Mats Hellström
Chefredaktör
2025-06-13
FÖRETAGANDE
Sunnemo Åkeri har lyckats med konststycket att kombinera exponentiell tillväxt med god lönsamhet, samtidigt som man investerat i ny teknik och hållbara lösningar. Men när Christer Friberg, vd på åkeriet som nyligen tog emot Stora Åkeripriset, berättar om vad som är viktigast är det personalen som hamnar i fokus.
Under de första åtta åren bestod Sunnemo Åkeri av en enda lastbil, ett tankbilsekipage som till en början kördes av Anders ”Putte” Friberg på uppdrag av dåvarande ADR Transport och senare för ADR Haanpää. Putte hade redan när första bilen införskaffades år 1998 avverkat tjugotalet år som lastbilsförare och lots för olika arbetsgivare. 2006 kom frågan om Putte inte ville bli medlem i LBC Frakt. Han tackade ja och började köra en linje till Norge.
Ganska snart uppstod en möjlighet att ta över ansvaret för LBC Frakts linjetrafik mellan Värmland och Stockholm, och därmed blev det också nödvändigt att utöka fordonsparken. Fram till 2012 hade det lilla åkeriet tre lastbilar, men därefter påbörjades resan till att bli en större aktör i regionen. När Christer Friberg år 2019 klev in på heltid i sin pappas verksamhet, efter att ha jobbat flera år i transportledande befattningar hos större logistikaktörer, hade åkeriet 13 tunga fordon. Därefter har expansionen varit exceptionell, för att vara ett litet familjedrivet åkeri. Idag uppgår flottan till 40 tunga fordon och omsättningen landade förra året på 120 miljoner kronor, inräknat dotterbolaget Sunnemo Pendel. När Christer Friberg funderar över vad som gjort resan möjlig landar svaret i de personliga egenskaperna som han menar utgör en gyllene kombo.
– Jag har skött ekonomin, personalen och den sociala biten sedan jag klev in i bolaget. Men jag kan inget om lastbilar, vet inte ens hur en växellåda ser ut. Pappa kan däremot allt om fordonen och tekniken i dem. Jag tror att det i framgångsrika bolag oftast finns personer med olika kompetenser som delar på ansvaret. För oss blev det möjligt att växla upp ytterligare först när vi var två, med olika roller och personligheter.
Christer Friberg beskriver tillväxten delvis som ett resultat av nyfikenhet. Att Sunnemo vill testa nya lösningar är något som LBC Frakt är mycket medvetna om, och som leder till många förfrågningar från lastbilscentralen.
– Men vi får också förfrågningar direkt från kunder, och dessa låter vi gå in till LBC Frakt som bestämmer vem som sedan får uppdraget. Alla affärer går den vägen, tydliggör Christer Friberg.
Från åkeriets sida är man mån om att alla bilar ska vara i gott skick, oavsett om de är nya eller har rullat 100 000 mil. Men många av Sunnemo Åkeris kunder efterfrågar ny teknik och nya lösningar. Av de 40 lastbilarna är just nu åtta gasdrivna och tre är elbilar. Sedan 2023 driver Sunnemo Åkeri även Sunnemo Pendel, som idag består av en eldriven dygnet runt-pendel för pappersrullar mellan Skoghall, Karlstad och Forshaga, en eldriven flisbil som kör sju dagar i veckan och flera pendelbilar som drivs med HVO. Verksamheten, som tidigare drevs av LBC Frakt, utgör ett tydligt exempel på Sunnemos mod och vilja att testa nya hållbara transportlösningar.
– Vi vill fortsätta växa och vi vill göra det med kunder som tänker hållbarhet och vill göra den resan tillsammans med oss. Långa relationer med kunder som delar vår vision är väldigt värdefullt.
Men hållbarhet kan innefatta mycket mer än låga växthusgasutsläpp. Christer Friberg vill gärna prata personal och sociala frågor.
– Min dröm är att involvera personalen ännu mer. Att regelbundet berätta hur det går för företaget och vad som är viktigt för oss. Vi vill ju att medarbetarna ska förstå vad som gör skillnad. Det kan handla om hur man hanterar fordonen och utrustningen. Det här är svårt när man blir många, men jag vill att personalen ska känna att de är delaktiga i framgången.
