Örebro tar in Fair Transport i sina upphandlingar

FÖRETAGANDE 2026-01-28

För andra året i rad är Volvo Lastvagnar marknadsledare i Europa för tunga lastbilar över 16 ton. För helåret 2025 hade företaget en total marknadsandel på 19 procent. 2024 landade Volvo Lastvagnars marknadsandel i Europa på tunga lastbilar från 16 ton och uppåt på 17,9 procent. När 2025 summeras har den svenska tillverkaren adderat ytterligare en dryg procentenhet till 19,0. Största marknaderna, räknat på antal registrerade Volvolastbilar, blev Storbritannien, Frankrike, Polen, Tyskland och Litauen.Volvos FH Aero-lastbil för fjärrtransporter har blivit populär hos de europeiska transportföretagen, med sin aerodynamik, sidospeglar med kamera och bättre bränsleeffektivitet. Totalt beställdes nästan 33 000 FH Aero-lastbilar i Europa under förra året.– Vårt mål är att vara våra kunders bästa affärspartner, och att vara marknadsledande är ett bevis på det förtroende kunderna har för oss. Det gör oss väldigt stolta, och jag vill rikta ett stort tack till våra kunder och våra anställda för denna fantastiska prestation, säger Roger Alm, vd för Volvo Lastvagnar.Han lyfter fram FH Aero som bolagets lysande stjärna inom fjärrtransporter.– Många kunder berättar för mig om att de upplever fantastisk prestanda och bränsleekonomi med Aero, säger Roger Alm.Globalt sett var Volvo Lastvagnar marknadsledare eller det näst största varumärket i 30 länder under 2025.– Vi kommer att fortsätta utveckla och introducera nya lastbilar som bidrar både till våra kunders verksamheter och till minskade koldioxidutsläpp i vår bransch. Genom att investera i flera tekniker kan vi erbjuda transportlösningar som passar en mängd olika kundbehov och marknader, säger Roger Alm.”Europa” innebär EU samt Storbritannien, Norge och Schweiz.

FORDONSTEKNIK 2026-01-28

En ny studie som VTI gjort med en av transportföretaget Gordons ellastbilar visar att fordonet presterar lika bra i stadsmiljö som en dieselvariant. Men det finns utmaningar för storskalig omställning.Varje dag levereras tusentals matkassar, apoteksvaror, livsmedel och paket runt om i våra städer. I studien ”Fossilfria sista milen leveranser i städer” från VTI som finansierats av Trafikverket undersökte forskarna lätta ellastbilar i verklig drift. Studien har gjorts tillsammans med Gordon, som dagligen levererar temperaturkänsliga livsmedel och läkemedel i storstadsmiljö, och resultaten visar att den nya generationens ellastbilar presterar minst lika bra som dieselfordon. Varken höga krav på räckvidd, antal stopp och drift av kylaggregat utgör något problem.– Våra resultat visar att tekniken nu är mogen. Med 4,25-tons ellastbilar får transportörer samma förutsättningar som med diesel, både när det gäller lastkapacitet och räckvidd. Det gör elektrifieringen av sista milen fullt genomförbar redan i dag, även om det finns en del utmaningar som måste lösas, säger Jessica Wehner, forskare på VTI.En avgörande faktor till de goda resultaten är att 4,25-tonslastbilar har använts. Sverige införde 2024 en försöksverksamhet där ellastbilar med en totalvikt på upp till 4,25 ton tillåts köras med B-körkort. På så sätt kan fordonet ha tillräcklig batterikapacitet utan att förlora lastutrymme.I pilotstudien körde en av Gordons ellastbilar i vanlig drift i Stockholm, med samma förutsättningar som skulle gällt för en diesellastbil: 70–90 kilometer per dag med kylaggregat i gång. Resultaten var jämförbart med ett dieselalternativ, trots att bara omkring 30 procent av batteriets kapacitet behövde användas per arbetspass. Studien visar också att det räcker med nattladdning vid terminal. Ytterligare en bonus var att förarna tyckte att ellastbilen ger en påtagligt bättre arbetsmiljö.Men det finns enligt studien också hinder som måste lösas för att elektrifieringen ska kunna skalas upp i samhället.– Vi vill vara med och bidra till den här omställningen på alla sätt vi kan. En förutsättning här är långsiktiga och förutsägbara regelverk. Försöksverksamheten med B-körkort för lätta ellastbilar behöver gå från en tillfällig dispens till ett permanent regelverk. Det behövs också bättre elnätskapacitet för att möjliggöra vidare utbyggnad av laddstationer på våra distributionscentraler. Här vill vi se att myndigheter fattar långsiktiga beslut som möjliggör investeringar, säger Ali Ghoce, vd på Gordon.Rekommendationer för lyckad omställningVTI föreslår flera åtgärder för att accelerera omställningen:Långsiktigt stabila styrmedelSnabbare processer för elnätsanslutningUtbyggd laddinfrastruktur vid logistiknoderÖkad kunskap om energihantering och laddstrategier

