Ny chef för återvinning på Ohlssons

Mats Ohlsson, Mattias Bolin och David Rhudin på Ohlssons AB_webb.jpeg (1).
Mats Ohlsson, Mattias Bolin och David Rhudin.
Profilbild Mats Hellström.

Mats Hellström

Chefredaktör

2025-06-12

FÖRETAGANDE

Återvinningsverksamheten på Ohlssons får en ny affärsområdeschef i augusti. Det blir Mattias Bolin som går från en roll som filialchef på Stena Recycling.


Med start den 18 augusti kommer Mattias Bolin att ansvara för Ohlssons återvinnings- och farligt avfall-anläggningar, materialavsättning, försäljning och affärsutveckling. Övriga affärsområden inom Ohlssons är renhållning, slam och VA, logistik samt entreprenad.

Mattias Bolin kommer senast från rollen som filialchef för Stena Recycling i Helsingborg och Åstorp, där han dessförinnan arbetade som försäljningschef. Ohlssons skriver i ett pressmeddelande att tidigare roller på Stena Recycling och inom fackmedia har gett honom värdefulla insikter inom branschen i allmänhet och inom samtliga målgrupper som Ohlssons arbetar med i synnerhet.

– Återvinningsbranschen utvecklas snabbt och det gäller att vara på tå hela tiden, vilket är otroligt spännande och något som motiverar mig i yrkeslivet. Ohlssons har blivit en stark spelare inom området, där jag tror att kunniga medarbetare, hög servicegrad och nöjda kunder varit viktiga framgångsfaktorer, säger Mattias Bolin.

– Sedan många år tillbaka har jag inspirerats av den resa som Ohlssons har gjort. Jag är både stolt och exalterad över att nu få möjlighet att vara med och driva den fortsatta framgången.

David Rhudin, vd för Ohlssons i Landskrona AB, välkomnar den nye affärsområdeschefen:

– Mattias fingertoppskänsla för ledarskap och utveckling i kombination med erfarenheten från återvinningsbranschen gör honom till en utmärkt affärsområdeschef.

Tipsa redaktionen!

Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.

Mejla oss

Läs även

iStock-1145662095.jpg.

POLITIK 2026-04-30

EU lättar på villkoren för statliga stöd i energikrisen

EU-kommissionen har tagit fram ett nytt tillfälligt krisramverk som riktar sig till flera sektorer som nu drabbas hårt av energikrisen, däribland åkerinäringen i Europa. Det handlar om lättade villkor för statliga stöd, som kan införas av de stater som finner åtgärder nödvändiga.Europeiska kommissionen har i veckan antagit en ny tillfällig ram för statligt stöd som svar på de ekonomiska effekter som stängningen av Hormuzsundet i Persiska viken fått.Ramen ska underlätta medlemsstaternas stöd till de ekonomiska sektorer som är mest utsatta för krisen genom att lätta på villkoren som Europeiska kommissionen har för att godkänna statliga stöd.Vägtransportorganisationen IRU:s Europadirektör Raluca Marian menar att det är särskilt viktigt att vägtransporter uttryckligen inkluderas bland de drabbade sektorerna.– Med marginaler under tre procent och en allmän oförmåga att föra över kostnader på kunderna, har vägtransportföretag mycket begränsad kapacitet att absorbera plötsliga bränsleprischocker, säger hon i ett uttalande och tillägger att vägtransportföretag i allmänhet inte heller säkrar sina bränsleinköp, vilket gör riktat stöd i ett sånt här läge extra viktigt.En av de kraftigaste inslagen i åtgärdsramen är möjligheten att täcka upp till 70 procent av extra bränslekostnader och 100 procent när det gäller ”återbetalningspliktiga instrument”.Bland de stöd som presenterats finns också möjligheten att bevilja stöd genom förskottsbetalningar med verifiering i efterhand, ett sätt att snabbt skapa likviditet i krissituationer. Ett annat är förenklade mekanismer som gör det möjligt att bevilja stöd under 50 000 euro baserat på standarddata i stället för företagsspecifika data, vilket ska minska den administrativa bördan.– Att minska byråkratin är inte bara viktigt i en kris, utan ännu mer när snabbhet är avgörande, säger Raluca Marian.IRU välkomnar att kommissionen uttrycklig påmint medlemsstaterna om möjligheten att använda punktskattesänkningar, inklusive att ansöka om undantag under EU:s minimisatser, en åtgärd som får direkt inverkan på bränslepriserna. Några länder har redan använt dessa möjligheter, och Sverige skickade för några veckor sedan in en begäran om att vid behov få sänka energiskatten på diesel och bensin under EU:s egentliga miniminivå.– Utöver underlättandet är detta ramverk en kraftfull signal till medlemsstaterna om att det finns ett akut behov av att stödja vägtransportsektorn. Det som är viktigt nu är att stödet når sektorn snabbt i praktiken, säger Raluca Marian.Sverige skiljer sig dock från många andra europeiska länder genom vår flitiga användning av framför allt indexregleringar och drivmedelstillägg i avtal. Det innebär att kostnader visserligen kan skena i ett kort perspektiv, men att transportörer har bättre möjligheter att på lång och medellång sikt kompensera för ökade kostnader än företag i andra länder.EU:s och EU-ländernas stöd för att minska kostnadsökningarna på fossila bränslen har också fått kritik från olika håll på grund av att stöden gör det mindre lönsamt att hushålla med bränslen och genomföra energieffektiviseringar och investeringar i annan teknik. Därigenom ökar risken för att efterfrågan hålls uppe i en tid av underutbud på marknaden, vilken i sig kan driva ytterligare kostnadsökningar för bränsle.