”Livspusslet” kan vara svårt att få ihop som yrkesförare. Men det ska inte behöva vara så, tycker Christer Friberg.
– Om en anställd har svårt att få ihop vardagen, kanske på grund av en skilsmässa, så försöker vi hitta en lösning för den personen. Vi söker heller inte nya förare för att täcka ett förutbestämt schema utan försöker hitta ett upplägg som passar varje individ.
Sunnemo Åkeri har låg personalomsättning enligt Christer Friberg. Många anställda som var med tidigt i historien är fortfarande kvar. Men han tycker själv att det kan vara svårt att sätta ord på vad företaget gör bra. Kanske är det för att hela karriären varit inom samma bransch, varav många år i samma företag.
– Jag har ju levt i det här hela mitt liv, men jag tror att vi är bra på att få människor att göra bra saker. För min del ser jag inte heller detta som ett jobb, jag tycker ju att det är skitkul. Att det går bra för oss ekonomiskt är roligt, men inte för pengarna i sig. För mig är det framför allt viktigt för att det betyder att jag kan erbjuda en bra arbetsplats och en bra framtid för människor.
– Men vi skäms inte för att vi är lönsamma. Vi återinvesterar väldigt mycket av överskottet och tar kostnader som vi inte hade behövt ta för att vi är nyfikna och vill testa och lära. Vi säger inte nej när kunder vill hitta nya lösningar utan försöker alltid hitta en kreativ väg framåt.
Lönsamheten har växt fram parallellt med en god personalpolitik och offensiva investeringar i ny teknik och nya fordon. Men någon årsbudget har Sunnemo Åkeri aldrig gjort. Smart och kreativ logistik kan vara en anledning, och inställningen att löpande ompröva och förbättra de olika delarna av verksamheten.
– Vi tittar på hur vi kan göra det vi gör ännu bättre än förra året. Lyckas vi med det till nästa år är vi nöjda. Jag tror att om målet för alla människor i världen vore att göra dagen lite bättre än den var igår så skulle världen gå framåt och bli ljusare.
Tipsa redaktionen!
Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.
Läs även
INFRASTRUKTUR 2026-03-19
Energiberedskap ska kunna stödjas av statenTillgången till energi är kritisk i ett läge av kris eller höjd beredskap. För att stärka energiförsörjningen vill regeringen införa en ny stödförordning som gör det möjligt att ge statligt stöd till företag som bidrar till energiberedskapsåtgärder.Regeringen har beslutat om en ny stödförordning som gör det möjligt att betala ut statligt stöd för energiberedskapsåtgärder till företag.– För att samhället ska fungera även i svåra lägen behöver energisystemet vara robust. Med den här förordningen skapar vi bättre förutsättningar för företag inom energiförsörjningen att stärka sin förmåga och minska sårbarheterna. Det är ett viktigt steg i arbetet med att stärka Sveriges samlade beredskap, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.Den nya förordningen innebär att Energimyndigheten kan fördela medel till företag inom energisektorn för att genomföra åtgärder som stärker energiberedskapen. I dag kan endast offentliga aktörer få stöd.Företag äger och driver stora delar av den svenska energiinfrastrukturen, till exempel depåer, bränsle- och drivmedelsstationer, fjärrvärmeanläggningar och gasförsörjning. I juni 2025 lämnade Energimyndigheten in ett förslag om en ny stödförordning för att möjliggöra statligt stöd också till företag som ansvarar för produktion, lagring eller distribution av kritisk energi.
