"Vi skäms inte för att vi är lönsamma"

20250520-_7R55806_webb2.jpeg.
Peter Nilsson
Profilbild Mats Hellström.

Mats Hellström

Chefredaktör

2025-06-13

FÖRETAGANDE

Sunnemo Åkeri har lyckats med konststycket att kombinera exponentiell tillväxt med god lönsamhet, samtidigt som man investerat i ny teknik och hållbara lösningar. Men när Christer Friberg, vd på åkeriet som nyligen tog emot Stora Åkeripriset, berättar om vad som är viktigast är det personalen som hamnar i fokus.


Under de första åtta åren bestod Sunnemo Åkeri av en enda lastbil, ett tankbilsekipage som till en början kördes av Anders ”Putte” Friberg på uppdrag av dåvarande ADR Transport och senare för ADR Haanpää. Putte hade redan när första bilen införskaffades år 1998 avverkat tjugotalet år som lastbilsförare och lots för olika arbetsgivare. 2006 kom frågan om Putte inte ville bli medlem i LBC Frakt. Han tackade ja och började köra en linje till Norge.

Ganska snart uppstod en möjlighet att ta över ansvaret för LBC Frakts linjetrafik mellan Värmland och Stockholm, och därmed blev det också nödvändigt att utöka fordonsparken. Fram till 2012 hade det lilla åkeriet tre lastbilar, men därefter påbörjades resan till att bli en större aktör i regionen. När Christer Friberg år 2019 klev in på heltid i sin pappas verksamhet, efter att ha jobbat flera år i transportledande befattningar hos större logistikaktörer, hade åkeriet 13 tunga fordon. Därefter har expansionen varit exceptionell, för att vara ett litet familjedrivet åkeri. Idag uppgår flottan till 40 tunga fordon och omsättningen landade förra året på 120 miljoner kronor, inräknat dotterbolaget Sunnemo Pendel. När Christer Friberg funderar över vad som gjort resan möjlig landar svaret i de personliga egenskaperna som han menar utgör en gyllene kombo.

– Jag har skött ekonomin, personalen och den sociala biten sedan jag klev in i bolaget. Men jag kan inget om lastbilar, vet inte ens hur en växellåda ser ut. Pappa kan däremot allt om fordonen och tekniken i dem. Jag tror att det i framgångsrika bolag oftast finns personer med olika kompetenser som delar på ansvaret. För oss blev det möjligt att växla upp ytterligare först när vi var två, med olika roller och personligheter.

Vi vill fortsätta växa och vi vill göra det med kunder som tänker hållbarhet och vill göra den resan tillsammans med oss. Långa relationer med kunder som delar vår vision är väldigt värdefullt.

Christer Friberg

Christer Friberg beskriver tillväxten delvis som ett resultat av nyfikenhet. Att Sunnemo vill testa nya lösningar är något som LBC Frakt är mycket medvetna om, och som leder till många förfrågningar från lastbilscentralen.

– Men vi får också förfrågningar direkt från kunder, och dessa låter vi gå in till LBC Frakt som bestämmer vem som sedan får uppdraget. Alla affärer går den vägen, tydliggör Christer Friberg.

Från åkeriets sida är man mån om att alla bilar ska vara i gott skick, oavsett om de är nya eller har rullat 100 000 mil. Men många av Sunnemo Åkeris kunder efterfrågar ny teknik och nya lösningar. Av de 40 lastbilarna är just nu åtta gasdrivna och tre är elbilar. Sedan 2023 driver Sunnemo Åkeri även Sunnemo Pendel, som idag består av en eldriven dygnet runt-pendel för pappersrullar mellan Skoghall, Karlstad och Forshaga, en eldriven flisbil som kör sju dagar i veckan och flera pendelbilar som drivs med HVO. Verksamheten, som tidigare drevs av LBC Frakt, utgör ett tydligt exempel på Sunnemos mod och vilja att testa nya hållbara transportlösningar.

