Nordiska branschorganisationer går samman för batteriåtervinning

25DT126_003_foto Daimler Truck.jpg.
Återvinning av uttjänta batterier är en viktig del i elektrifieringen. Här ett batteri som byggts om på en av Mercedes-Benz Trucks fabriker. Foto: Daimler Truck
Profilbild Mats Hellström.

Mats Hellström

Chefredaktör

2025-08-18

HÅLLBARHET

För att möta de kommande kraven i EU:s nya batteriförordning har Mobility Sweden och norska Bilimportørenes Landsforening bildat två dotterbolag. Svenska Foretur och norska Autoretur Battery Recycling ska framöver bygga ett effektivt och koordinerat retursystem för elfordonsbatterier.

Foretur och Autoretur Battery Recycling ska redan under innevarande månad starta parallella anbudsprocesser för aktörer som kan sköta återvinningen. Bolagen uppges ha flera strategiska mål, att:

• dela erfarenheter och arbetsmetoder,
• lägga grunden för en cirkulär och hållbar batteriekonomi,
• dra nytta av stordriftsfördelar och uppnå största möjliga miljönytta och effektiv resursanvändning,
• samt samarbeta med myndigheterna för så enhetliga krav och rapporteringssystem som möjligt.

 

2026 träder nya EU-regler i kraft som skärper kraven på tillverkare, importörer, bildemonterings- och återvinningsföretag i hela EU. Genom det nya samarbetet och bildandet av de två bolagen vill de två branschorganisationerna ta ledningen i att utveckla en gemensam nordisk modell för hur batteriförordningen ska implementeras.

– Detta samarbete har etablerats för att ta itu med en av de viktigaste hållbarhetsutmaningarna för bilindustrin. Framtidens fordonsbransch kommer i stor utsträckning att vara eldriven och det är avgörande att vi lyckas etablera en effektiv och cirkulär batteriekonomi, säger Anna Henstedt, ansvarig för återvinningsfrågor hos Mobility Sweden och vd för Foretur.

Mobility Sweden är branschorganisation i Sverige för tillverkare och importörer av personbilar, lastbilar och bussar.

Tipsa redaktionen!

Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.

Mejla oss

Läs även

Scania Longline_low.jpg.

FORDONSTEKNIK 2026-05-06

Scania tar in Longline i serieproduktion

I somras visade Scania upp sin nygamla Longline-hytt på Trailer Trucking Festival i Mantorp. Nu har hytten införlivats i det ordinarie produktionsflödet.Med utgångspunkt i ett starkt arv och möjliggjord av Scanias modulära system kommer den nya hytten att erbjudas som en fabriksanpassad lösning för kunder som söker en längre förarhytt med mer utrymme, komfort och flexibilitet. Longline-hytten kombinerar Scanias Crew Cab med en S-seriehytt med högt tak och skapar därmed en fabriksprodukt som för närvarande är unik. Hytten ska tillverkas i Laxå, med chassier från Södertälje.– Detta är en naturlig utveckling av ett koncept som länge uppskattats av kunderna, säger Lars Gustafsson, lastbilschef på Scania. Med Longline kombinerar vi vårt arv med modern industrialisering och erbjuder en plattform som kan anpassas efter individuella behov.Longline-hytten är utformad som en flexibel plattform snarare än en helt specificerad interiörlösning. Från fabriken kommer den att erbjudas med en begränsad interiörkonfiguration bakom stolarna, inklusive alternativ som standardsäng med förvaring eller hyllor – eller en mer öppen layout. Konstruktionen fokuserar på tydligt definierade infästningspunkter, vilket gör det möjligt för kunder att utforma interiören efter sina specifika behov.– Vi monterar helt enkelt inte sådant som inte behövs, säger Samuel Suderbys, chef för Scanias verksamhet i Laxå.  

Läs mer
iStock-1366211703-2_low.jpg.