VÄGUNDERHÅLL 2026-03-12
Stockholm ska skärpa kraven i snöröjningsavtalSkarpare beredskapskrav på företagen, fler sopsaltade gångbanor och kanske en del snöröjning i kommunal regi. Så vill Stockholms rödgröna styre förändra vinterväghållningen.Stockholms snöröjning sköts precis som på andra håll i landet av företag som ingår fleråriga avtal med kommunen. Nu ska nya avtal upphandlas för innerstan syret i Stockholm vill då passa på att skärpa kraven på entreprenörernas beredskap.– Företagen har inte varit redo för en orange snövarning. De har haft för få fordon och saknat förmågan att snabbt skala upp verksamheten. Så får det inte fungera. Vi måste se till att den som inte är tillräckligt rustad sorteras bort redan i upphandlingen, säger Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.Konkret innebär det att den som vill sköta Stockholms vinterväghållning behöver ha en större fordonspark och bättre tillgång till reservmaskiner vid arbetstoppar. Trafikkontoret ska också granska och utvärdera företagens krisplaner och ställa specifika krav på beredskap vid gul, orange och röd vädervarning.– Vi kan se att företag har tecknat avtal med staden, men sedan inte haft den organisation som krävs för att leverera. Det är inte acceptabelt. Varje entreprenör som vill röja snö åt Stockholms stad måste ha en tydlig krisplan för snövarningar, säger Lars Strömgren.De nya avtalen utformas för att göra det enklare att införa sopsaltning på fler gångbanor.– Det sämsta som kan hända under ett intensivt snöfall är att tiotusentals stockholmare sätter sig i bilen. Då korkar gatorna igen direkt och inga snöröjningsfordon kan komma fram. Vi måste se till att det alltid är enklare att promenera till bussen eller tunnelbanan, säger Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.Trafikkontoret i Stockholm har konstaterat att snöröjning helt utan entreprenörer skulle innebära dyra investeringar i en stor organisation med ojämn arbetsbörda. Det rödgröna styret har dock bestämt sig för att utreda förutsättningarna för att bedriva en viss del av vinterväghållningen i egen regi.– Den senaste vintern har allvarligt skadat förtroendet för snöröjning som helt bedrivs av företag. En möjlig väg framåt skulle kunna vara att införa någon form av kommunal spetsstyrka, i syfte att höja stadens beredskap vid extrema snöfall, säger Lars Strömgren.Utredningen om egen regi ska svara på vilken del av snöröjningen som skulle lämpa sig bäst för kommunal drift, vad en förändrad organisation skulle kosta och hur en sådan verksamhet skulle förhålla sig till befintliga avtal i stadens nämnder och bolag.
KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-03-11
Tre nya underhållsutbildningar på gångSveriges ska de kommande decennierna göra rekordsatsningar inom transportinfrastruktur och beredskap. För att öka och bredda kompetensen på området startar nu Nackademin en ny utbildning till underhållsingenjör för infrastruktur på tre orter.Trafikverkets senaste infrastrukturplan är den ambitiösaste på decennier. Samtidigt ska Sverige förbättra sin beredskap kraftigt. Men går tillgång och efterfrågan på kompetens går inte ihop och arbetsförmedlingen varnar för ett långvarigt underskott på kvalificerad kompetens när den svenska infrastrukturen ska rustas upp. För att möta efterfrågan har utbildningsaktören Nackademin nu bestämt sig för att dra i gång en ny yrkesutbildning till underhållsingenjör för infrastruktur. Utbildningen ska arrangeras i Härnösand, Karlstad och Västerås.– Pensionsavgångar, nya industrisatsningar, Natomedlemskapet och den gröna omställningen driver upp efterfrågan på kompetens inom infrastruktur i hela landet. Genom att göra utbildningen tillgänglig på fler orter vill vi bidra till att stärka kompetensförsörjningen där behoven faktiskt finns, säger Astrid Westfeldt Corneman, vd på Nackademin.Nackademin ska därför stärka utbildningen inom samhällsviktiga sekorer genom nya och befintliga yrkeshögskoleutbildningar, men framför allt genom att satsa på fler studieorter. Genom en kombination av distansupplägg och lokal studieanknytning vill man få fler att utbilda sig på hemmaplan, i de regioner där kompetensbristen redan är tydlig och behovet växer snabbast.– De långsiktiga investeringarna i infrastruktur ställer krav på rätt kompetens inom drift och underhåll. Att utbildningen ges med regional koppling är positivt för kompetensförsörjningen och för genomförandet av framtida satsningar, säger Henrik Sundquist, chef för enheten Underhåll på Trafikverket i Härnösand.Utbildningen är öppen för ansökan fram till den 5 maj 2026.