20250520-_7R55786_webb2.jpeg.

– Vi vill fortsätta växa och vi vill göra det med kunder som tänker hållbarhet och vill göra den resan tillsammans med oss. Långa relationer med kunder som delar vår vision är väldigt värdefullt.

Men hållbarhet kan innefatta mycket mer än låga växthusgasutsläpp. Christer Friberg vill gärna prata personal och sociala frågor.

– Min dröm är att involvera personalen ännu mer. Att regelbundet berätta hur det går för företaget och vad som är viktigt för oss. Vi vill ju att medarbetarna ska förstå vad som gör skillnad. Det kan handla om hur man hanterar fordonen och utrustningen. Det här är svårt när man blir många, men jag vill att personalen ska känna att de är delaktiga i framgången.

”Livspusslet” kan vara svårt att få ihop som yrkesförare. Men det ska inte behöva vara så, tycker Christer Friberg.

– Om en anställd har svårt att få ihop vardagen, kanske på grund av en skilsmässa, så försöker vi hitta en lösning för den personen. Vi söker heller inte nya förare för att täcka ett förutbestämt schema utan försöker hitta ett upplägg som passar varje individ.

20250520-_7R55859_webb2.jpeg.

Sunnemo Åkeri har låg personalomsättning enligt Christer Friberg. Många anställda som var med tidigt i historien är fortfarande kvar. Men han tycker själv att det kan vara svårt att sätta ord på vad företaget gör bra. Kanske är det för att hela karriären varit inom samma bransch, varav många år i samma företag.

– Jag har ju levt i det här hela mitt liv, men jag tror att vi är bra på att få människor att göra bra saker. För min del ser jag inte heller detta som ett jobb, jag tycker ju att det är skitkul. Att det går bra för oss ekonomiskt är roligt, men inte för pengarna i sig. För mig är det framför allt viktigt för att det betyder att jag kan erbjuda en bra arbetsplats och en bra framtid för människor.

– Men vi skäms inte för att vi är lönsamma. Vi återinvesterar väldigt mycket av överskottet och tar kostnader som vi inte hade behövt ta för att vi är nyfikna och vill testa och lära. Vi säger inte nej när kunder vill hitta nya lösningar utan försöker alltid hitta en kreativ väg framåt.

Lönsamheten har växt fram parallellt med en god personalpolitik och offensiva investeringar i ny teknik och nya fordon. Men någon årsbudget har Sunnemo Åkeri aldrig gjort. Smart och kreativ logistik kan vara en anledning, och inställningen att löpande ompröva och förbättra de olika delarna av verksamheten.

– Vi tittar på hur vi kan göra det vi gör ännu bättre än förra året. Lyckas vi med det till nästa år är vi nöjda. Jag tror att om målet för alla människor i världen vore att göra dagen lite bättre än den var igår så skulle världen gå framåt och bli ljusare.

Tipsa redaktionen!

Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.

Mejla oss

Läs även

^Falkenklevs laddstation_bild_Falkenklevs.jpeg.

INFRASTRUKTUR 2026-06-25

Nytt stöd till laddning av lastbilar och bussar

Energimyndighetens har tagit fram ett nytt stöd som riktar sig till åkerier och andra verksamheter som har behov av att bygga ut snabbladdning eller nattladdning för tunga fordon.Högsta stödbelopp är 20 miljoner kronor per projekt och högsta stödnivå är 45 procent av kostnaderna med möjlighet till ytterligare 5 procent i stöd om vissaresiliens- och hållbarhetskriterier uppfylls. Stödet kan gå till både icke-publik laddning av fordon i den egna verksamheten och så kallad semipublik laddning. Dessutom kan laddstationer för kommersiell busstrafik få stöd.Det nya stödet har möjliggjorts genom en ändring av förordningen (2022:107) om statligt stöd till regionala elektrifieringspiloter för tunga transporter, som regeringen beslutade om i juni. Som en del av den nya förordningen kommer stödet regionala elektrifieringspiloter byta namn till laddinfrastrukturstödet (LAST).Läs mer om stödet här.

