Effektivare administration sänker kostnaden för trängselavgifter

iStock-1482392059.jpg.
Foto: Istockphoto.com
Profilbild Mats Hellström.

Mats Hellström

Chefredaktör

2026-01-15

INFRASTRUKTUR

Kostnaden för att administrera trängselavgifter i Stockholm har minskat med 75 procent sedan systemets introduktion 2007, samtidigt som kvaliteten ökat. Det visar en översyn som Trafikanalys gjort.

Trafikanalys har på regeringens uppdrag genomfört en översyn av de administrativa kostnaderna för hanteringen av trängselskatt i Stockholm respektive Göteborg mellan åren 2007 och 2024.En huvudsaklig slutsats av översynen är att kostnaderna för administrationen av trängselskatterna har sjunkit markant över tid och blivit lägre än förväntat.

Från Stockholmssystemets introduktion år 2007 till 2024 har de administrativa kostnaderna sänkts med drygt 75 procent. Sedan Göteborgssystemet introducerades år 2013 har kostnaderna sänkts med cirka 30 procent. 

Kostnadssänkningen har skett trots att bägge systemen har blivit mer komplicerade över åren och att skatt även har börjat tas ut av utländska fordon. Den tekniska utvecklingen inom IT-området har bidragit till besparingar, men de främsta förklaringarna är åtgärder hos Trafikverket och Transportstyrelsen:

– Trafikverket, som ansvarar för betalstationerna ute på vägarna, har effektiviserat sin del av administrationen påtagligt samtidigt som kvaliteten har blivit bättre. Deras avbildningar av nummerskyltar har i ökad utsträckning blivit automatiskt läsbara även vid sämre väderlek, framhåller Gunnar Eriksson som varit projektledare för arbetet.

– Transportstyrelsen, som står för de största kostnaderna för trängselskatte­administration, är också den myndighet som gjort de största effektiviseringarna, bland annat genom att ta hem centrala funktioner och driva dem i egen regi, säger Gunnar Eriksson.

Tipsa redaktionen!

Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.

Mejla oss

Läs även

image3_low.jpg.

FÖRETAGANDE 2026-02-05

Högteknologisk tvätthall invigdes i Halmstad

Sveriges Åkeriföretags Hallandsförening har byggt en ny tvätthall för lastbilar i Halmstad. Anläggningen är utformad för att minimera resursanvändningen, är öppen dygnet runt och klarar HCT-fordon.Den som passerar E6 utanför Halmstad har nu möjligheten att få sin lastbil tvättad i en av landets mest moderna tvätthallar. Bakom investeringen står Sveriges Åkeriföretags regionala Hallandsförening genom föreningens fastighetsbolag, Halmstadsåkarnas Fastighetsaktiebolag.– Bolaget ska gynna åkerinäringen, det är därför det finns, och vi kom fram till att vi har både marken och möjligheten. Vi bestämde också att om vi bygger så ska anläggningen vara av absolut modernaste snitt och för HCT-fordon, säger Niklas Reinholdt, styrelseordförande i bolaget.Han menar att det råder brist på tvätthallar i regionen och att det dessutom finns en efterfrågan på en mer modern tvätthall som också kan ta de allra största och längsta fordonen. Miljöansvaret har varit en central utgångspunkt i projektet. Omkring 85 procent av vattnet återvinns i processen, och tvätthallen använder även regnvatten. Totalt går det därför bara åt omkring 25 liter färskvatten per tvätt.– En vanlig dusch förbrukar ungefär 60 liter. Dessutom slipper man kalkprickar genom att regnvatten används vid sköljningen, säger Niklas Reinholdt.Systemet läser av varje fordons profil och anpassar tvätten efter fordonets utformning och behov. För den som önskar finns även möjlighet till manuell tvätt. Anläggningen är dessutom öppen dygnet runt och är utrustad med en webbkamera som gör att tvättsugna förare på distans kan se om den är ledig eller om det är kö.Anläggningen är byggd för att klara HCT-fordon på upp till 34,5 meter, vilket få eller inga andra tvätthallar i södra delen av landet gör. För att kunna använda tvätten registrerar man sitt företag och fordonen på webbsidan tvatthallenhalmstad.se. När detta är gjort är det bara att åka fram till hallen där en kamera läser av fordonet och stället in rätt tvätt. Medlemmar i Sveriges Åkeriföretag erbjuds dessutom ett extra förmånligt pris.Oscar Hyléen, vd på Sveriges Åkeriföretag gillar att medlemsföretagen går ihop om den här typen av satsningar.– Efterfrågan på gemensamma nyttor är stor, inte minst när det gäller service som är svår eller kostsam för enskilda företag att ordna själva. Genom att äga marken och utveckla anläggningen långsiktigt skapas stabila förutsättningar för både kvalitet och rimliga priser, säger han.

