga månader åren 2023–2025. Högsta noteringen för laddbara bilar är från december 2022, där siffrorna sammanföll med att den generella elbilspremien var på väg att avskaffas och många passade på att beställa sin bil innan den löpte ut.

Tipsa redaktionen!

Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.

Mejla oss

Läs även

Istock 538571304 Low.

DRIVMEDEL 2026-10-02

Experter varnar för rekorddyr diesel

Natten mellan onsdag och torsdag löpte en av regeringens tillfälliga skattesänkningar på bensin och diesel ut. I december väntar nästa skattehöjning, och samtidigt är omvärldsläget fortsatt oroligt. Experter talar nu om att dieselpriset inom kort kan nå 30 kronor litern i Sverige.Igår steg priset på bensin med ungefär en krona och priset på diesel med 40 öre i och med att den tidigare sänkningen av energiskatten på fossila drivmedel löpte ut. Efter en period av ovanligt låga drivmedelspriser har notan för den som tankar fossilt fortsatt gå stadigt uppåt till omkring 18 kronor för en liter bensin och 23 kronor för en liter diesel. Men detta är kanske bara en försmak av vad som komma skall, och bakom den analysen finns flera faktorer.Den 1 december ska den största skattesänkningen på bensin och diesel, den som avser koldioxidskatten, återställas till sin tidigare nivå. Det innebär en prisökning med ungefär tre kronor litern för dieseln, vilket om prisnivån som gäller nu ligger fast ger ett dieselpris på drygt 26 kronor.Men skatterna är förstås bara en del i de prisökningar vi ser. Att skatterna över huvud taget sänkts (tillfälligt) beror på att andra faktorer driver upp priset. Bland dessa hittar vi ett relativt högt oljepris som nu pendlar kring 100-dollarsstrecket per fat och beror på utbudsstörningar i framför allt Persiska viken, ett resultat av kriget mellan USA, Iran och ett antal andra arabstater som dragits med i konflikten.Oljepriset är dock inte den enda världsmarknadsfaktorn. Den så kallade ” crack spreaden”, prisskillnaden mellan olja och färdigraffinerat drivmedel har sällan eller aldrig varit så hög som nu, och den är som värst för dieseln. Enligt Handelsbankens valutastrateg Michel Gubel, som uttalar sig för Svenska Dagbladet, har skillnaden mellan råoljepriset och priset på färdig diesel historiskt sett pendlat mellan 0 och 40 procent. Just nu är den uppe i omkring 100 procent. En liter diesel kostar alltså dubbelt så mycket som en liter olja. Det är rekord, enligt Michel Gruber. Bakom den här utvecklingen finns två faktorer, dels konflikterna i Mellanöstern och dels Ukrainas framgångsrika kampanj där man slagit ut stora delar av Rysslands raffinaderikapacitet i syfte att försvaga den ryska krigsekonomin. USA:s president Donald Trump har nu också hotat med ett exportstopp på amerikansk diesel riktat mot Europa för att på så sätt sänka pristrycket på den inhemska amerikanska marknaden inför mellanårsvalet. Det skulle om det blir verklighet kunna pressa upp priserna ytterligare för europeiska länder.Än är Sverige ett av de länder i Europa som har lägst dieselpris, men snart kan vi alltså nå samma nivå som våra grannar. Att oron för tuffa prisökningar är påtaglig hos många syns nu i elbilsförsäljningen, där september månad gav den högsta andelen nyregistrerade elbilar någonsin i Sverige, 49 procent. Men än är vi långt efter Norge där över 95 procent av alla nya bilar är helelektriska.

Läs mer
Ali Ghoce ID 228 Low.