Läs mer
Iveco E-Daily_low_besk.jpg.

FORDONSTEKNIK 2026-05-06

Kraftig ökning av nya lätta lastbilar

April månads siffror från Trafikanalys visar en kraftig uppgång i antalet nyregistrerade lätta lastbilar. Hela 48 procent fler registrerades jämfört med samma månad i fjol och 30 procent av dessa var laddbara.På personbilssidan ökade andelen elbilar något, till 39 procent av nyregistreringarna. Laddhybriderna backade marginellt till 23 procent, vilket innebär att andelen laddbara personbilar var 62 procent av nyregistreringarna.Antalet lätta lastbilar ökade med hela 48 procent, vilket gav 3 987 nya fordon under april. 26 procent var eldrivna och 4 procent laddhybrider. Hittills i år är 29 procent av de nya lätta lastbilarna laddbara. Klimatpremien för lätta eldrivna lastbilar har förlängt och gäller nu till 31 oktober 2027.Antalet nyregistrerade tunga lastbilar var jämförbart med april förra året och landade på 647 st. Av dessa var 17 procent eldrivna och 6 procent gasbilar. Hittills i år har ungefär hälften av de nya lastbilar som räknas som tunga varit såna som har en maxvikt på 4 ,25 ton.

Läs mer
iStock-1366211703-2_low.jpg.

INFRASTRUKTUR 2026-04-29

Offensiv infrastrukturplan i hamn

Nu är Sveriges nya infrastrukturplan satt. På tisdagen presenterade regeringen den övergripande tanken med planen, men också vilka nyinvesteringar som ska göras under åren 2026–2037.Svensk Åkeritidning har vid flertalet gånger rapporterat om arbetet med Sveriges nya infrastrukturplan för planperioden 2026–2037. Nu har planen, som arbetats fram av Trafikverket och justerats av regeringen, fastställts. Det handlar, precis som tidigare, om den mest ambitiösa planen på många decennier. I en jämförelse med tidigare planer är det framför allt ramen för drift och underhåll av vägar och järnvägar som sticker ut.– Tidigare har man sopat underhållet under mattan. Man har vetat om att vi har en underhållsskuld, man har vetat om att eftersatta vägar i vårt land är ett tillväxthinder för svenska företag. Det påverkar jobb negativt, det försvagar arbetspendling och godstrafik. Samtidigt har man talat mycket om järnväg, men inte investerat i järnvägsunderhåll på ett sätt som har gjort att man fått ut mer järnvägsunderhåll så flera ska kunna lita på att tåget kommer fram i tid, sade infrastrukturminister Andreas Carlson vid tisdagens presskonferens.– När vi nu lägger fram nationella planen så är det underhållet först. Man ska kunna lita på infrastrukturen i Sverige.Totalt ska 354 miljarder kronor satsar på drift och underhåll av vägar. En ökning med omkring 50 procent (omräknat till 2025 års priser) jämfört med den föregående planen som gällt för 2022–2033 där drift och underhåll budgeterades till 197 miljarder kronor under tolvårsperioden.

Läs mer