Läs mer
Bärgare2_low.jpg.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-01-23

Första gymnasieutbildningen för bärgare drar i gång

För första gången någonsin finns nu en gymnasieutbildning till bärgare – dessutom med riksintag. Det är Vreta Utbildningscentrum utanför Linköping som skapat utbildningen i samarbete med Assistancekåren. Intaget öppnade nu i januari och skolstarten sker i höst.Arbetsmarknaden för bärgare är stark och behoven är stora över hela landet. Ändå har det saknats en formell yrkesutbildning. Nu blir det ändring på det när Vreta Utbildningscentrum, som första gymnasium i landet, till hösten kickar i gång en riksrekryterande bärgarutbildning.– Det är så kul att Vreta gör den här satsningen och att vi fått vara med att utforma den, säger Ninni Westerlund på Assistancekåren. En bärgare ställs ofta inför helt nya problem som ska lösas. Det är inte bara fordon som ska tas om hand, utan även människor.– Det är så viktigt att skolorna förstår detta och att praktik och APL är helt avgörande. Vreta har ju en fantastisk bredd på sina utbildningar inom fordonsprogrammet med både timmer- och kranbilar och det känns att de verkligen vet hur man jobbar.

Läs mer
XR7A0025_fotoStudioKlang_low_besk.jpg.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-01-27

Fordonsprogrammet i topp bland gymnasieutbildningar som ger jobb

Att välja ett yrkesprogram är i många fall en bra väg till jobb för blivande gymnasieelever. När gymnasieprogrammen listas efter hur många som jobbar efter tre år hamnar Fordon- och transportprogrammet allra högst.Svenskt Näringsliv har listat gymnasieprogrammen utifrån hur många studenter som etablerat sig på arbetsmarknaden tre år efter att ha tagit examen. I botten ligger Humanistiska programmet, Naturvetenskapliga programmet och International Baccaleurate där en hög andel studenter i stället gått vidare till nya studier. I toppen på jobbligan finns i stället VVS- och fastighet, Bygg- och anläggning och Industritekniskt program där 73 till 75 procent av eleverna fått jobb. Men allra högst hamnar Fordon- och transportprogrammet med 76 procent.Programmen som ligger högst hamnar också i topp när månadslönerna rankas efter medianlön. Fordon- och transporteleverna har den fjärde högsta medianlönen av de listade programmen med 34 250 kr.I en artikel i DN konstaterar Johan Olsson, kompetensförsörjningsexpert på Svenskt Näringsliv, att många unga har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden, men att yrkesprogrammen inte är en del i den bilden. Han påpekar också att Fordon- och transportprogrammet är bra då hela branschen är engagerad i utbildningens kvalitet, vilket gör att den levererar personal med kompetens som företagen efterfrågar. Han konstaterar också att den nya skolreformen innebär att arbetsmarknadens behov i större utsträckning ska styra hur många utbildningsplatser som skapas på de olika programmen, men att det är en mycket stor förändring och att det kommer att ta tid innan den slår igenom fullt ut.

Läs mer