Läs mer
evito 16_foto Bo Lundvang_low.jpg.

POLITIK 2026-08-07

Regeringen höjer stödet till lätta ellastbilar

Regeringen har beslutat att stärka stödet till lätta ellastbilar genom att ta bort dagens tak på 40 000 kronor per fordon. Syftet är öka elektrifieringstakten inom transportsektorn och förbättra konkurrenskraften för eldrivna lätta lastbilar.I och med ändringen så finns det inte längre något fast takbelopp. Stöd kan i stället ges med upp till 30 procent av den stödberättigade kostnaden, vilket är i linje med EU:s statsstödsregler.”Stödberättigad kostnad” definieras som den merkostnad som uppstår när ett företag väljer en eldriven lätt lastbil i stället för ett jämförbart fossildrivet fordon. För större och dyrare fordon innebär förändringen därför en möjlighet till ett högre stödbelopp, medan ersättningen för billigare fordon i de flesta fall blir densamma som tidigare.– Vi behöver öka takten i omställningen av transportsektorn. Genom att förbättra villkoren för företag som väljer lätta ellastbilar stärker vi deras konkurrenskraft samtidigt som vi minskar utsläppen, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.Förändringen gäller för ansökningar som beviljats efter att den nya förordningen trädde i kraft den 4 augusti.

Läs mer
XR7A0025_fotoStudioKlang_low_besk.jpg.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-06-25

Ny modell för statsbidrag ska ge fler yrkesutbildningar

Regeringen tar nu ytterligare steg för att förbättra statsbidraget för yrkesinriktad utbildning på gymnasial nivå inom kommunal vuxenutbildning (regionalt yrkesvux) och göra det mer långsiktigt och flexibelt. Syftet är att ge kommunerna bättre förutsättningar att erbjuda fler yrkesutbildningar som leder till jobb.Trots stora behov på arbetsmarknaden har statsbidraget för regionalt yrkesvux under flera år varit underutnyttjat. Under 2025 beslutade regeringen därför om flera successiva förändringar i statsbidraget. Bland annat höjdes ersättningsnivåerna med 20 procent från och med i år, det blev möjligt att bevilja statsbidrag för upp till tre år i taget och differentierade ersättningsnivåer infördes från och med 2027 för att bättre spegla kostnaderna för särskilt dyra utbildningar.Nu har regeringen beslutat om ytterligare förändringar. De innebär att statsbidraget fördelas enligt en ny modell med en långsiktig grundfinansiering och möjlighet till tilläggsfinansiering vid behov.– Efterfrågan på yrkesutbildad arbetskraft är stor, men många saknar rätt utbildning för att ta de jobb som finns. Att fler utbildar sig är avgörande för både minskad arbetslöshet och bättre kompetensförsörjning. Nu tar vi nästa steg för att förbättra statsbidraget för regionalt yrkesvux så att kommunerna kan erbjuda fler yrkesutbildningar som leder till jobb, säger gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm.Kommunerna rekvirerar grundbidraget baserat på befolkningsmängd och arbetslöshet. Samtidigt ändras medfinansieringskravet. All utbildning som finansieras med grundbidraget ska medfinansieras med minst 30 procent. Utöver grundbidraget kommer kommunerna att kunna ansöka om ett tilläggsbidrag som är fullt finansierat av staten, men det får bara lämnas om hela grundbidraget utnyttjas.– Förändringarna ger kommunerna bättre förutsättningar att planera utbildning, både för att skapa fler utbildningsplatser och för att våga satsa på dyrare utbildningar. De innebär också en minskad administration för kommunerna, säger Lotta Edholm.Förändringarna träder i kraft i den 22 juli 2026 och tillämpas första gången i fråga om statsbidrag för bidragsåret 2028.

Läs mer