Örebro tar in Fair Transport i sina upphandlingar

Närkefrakt_Transport_i_sommarsol1_low.jpg.
Idag är 90 procent av Närkefrakts drygt 80 medlemmar certifierade enligt Fair Transport. Målet är att alla, inklusive underleverantörerna, ska certifieras. Foto: Närkefrakt

Veronica Rönnlund Aldman

Skribent

2025-09-10

HÅLLBARHET

Transportbranschens hållbarhetscertifiering Fair Transport uppmärksammas av allt fler svenska kommuner. I maj fattade Örebro kommun beslutet att införliva Fair Transport som ett kriterium i sina offentliga upphandlingar av transporter. Beslutet välkomnas av lastbilscentralen Närkefrakt.

Fair Transport har länge varit ett skötebarn för lastbilscentralen Närkefrakt Ekonomisk Förening med sina 80 medlemsåkerier. Att betala löner enligt kollektivavtal, köra trafiksäkert, hålla kör- och vilotider och ha som målsättning att optimera hållbarhetsarbetet är självklarheter, tycker Närkefrakts vd Fredrik Öjdemark. Kan man bara skapa rutiner som man förhåller sig till och följer är mycket av certifieringsarbetet redan på plats. Att göra rätt är inte svårare än att göra fel, resonerar Fredrik Öjdemark.

– Just nu är 90 procent av våra medlemmar certifierade. Förhoppningen är att vi även ska få med resten av medlemmarna samt våra underleverantörer, det är viktigt.

Med certifieringen i bagaget har Närkefrakt aktivt verkat för att certifiering enligt Fair Transport ska ingå som ett kriterium i offentliga upphandlingar. Det har hörsammats av Örebro kommun som i sin senaste upphandling i maj i år bedömer att certifiering är särskilt meriterande. Örebro kommun är dock inte den första offentliga aktören som vill premiera Fair Transport. Värmländska Forshaga, Kil och Hammarö är exempel på andra kommuner som på något sätt uppmärksammar märkningen i sina upphandlingskriterier. I Kils kommun är certifiering till och med ett ”skallkrav”, alltså något som krävs för att ett anbud ska vara giltigt.

Fredrik_Öjdemark_low.jpg.

Att inkludera Fair Transport i offentliga upphandlingar är ett bra sätt att sålla bort oseriösa aktörer, tycker Fredrik Öjdemark. Åkerier som tullar på regler om kör- och vilotider och fuskar sig till fler timmar snedvrider konkurrensen.

– Utmaningen är att få transportköparna att inte bara leta efter den billigaste transporten utan att de också vågar ställa krav. För när de stora transportköparna börjar köpa av seriösa åkerier får det en spridningseffekt som sätter nya standarder. En positiv spiral, helt enkelt.

Fredrik Öjdemark ser inte att Närkefrakts verksamhet förändrats i någon större omfattning sedan anslutningen till Fair Transport 2021. Ordning och reda har länge varit en ledstjärna för bolaget. I dialogen med transportköparna har den blivit ett skyltfönster utåt, men också varit ett sätt att locka till sig bra förare.

– Visst finns det transportköpare som bara tänker pris. De är vi inte intresserade av. Men det finns också en gråzon och ett flertal stora aktörer som förstår problemet och undviker att anlita oseriösa åkerier. Kvalitet har ett pris och det finns även ett beställaransvar. Åkerierna och vår bransch måste bli bättre på att kommunicera det, framhåller Fredrik Öjdemark.

Tipsa redaktionen!

Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.

Mejla oss

Läs även

XR7A0025_fotoStudioKlang_low_besk.jpg.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-06-25