HÅLLBARHET 2026-10-01

Coop och Gordon skalar upp cirkulära leveranser

Ett nytt ramavtal med Gordon gör det möjligt för alla Coops onlinebutiker att erbjuda en cirkulär lösning för emballage till sina e-handlande kunder. Genom att byta ut engångsemballagen tar Coop också ett steg mot att möta EU:s nya förpackningsförordning PPWR.Med tjänsten Gordon Circular levereras varorna i återanvändbara tygkassar som samlas in vid nästa leverans och återförs till systemet. Kassarna kan användas många gånger och redan efter fem loopar har de lägre klimatpåverkan än papperskassar, enligt transportbolaget Gordon som är specialiserat på sista milen-leveranser. Resultatet är färre engångskassar och lägre resursförbrukning.– Vi är i dag ensamma om att kunna erbjuda en cirkulär leveranslösning för e-handel av dagligvaror. Att en aktör som Coop nu väljer att skala upp nationellt är ett viktigt kvitto på att modellen fungerar, säger Ali Ghoce, vd på Gordon.Sedan starten för snart två år sen har Gordon testat lösningen tillsammans med Coop i flera städer, både för leveranser inom kommunal äldreomsorg och för hemleverans till privatkunder. De positiva resultaten har nu lett till att Coop och Gordon skalar upp erbjudandet nationellt.– Ofta ses hållbarhet som en kostnad, men här har vi byggt en modell som skapar värde för handeln, kunden och miljön samtidigt, säger Ali Ghoce.EU:s nya förpackningsförordning PPWR innebär ökade krav på återanvändning och minskat emballage. Här ser Gordon att cirkulära leveranssystem kommer att spela en viktig roll.– Regelverket är tydligt, vi behöver använda resurser mer effektivt och gå från engångsanvändning till återanvändning. Coop visar nu att det går att göra i stor skala. Dessutom har konsumenterna visat att de är redo. Och när det är lätt att göra så gör man det, vilket leder till att vi kan få höga returgrader, säger Ali Ghoce.

Läs mer
260527 Finansminister Elisabeth Svantesson Presenterar Extra ÄNdringsbudgeten Fotoollefriman Regeringskansliet 5.

POLITIK 2026-10-08

Stark svensk återhämtning trots global osäkerhet

Sverige har goda förutsättningar för tillväxt framöver, och lågkonjunkturen är på väg att ebba ut. I sin senaste ekonomiska prognos skruvar regeringen upp BNP-tillväxten för innevarande år.Den svenska ekonomin har utvecklats starkt under det första halvåret 2026. Hushållen har blivit mer optimistiska och deras konsumtion har ökat, samtidigt som investeringarna har fortsatt att växa, både inom näringslivet och den offentliga sektorn. Det slår regeringen fast i en ny sammanställning och prognos för kommande år.– Tillväxten stärks, inflationen är låg och arbetsmarknaden väntas gradvis förbättras. Samtidigt ser vi stor osäkerhet i omvärlden, inte minst till följd av de geopolitiska spänningarna och deras påverkan på energimarknaden, säger finansminister Elisabeth Svantesson i ett pressmeddelande.Den prognosticerade BNP-tillväxten för 2026 skruvas upp från 2,5 i senaste prognosen till 3,0 procent. Det är betydligt högre än euroområdet som beräknas få en BNP-tillväxt på 0,9 procent för 2026.Sveriges inflation är fortsatt låg, trots ganska höga energipriser. Det förklaras bland annat av låg kärninflation och de tillfälliga skattesänkningar som regeringen genomfört under året. Nu väntas inflationen närma sig Riksbankens inflationsmål på 2 procent. Något som inte riktigt tagit fart ännu är återhämtningen på arbetsmarknaden. Men även arbetslösheten väntas gå i rätt riktning under andra halvåret av 2026 samt 2027, enligt prognosen.PROGNOSEN I SIFFRORBNP-ökning 2025: 1,4 % BNP-ökning 2026: 3,0 %BNP-ökning 2027: 2,3 %Arbetslöshet* 2025: 8,8 %Arbetslöshet* 2026: 8,5 %Arbetslöshet* 2027: 7,7 %Sysselsättningsgrad* 2025: 69 %Sysselsättningsgrad* 2026: 69,4 %Sysselsättningsgrad* 2027: 70,2 % *15–74 år

Läs mer