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-02-04

Enligt årets gymnasiebarometer från Tya får 82 procent av gymnasieeleverna som tar examen från Fordons- och transportprogrammet jobb efter avslutad utbildning. Siffrorna bekräftar det positiva läget på arbetsmarknaden som Svensk Åkeritidning rapporterade om förra veckan.I förra veckan skrev vi om Svenskt Näringslivs genomgång av utbildningar som leder till jobb, där gymnasiets fordons- och transportprogram låg i topp. Nu har Tya (Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd) presenterat sin årliga gymansiebarometer (tidigare ”Skolledarrapporten”) och där bekräftas de goda jobbutsikterna på transportmarknaden.2025 tog 87 procent av eleverna på utbildningen examen och av dem gick 82 procent direkt ut i jobb. Samma trend går att spåra i Skolverkets senaste statistik, som visar att 79 procent av eleverna som tog examen från Fordons- och transportprogrammet 2020 har etablerat sig på arbetsmarknaden tre år efter avslutad utbildning. Det är den högsta etableringsgraden av samtliga yrkesprogram, långt över genomsnittet på 64 procent. Lena Törnstrand, projektledare på Tya säger att detta är något branschen vetat om länge.– Ändå har vi utmaningar med att få beslutsfattare att satsa på fler utbildningsplatser på lång sikt. Det kommer att leda till kompetensbrist i branschen och missade skatteintäkter för kommunerna.Under 2025 startades två helt nya transportutbildningar i Ljusdal och på Gotland, dessutom stoppades beslutet om nedläggning på Malgomajskolan i Vilhelmina. I snitt har utbildningarna två sökande per utbildningsplats. Flera län rapporterar ett söktryck på 2,5 elever per plats eller mer.– För ungdomarna i län med så högt söktryck blir det extra svårt att genomföra sina yrkesdrömmar och där bör utbildningsplatserna utökas, konstaterar Lena Törnstrand.Trenden med allt fler tjejer på transportinriktningen har bromsat in, med 31 procent kvinnliga elever jämfört med 33 procent i rapporten för 2024/2025.– Det är svårt att säga om det är en tillfällig nedgång eller ett trendbrott, men sett till de senaste årens utveckling tror vi att intåget av tjejer på transportinriktningen är här för att stanna, säger Lena Törnstrand.FAKTA UR GYMNASIEBAROMETERN TRANSPORTPROGRAMMET 2025/2026– 87 % av eleverna på inriktning transport tog gymnasieexamen.– 76 % gick ut med CE-körkort och 88 % med C-körkort. Samtliga erhöll yrkeskompetensbevis (YKB).– 31 % är andelen kvinnliga elever på transportinriktningen i årskurs 2.– 82 % fick jobb som lastbilsförare direkt efter examen.