Ny modell för statsbidrag ska ge fler yrkesutbildningar

Regeringen tar nu ytterligare steg för att förbättra statsbidraget för yrkesinriktad utbildning på gymnasial nivå inom kommunal vuxenutbildning (regionalt yrkesvux) och göra det mer långsiktigt och flexibelt. Syftet är att ge kommunerna bättre förutsättningar att erbjuda fler yrkesutbildningar som leder till jobb.Trots stora behov på arbetsmarknaden har statsbidraget för regionalt yrkesvux under flera år varit underutnyttjat. Under 2025 beslutade regeringen därför om flera successiva förändringar i statsbidraget. Bland annat höjdes ersättningsnivåerna med 20 procent från och med i år, det blev möjligt att bevilja statsbidrag för upp till tre år i taget och differentierade ersättningsnivåer infördes från och med 2027 för att bättre spegla kostnaderna för särskilt dyra utbildningar.Nu har regeringen beslutat om ytterligare förändringar. De innebär att statsbidraget fördelas enligt en ny modell med en långsiktig grundfinansiering och möjlighet till tilläggsfinansiering vid behov.– Efterfrågan på yrkesutbildad arbetskraft är stor, men många saknar rätt utbildning för att ta de jobb som finns. Att fler utbildar sig är avgörande för både minskad arbetslöshet och bättre kompetensförsörjning. Nu tar vi nästa steg för att förbättra statsbidraget för regionalt yrkesvux så att kommunerna kan erbjuda fler yrkesutbildningar som leder till jobb, säger gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm.Kommunerna rekvirerar grundbidraget baserat på befolkningsmängd och arbetslöshet. Samtidigt ändras medfinansieringskravet. All utbildning som finansieras med grundbidraget ska medfinansieras med minst 30 procent. Utöver grundbidraget kommer kommunerna att kunna ansöka om ett tilläggsbidrag som är fullt finansierat av staten, men det får bara lämnas om hela grundbidraget utnyttjas.– Förändringarna ger kommunerna bättre förutsättningar att planera utbildning, både för att skapa fler utbildningsplatser och för att våga satsa på dyrare utbildningar. De innebär också en minskad administration för kommunerna, säger Lotta Edholm.Förändringarna träder i kraft i den 22 juli 2026 och tillämpas första gången i fråga om statsbidrag för bidragsåret 2028.

Läs mer
iStock-500001178.jpg.

POLITIK 2026-06-26

Trafikanalys slås ihop med Tillväxtanalys

Myndigheterna Tillväxtanalys och Trafikanalys ska slås ihop den 1 januari 2027. Den nya myndigheten får namnet Myndigheten för tillväxt- och transportanalys.Myndigheterna har tidigare fått i uppdrag att förbereda för att Trafikanalys uppgifter ska överföras och inordnas i Tillväxtanalys. Sammanslagningen av myndigheterna är en del i regeringens insatser för att öka effektiviteten i statsförvaltningen och minska antalet myndigheter.– Myndigheten för tillväxt- och transportanalys kommer vara en viktig aktör för att förse regeringen med kunskapsunderlag som kan stärka tillväxt- och transportpolitiken. Regeringen ser fram emot att myndigheten börjar sitt arbete den 1 januari 2027, säger energi- och näringsminister Ebba Busch. Den nya gemensamma myndigheten ska få en ny instruktion som enligt regeringen speglar de nuvarande myndigheternas verksamheter.– Trafikanalys viktiga arbete fortsätter i en ny och starkare organisation. När Tillväxtanalys och Trafikanalys nu blir en myndighet samlas kompetens som kan ge ett ännu bättre underlag för beslut som stärker både transportinfrastrukturen, dess framtida behov och Sveriges konkurrenskraft, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson. Regeringen menar att en samlad analys- och utvärderingsmyndighet med ansvar för både tillväxt och infrastruktur ger bättre förutsättningar för heltäckande analyser, samt synergieffekter. – Regeringen vill ha en effektivare stat, bland annat genom att minska antalet myndigheter. När myndigheter jobbar inom liknande områden kan vi stärka verksamheten genom att samla både uppgifter och kompetens, säger civilminister Erik Slottner..

Läs mer
iStock-1072392590_low2.jpg.

DRIVMEDEL 2026-06-11

Ingen dieselkris i sikte i Sverige

Kriget i Mellanöstern fortsätter och ett stängt Hormuzsund pressar de globala energimarknaderna. Men i Sverige ser tillgången på bensin, diesel och flygbränsle ut att vara fortsatt god.Regeringen konstaterar i ett pressmeddelande att det stängda Hormuzsundet kommer att påverka de globala försörjningskedjorna i ett längre perspektiv, framför allt för oljebaserade produkter som bensin och diesel, men också flytande naturgas. Men Sverige är inte så beroende av leveranser från Mellanöstern, då vi främst importerar olja och gas från Nordsjön. – Sverige står fortsatt starkt. Vi har trygg tillgång på bränslen och regeringen kommer fortsatt stå på hushållens och företagens sida för att hantera påverkan. Sverige arbetar aktivt tillsammans med andra länder för att hantera den pågående energikrisen, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.Bilden är annorlunda på andra håll i omvärlden. Den största kontrasten är i dagsläget är enligt regeringen de kraftiga åtgärder som genomförts i Asien för att minska efterfrågan. EU-länderna har i stället satsat på att kompensera för högre kostnader.  – I Sverige och Norden är vi mest påverkade av prisförändringar. Vi följer kontinuerligt hur marknaderna anpassar sig utifrån förändringar i global och lokal tillgång på olika drivmedel för att veta om vi skulle behöva sätta in olika åtgärder här i Sverige, säger Energimyndighetens generaldirektör Caroline Asserup.    

Läs mer