Ny chef för återvinning på Ohlssons

Mats Ohlsson, Mattias Bolin och David Rhudin på Ohlssons AB_webb.jpeg (1).
Mats Ohlsson, Mattias Bolin och David Rhudin.
Profilbild Mats Hellström.

Mats Hellström

Chefredaktör

2025-06-12

FÖRETAGANDE

Återvinningsverksamheten på Ohlssons får en ny affärsområdeschef i augusti. Det blir Mattias Bolin som går från en roll som filialchef på Stena Recycling.


Med start den 18 augusti kommer Mattias Bolin att ansvara för Ohlssons återvinnings- och farligt avfall-anläggningar, materialavsättning, försäljning och affärsutveckling. Övriga affärsområden inom Ohlssons är renhållning, slam och VA, logistik samt entreprenad.

Mattias Bolin kommer senast från rollen som filialchef för Stena Recycling i Helsingborg och Åstorp, där han dessförinnan arbetade som försäljningschef. Ohlssons skriver i ett pressmeddelande att tidigare roller på Stena Recycling och inom fackmedia har gett honom värdefulla insikter inom branschen i allmänhet och inom samtliga målgrupper som Ohlssons arbetar med i synnerhet.

– Återvinningsbranschen utvecklas snabbt och det gäller att vara på tå hela tiden, vilket är otroligt spännande och något som motiverar mig i yrkeslivet. Ohlssons har blivit en stark spelare inom området, där jag tror att kunniga medarbetare, hög servicegrad och nöjda kunder varit viktiga framgångsfaktorer, säger Mattias Bolin.

– Sedan många år tillbaka har jag inspirerats av den resa som Ohlssons har gjort. Jag är både stolt och exalterad över att nu få möjlighet att vara med och driva den fortsatta framgången.

David Rhudin, vd för Ohlssons i Landskrona AB, välkomnar den nye affärsområdeschefen:

– Mattias fingertoppskänsla för ledarskap och utveckling i kombination med erfarenheten från återvinningsbranschen gör honom till en utmärkt affärsområdeschef.

Tipsa redaktionen!

Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.

Mejla oss

Läs även

iStock-621860170.jpg.

VÄGUNDERHÅLL 2026-03-12

Stockholm ska skärpa kraven i snöröjningsavtal

Skarpare beredskapskrav på företagen, fler sopsaltade gångbanor och kanske en del snöröjning i kommunal regi. Så vill Stockholms rödgröna styre förändra vinterväghållningen.Stockholms snöröjning sköts precis som på andra håll i landet av företag som ingår fleråriga avtal med kommunen. Nu ska nya avtal upphandlas för innerstan syret i Stockholm vill då passa på att skärpa kraven på entreprenörernas beredskap.– Företagen har inte varit redo för en orange snövarning. De har haft för få fordon och saknat förmågan att snabbt skala upp verksamheten. Så får det inte fungera. Vi måste se till att den som inte är tillräckligt rustad sorteras bort redan i upphandlingen, säger Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.Konkret innebär det att den som vill sköta Stockholms vinterväghållning behöver ha en större fordonspark och bättre tillgång till reservmaskiner vid arbetstoppar. Trafikkontoret ska också granska och utvärdera företagens krisplaner och ställa specifika krav på beredskap vid gul, orange och röd vädervarning.– Vi kan se att företag har tecknat avtal med staden, men sedan inte haft den organisation som krävs för att leverera. Det är inte acceptabelt. Varje entreprenör som vill röja snö åt Stockholms stad måste ha en tydlig krisplan för snövarningar, säger Lars Strömgren.De nya avtalen utformas för att göra det enklare att införa sopsaltning på fler gångbanor.– Det sämsta som kan hända under ett intensivt snöfall är att tiotusentals stockholmare sätter sig i bilen. Då korkar gatorna igen direkt och inga snöröjningsfordon kan komma fram. Vi måste se till att det alltid är enklare att promenera till bussen eller tunnelbanan, säger Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.Trafikkontoret i Stockholm har konstaterat att snöröjning helt utan entreprenörer skulle innebära dyra investeringar i en stor organisation med ojämn arbetsbörda. Det rödgröna styret har dock bestämt sig för att utreda förutsättningarna för att bedriva en viss del av vinterväghållningen i egen regi.– Den senaste vintern har allvarligt skadat förtroendet för snöröjning som helt bedrivs av företag. En möjlig väg framåt skulle kunna vara att införa någon form av kommunal spetsstyrka, i syfte att höja stadens beredskap vid extrema snöfall, säger Lars Strömgren.Utredningen om egen regi ska svara på vilken del av snöröjningen som skulle lämpa sig bäst för kommunal drift, vad en förändrad organisation skulle kosta och hur en sådan verksamhet skulle förhålla sig till befintliga avtal i stadens nämnder och bolag.

Läs mer
Stora däck_stockbild_2.jpg.