INFRASTRUKTUR 2026-04-29

Offensiv infrastrukturplan i hamn

Nu är Sveriges nya infrastrukturplan satt. På tisdagen presenterade regeringen den övergripande tanken med planen, men också vilka nyinvesteringar som ska göras under åren 2026–2037.Svensk Åkeritidning har vid flertalet gånger rapporterat om arbetet med Sveriges nya infrastrukturplan för planperioden 2026–2037. Nu har planen, som arbetats fram av Trafikverket och justerats av regeringen, fastställts. Det handlar, precis som tidigare, om den mest ambitiösa planen på många decennier. I en jämförelse med tidigare planer är det framför allt ramen för drift och underhåll av vägar och järnvägar som sticker ut.– Tidigare har man sopat underhållet under mattan. Man har vetat om att vi har en underhållsskuld, man har vetat om att eftersatta vägar i vårt land är ett tillväxthinder för svenska företag. Det påverkar jobb negativt, det försvagar arbetspendling och godstrafik. Samtidigt har man talat mycket om järnväg, men inte investerat i järnvägsunderhåll på ett sätt som har gjort att man fått ut mer järnvägsunderhåll så flera ska kunna lita på att tåget kommer fram i tid, sade infrastrukturminister Andreas Carlson vid tisdagens presskonferens.– När vi nu lägger fram nationella planen så är det underhållet först. Man ska kunna lita på infrastrukturen i Sverige.Totalt ska 354 miljarder kronor satsar på drift och underhåll av vägar. En ökning med omkring 50 procent (omräknat till 2025 års priser) jämfört med den föregående planen som gällt för 2022–2033 där drift och underhåll budgeterades till 197 miljarder kronor under tolvårsperioden.

Läs mer
iStock-1145662095.jpg.

POLITIK 2026-04-30

EU lättar på villkoren för statliga stöd i energikrisen

EU-kommissionen har tagit fram ett nytt tillfälligt krisramverk som riktar sig till flera sektorer som nu drabbas hårt av energikrisen, däribland åkerinäringen i Europa. Det handlar om lättade villkor för statliga stöd, som kan införas av de stater som finner åtgärder nödvändiga.Europeiska kommissionen har i veckan antagit en ny tillfällig ram för statligt stöd som svar på de ekonomiska effekter som stängningen av Hormuzsundet i Persiska viken fått.Ramen ska underlätta medlemsstaternas stöd till de ekonomiska sektorer som är mest utsatta för krisen genom att lätta på villkoren som Europeiska kommissionen har för att godkänna statliga stöd.Vägtransportorganisationen IRU:s Europadirektör Raluca Marian menar att det är särskilt viktigt att vägtransporter uttryckligen inkluderas bland de drabbade sektorerna.– Med marginaler under tre procent och en allmän oförmåga att föra över kostnader på kunderna, har vägtransportföretag mycket begränsad kapacitet att absorbera plötsliga bränsleprischocker, säger hon i ett uttalande och tillägger att vägtransportföretag i allmänhet inte heller säkrar sina bränsleinköp, vilket gör riktat stöd i ett sånt här läge extra viktigt.En av de kraftigaste inslagen i åtgärdsramen är möjligheten att täcka upp till 70 procent av extra bränslekostnader och 100 procent när det gäller ”återbetalningspliktiga instrument”.Bland de stöd som presenterats finns också möjligheten att bevilja stöd genom förskottsbetalningar med verifiering i efterhand, ett sätt att snabbt skapa likviditet i krissituationer. Ett annat är förenklade mekanismer som gör det möjligt att bevilja stöd under 50 000 euro baserat på standarddata i stället för företagsspecifika data, vilket ska minska den administrativa bördan.– Att minska byråkratin är inte bara viktigt i en kris, utan ännu mer när snabbhet är avgörande, säger Raluca Marian.IRU välkomnar att kommissionen uttrycklig påmint medlemsstaterna om möjligheten att använda punktskattesänkningar, inklusive att ansöka om undantag under EU:s minimisatser, en åtgärd som får direkt inverkan på bränslepriserna. Några länder har redan använt dessa möjligheter, och Sverige skickade för några veckor sedan in en begäran om att vid behov få sänka energiskatten på diesel och bensin under EU:s egentliga miniminivå.– Utöver underlättandet är detta ramverk en kraftfull signal till medlemsstaterna om att det finns ett akut behov av att stödja vägtransportsektorn. Det som är viktigt nu är att stödet når sektorn snabbt i praktiken, säger Raluca Marian.Sverige skiljer sig dock från många andra europeiska länder genom vår flitiga användning av framför allt indexregleringar och drivmedelstillägg i avtal. Det innebär att kostnader visserligen kan skena i ett kort perspektiv, men att transportörer har bättre möjligheter att på lång och medellång sikt kompensera för ökade kostnader än företag i andra länder.EU:s och EU-ländernas stöd för att minska kostnadsökningarna på fossila bränslen har också fått kritik från olika håll på grund av att stöden gör det mindre lönsamt att hushålla med bränslen och genomföra energieffektiviseringar och investeringar i annan teknik. Därigenom ökar risken för att efterfrågan hålls uppe i en tid av underutbud på marknaden, vilken i sig kan driva ytterligare kostnadsökningar för bränsle.

Läs mer