Ny vd på GDL

TRAFIKSÄKERHET 2026-01-21

Volvo Lastvagnar kan addera två ytterligare modeller till listan av lastbilar som fått Euro NCAP:s maximala poäng på 5 stjärnor. Det handlar om Volvo FH med standardhytt, och därmed har totalt sex modeller fått högsta betyg.Euro NCAP har hittills genomfört två testomgångar för lastbilar. Hittills har alla Volvomodeller som testats fått högsta möjliga säkerhetsbetyg och det rör sig om följande modeller:Volvo FM 4x2 dragbilVolvo FM 6x2 lastbilVolvo FH 4x2 dragbilVolvo FH 6x2 lastbilVolvo FH Aero 4x2 dragbilVolvo FH Aero 6x2 lastbil– Vi har återigen fått bevis på att Volvo håller sitt löfte – säkerhet är och kommer alltid att vara vår prioritet i allt vi gör, säger Roger Alm, vd för Volvo Lastvagnar.– Det betyder inte att vi kan slappna av. Vi kommer att fortsätta att förnya oss för att ligga i framkant när det gäller säkerhet, för att skydda förare och alla andra trafikanter.Alla sex Volvo-lastbilsmodeller på listan uppfyller också Euro NCAP:s City Safe-kriterier, som bedömer sikt och prestanda hos de aktiva säkerhetssystemen som utformats för att skydda oskyddade trafikanter i stadstrafiksituationer.Volvo var den första lastbilstillverkaren att tilldelas maximalt 5 stjärnor när Euro NCAP lanserade sitt första säkerhetsklassificeringssystem för tunga kommersiella lastbilar 2024.Ett 5-stjärnigt betyg från Euro NCAP innebär att lastbilen uppfyller eller överträffar kriterier som förarstöd och kollisionsundvikande.OM TESTETEuro NCAP:s säkerhetstest för lastbilar omfattar följande punkter:Säker körning: Passagerarövervakning, sikt (både direkt och indirekt) och fordonsassistans (t.ex. hastighetsassistans).Kollisionsundvikande: Frontalkollisioner (bil, fotgängare och cyklist), kollisioner vid manövrering i låg hastighet och kollisioner vid filbyte.Efter krock: Räddningsinformation.Euro NCAP:s mål är att gradvis utöka testomfattningen till att även omfatta krockskydd, samt testa lastbilar inom olika transportsegment.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-01-27

Att välja ett yrkesprogram är i många fall en bra väg till jobb för blivande gymnasieelever. När gymnasieprogrammen listas efter hur många som jobbar efter tre år hamnar Fordon- och transportprogrammet allra högst.Svenskt Näringsliv har listat gymnasieprogrammen utifrån hur många studenter som etablerat sig på arbetsmarknaden tre år efter att ha tagit examen. I botten ligger Humanistiska programmet, Naturvetenskapliga programmet och International Baccaleurate där en hög andel studenter i stället gått vidare till nya studier. I toppen på jobbligan finns i stället VVS- och fastighet, Bygg- och anläggning och Industritekniskt program där 73 till 75 procent av eleverna fått jobb. Men allra högst hamnar Fordon- och transportprogrammet med 76 procent.Programmen som ligger högst hamnar också i topp när månadslönerna rankas efter medianlön. Fordon- och transporteleverna har den fjärde högsta medianlönen av de listade programmen med 34 250 kr.I en artikel i DN konstaterar Johan Olsson, kompetensförsörjningsexpert på Svenskt Näringsliv, att många unga har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden, men att yrkesprogrammen inte är en del i den bilden. Han påpekar också att Fordon- och transportprogrammet är bra då hela branschen är engagerad i utbildningens kvalitet, vilket gör att den levererar personal med kompetens som företagen efterfrågar. Han konstaterar också att den nya skolreformen innebär att arbetsmarknadens behov i större utsträckning ska styra hur många utbildningsplatser som skapas på de olika programmen, men att det är en mycket stor förändring och att det kommer att ta tid innan den slår igenom fullt ut.

HÅLLBARHET 2026-01-29

Axfood, med butikskedjor som Willys, Hemköp och City Gross, har nått sitt mål om att alla transporter mellan lager och butik ska ske fossilfritt. Omställningen omfattar drygt 200 egna lastbilar, och minst lika många inhyrda.Axfoods omställning till förnybara drivmedel och el gäller transporter mellan lager och butiker i hela landet och omfattar både den egna fordonsflottan och inhyrda transporter.– Vi tar ansvar för att minska vår klimatpåverkan och visar samtidigt att det går att ställa om från fossilt till förnybart här och nu. Arbetet fortsätter nu med att minska utsläppen ytterligare genom ökad elektrifiering, säger Simone Margulies, vd och koncernchef för Axfood.Utfasningen av fossila drivmedel har gått snabbare än koncernens tidigare planer, där slutåret var 2030. Med start i den egna fordonsflottan, och därefter i nära samarbete med transportleverantörer, har Axfood drivit ett systematiskt arbete för att ställa om till förnybara alternativ som biogas, HVO och el.– En central del i arbetet har varit att utveckla och omförhandla avtal, där tydliga krav på förnybara drivmedel kombinerats med långsiktighet och gemensamt ansvarstagande. Genom ett nära och konstruktivt samarbete med leverantörer har omställningen kunnat genomföras i hög takt och med bibehållen leveranssäkerhet, säger Hans Bax, vd för Dagab, Axfoods inköps- och logistikbolag.Simone Margulies pekar ändå på utmaningen i att förnybara drivmedel ofta är dyrare än fossila alternativ.– Vi visar att näringslivet kan och vill bidra till att nå klimatmålen. För att Sverige ska nå sina miljömål behöver hållbara transporter vara konkurrenskraftiga också ur ett kostnadsperspektiv. Därför krävs det långsiktiga och tydliga styrmedel från politiken som driver på omställningen, säger Simone Margulies.Axfood ökar nu sitt fokus på elektrifiering. I dag är cirka 15 procent av lastbilarna eldrivna och målet är att minst hälften av den egna lastbilsflottan ska vara elektrisk senast 2030. Koncernen har successivt investerat och testat olika typer av eldrivna fordon, utvecklat laddinfrastruktur och samarbetat med fordonstillverkare, transportleverantörer och andra aktörer för att driva på utvecklingen. 2021 togs den första helelektriska tunga lastbilen i drift och erfarenheterna har varit viktiga för att kunna skala upp elektrifieringen på ett sätt som fungerar i den dagliga verksamheten.