FORDONSTEKNIK 2026-03-11

Vägledning för säker däckhantering på gång

Däckspecialisternas Riksförbund (DRF) och STRO ska lansera en gemensam branschvägledning för arbete med tunga lastbils- och entreprenaddäck. Syftet är att stärka säkerheten och bidra till en mer enhetlig och strukturerad däckhantering i hela branschen.Arbete med entreprenaddäck, lastbilsdäck och andra större däck innebär särskilda tekniska utmaningar. Kombinationen av högt lufttryck och stor luftvolym gör att det är viktigt med korrekt metodik, rätt utrustning och tydliga rutiner. Felaktig hantering kan orsaka allvarliga skador.Den nya vägledningen har enligt DRF (Däckspecialisternas Riksförbund) tagits fram i dialog med tekniska experter och erfarna yrkesutövare. Den omfattar centrala moment vid montering, demontering och pumpning av tunga däck, särskilt däck monterade på delbara fälgar med låsring.Målgruppen är inte bara traditionella däckverkstäder. Tunga däck hanteras även av åkerier, lantbrukare, maskinentreprenörer och andra aktörer som inte alltid har tillgång till specialiserad utbildning eller anpassad utrustning.– Vår ambition är att bidra till en mer konsekvent och säker hantering av tunga däck i hela värdekedjan. Genom gemensamma riktlinjer skapar vi bättre förutsättningar för rätt arbetssätt och minskad risk, säger Jacob Lamberg, vice ordförande i DRF.Branschvägledningen är en del av ett bredare initiativ från DRF för att stärka kompetens och säkerhet i arbetet med tunga däck. Initiativet består av:1. Ett utbildningsmaterial för arbete med lastbils- och entreprenaddäck som lanseras under våren. Flera utbildningsaktörer kommer att ackrediteras utifrån vägledningens innehåll.2. En branschstandard för service av lastbilsdäck på väg som tas fram för att tydliggöra krav på kompetens, metodik och utrustning även vid mobilt arbete.3. Informationsinsatser som riktas mot åkerier och andra aktörer som idag utför däckarbete i egen regi.– Hantering av tunga däck är ett tekniskt kvalificerat arbete som kräver rätt kunskap, rätt utrustning och tydliga säkerhetsrutiner. Med denna vägledning vill vi bidra till en gemensam säkerhetsnivå i branschen, säger Dennis Alexis, vd på STRO som är den organisation i de nordiska länderna som fastställer tekniska normer för däck, fälgar och hjul. 

Läs mer
DSC09632_fix_low.jpg.

VÄGUNDERHÅLL 2026-03-05

Positiva tongångar vid möte om vinterväghållning

Vad är statusen på de svenska vintervägarna? Under onsdagen möttes representanter för Trafikverket, driftentreprenörer och åkerier för att summera vinterns intryck och måla upp nästa steg på vägen mot bättre framkomlighet.De senaste två vintrarna har de svenska Europavägarna drabbats av omfattande trafikstopp i samband med avåkningar och andra olyckor. Händelserna har blivit utgångspunkten för en ny och djupare dialog mellan Trafikverket, landets driftentreprenörer som ansvarar för vägunderhållet samt åkerinäringen som utför stora delar av det faktiska arbetet. I september möttes ett flertal representanter för de olika aktörerna på Sveriges Åkeriföretags kontor i Stockholm, och nu i veckan hölls ett uppföljande möte med fokus på den vinter som varit och i delar av landet fortfarande är.Den allmänna uppfattningen från deltagarna var att vägarna hållit högre standard denna vinter, trots att hela Sverige haft riktigt vinterväder och på många håll under lång tid. Flera aktörer menade att de vågat göra mer insatser än tidigare och att Trafikverkets kommunikation vid vädervarning blivit bättre.– Det har varit vinter i hela landet i år, mer vinter än vanligt i södra delen av landet och lite mindre än vanligt i norr. Men jag upplever att Trafikverket har haft ett högre fokus på vintervägarna i år. Det gäller även media, på gott och på ont, säger Per Sjöblom, Sverigechef på Terranor.Flera aktörer menade att det fortfarande råder viss osäkerhet om hur underhållskontrakten ska tolkas och när insatser ska sättas in, men att de regionala skillnaderna är stora. För Peter Lagrell på åkeriet med samma namn har vintern ändå upplevts som ett tydligt steg i rätt riktning.– Vi har sett skillnad i vinter där vi är verksamma. Det känns som att ambitionsnivån i vår region har höjts från Trafikverkets håll. Vi har fått bättre möjlighet att hantera snöfallen som kommit när driftsentreprenören har haft ett ökat fokus på vinterväghållningen.Amanda Hammarbäck, enhetschef på Trafikverket, tycker också att arbetet rör sig framåt.– Vi har upplevt förbättringar i framkomligheten på vägarna, vilket visar sig i att vi inte har haft lika många och svåra stopp på vägarna – trots rejäl vinter i hela landet. På Trafikverket är vi mer förberedda för vinter nu genom vår utökade beredskapsplan. Vi har mer handlingskraft i projekten och större fokus vid vädervarningar.Hon tror också att dialogen med branschen kommer att leda till bestående förändringar som i slutändan ger mer förutsägbara villkor för entreprenörer och åkerier.– Nu har vi en öppen och ärlig dialog som gör det lättare för oss att staka ut en väg. Vi slipper gissa vad branschen tycker. Att vi nu ser över delar i ersättningsmodellen för vinterunderhåll är ett tydligt resultat av den dialog vi haft med branschen på senare tid.Per Sjöblom hoppas att samhällsnyttan i framkomliga vägar blir mer synlig.– Den finns en stor samhällsvinst i att ha en bra väg och undvika olyckor och stillastående. Sedan finns förstås ett kommunikativt problem i att få folk att förstå vad vinter innebär. Är det vinter så kan man inte förvänta sig att det är exakt samma väglag som på sommaren, trafikanten måste anpassa sin körning. Det förstår de flesta som bor i norr, men i söder är man inte lika van.

Läs mer