Mats Hellström
Chefredaktör
2026-01-15
INFRASTRUKTUR
Kostnaden för att administrera trängselavgifter i Stockholm har minskat med 75 procent sedan systemets introduktion 2007, samtidigt som kvaliteten ökat. Det visar en översyn som Trafikanalys gjort.
Trafikanalys har på regeringens uppdrag genomfört en översyn av de administrativa kostnaderna för hanteringen av trängselskatt i Stockholm respektive Göteborg mellan åren 2007 och 2024.En huvudsaklig slutsats av översynen är att kostnaderna för administrationen av trängselskatterna har sjunkit markant över tid och blivit lägre än förväntat.
Från Stockholmssystemets introduktion år 2007 till 2024 har de administrativa kostnaderna sänkts med drygt 75 procent. Sedan Göteborgssystemet introducerades år 2013 har kostnaderna sänkts med cirka 30 procent.
Kostnadssänkningen har skett trots att bägge systemen har blivit mer komplicerade över åren och att skatt även har börjat tas ut av utländska fordon. Den tekniska utvecklingen inom IT-området har bidragit till besparingar, men de främsta förklaringarna är åtgärder hos Trafikverket och Transportstyrelsen:
– Trafikverket, som ansvarar för betalstationerna ute på vägarna, har effektiviserat sin del av administrationen påtagligt samtidigt som kvaliteten har blivit bättre. Deras avbildningar av nummerskyltar har i ökad utsträckning blivit automatiskt läsbara även vid sämre väderlek, framhåller Gunnar Eriksson som varit projektledare för arbetet.
– Transportstyrelsen, som står för de största kostnaderna för trängselskatteadministration, är också den myndighet som gjort de största effektiviseringarna, bland annat genom att ta hem centrala funktioner och driva dem i egen regi, säger Gunnar Eriksson.
Tipsa redaktionen!
Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.
Läs även
FORDONSTEKNIK 2026-05-06
Kraftig ökning av nya lätta lastbilarApril månads siffror från Trafikanalys visar en kraftig uppgång i antalet nyregistrerade lätta lastbilar. Hela 48 procent fler registrerades jämfört med samma månad i fjol och 30 procent av dessa var laddbara.På personbilssidan ökade andelen elbilar något, till 39 procent av nyregistreringarna. Laddhybriderna backade marginellt till 23 procent, vilket innebär att andelen laddbara personbilar var 62 procent av nyregistreringarna.Antalet lätta lastbilar ökade med hela 48 procent, vilket gav 3 987 nya fordon under april. 26 procent var eldrivna och 4 procent laddhybrider. Hittills i år är 29 procent av de nya lätta lastbilarna laddbara. Klimatpremien för lätta eldrivna lastbilar har förlängt och gäller nu till 31 oktober 2027.Antalet nyregistrerade tunga lastbilar var jämförbart med april förra året och landade på 647 st. Av dessa var 17 procent eldrivna och 6 procent gasbilar. Hittills i år har ungefär hälften av de nya lastbilar som räknas som tunga varit såna som har en maxvikt på 4 ,25 ton.
PROFIL 2026-04-29
En legendar har gått ur tidenSven-Erik ”Svempa” Bergendahl är död. Bärgaren, raggaren och framför allt pionjären inom specialdesignade och specialinredda lastbilar har varit en av den svenska lastbilsvärldens största profiler under decennier. På tisdagen kom beskedet att Svempa gått bort efter en tid av sjukdom.Sven-Erik Bergendahl föddes och växte upp på Södermalm i Stockholm. Under de tidiga tonåren meckade han mycket med sin moped, och snart föll han även för den nya raggarkulturen. Efter att ha jobbat en tid som fordonsmekaniker startade han som 26-åring en bärgningsfirma.Han har i intervjuer berättat om hur han åkte runt med sin Plymouth –57 och försökte hitta lämpliga jobb genom att lyssna på polisradion. Snart hade han köpt sin första lastbil, en tydligt begagnad Scania L76, som han själv gjorde om till bärgningsbil. Han fixade och målade om så att bilen inte behövde skämmas för sig på vägarna. Där startade också den karriär som skulle göra Sven-Erik till ”Svempa” med hela den svenska lastbilscommunityn.
INFRASTRUKTUR 2026-04-29
Offensiv infrastrukturplan i hamnNu är Sveriges nya infrastrukturplan satt. På tisdagen presenterade regeringen den övergripande tanken med planen, men också vilka nyinvesteringar som ska göras under åren 2026–2037.Svensk Åkeritidning har vid flertalet gånger rapporterat om arbetet med Sveriges nya infrastrukturplan för planperioden 2026–2037. Nu har planen, som arbetats fram av Trafikverket och justerats av regeringen, fastställts. Det handlar, precis som tidigare, om den mest ambitiösa planen på många decennier. I en jämförelse med tidigare planer är det framför allt ramen för drift och underhåll av vägar och järnvägar som sticker ut.– Tidigare har man sopat underhållet under mattan. Man har vetat om att vi har en underhållsskuld, man har vetat om att eftersatta vägar i vårt land är ett tillväxthinder för svenska företag. Det påverkar jobb negativt, det försvagar arbetspendling och godstrafik. Samtidigt har man talat mycket om järnväg, men inte investerat i järnvägsunderhåll på ett sätt som har gjort att man fått ut mer järnvägsunderhåll så flera ska kunna lita på att tåget kommer fram i tid, sade infrastrukturminister Andreas Carlson vid tisdagens presskonferens.– När vi nu lägger fram nationella planen så är det underhållet först. Man ska kunna lita på infrastrukturen i Sverige.Totalt ska 354 miljarder kronor satsar på drift och underhåll av vägar. En ökning med omkring 50 procent (omräknat till 2025 års priser) jämfört med den föregående planen som gällt för 2022–2033 där drift och underhåll budgeterades till 197 miljarder kronor under tolvårsperioden.