Nytt stöd till laddning av lastbilar och bussar

DRIVMEDEL 2026-09-16

Det är dags att gå från ord till handling på området vätgastransporter. Det tycker Volvokoncernen, Daimler Truck, Toyota Motor Corporation och flera andra europeiska industriaktörer som nu presenterat en gemensam satsning, där man också vänder sig till Europas politiker för stöd.För ett par veckor sedan meddelade AB Volvo att man avser att samarbete med en flertal andra större industribolag för att skala upp vätgasdriven mobilitet i Europa. Under IAA i Hannover presenterade bolagen den gemensamma satsningen som utgår från att vätgasfordon är ett viktigt komplement till batterielektriska fordon för att uppnå EU:s mål om minskade utsläpp.Hindren för en kommersialisering av vätgastransporter har varit, och är, fler. Produktionskostnader för vätgasen, utbyggnad av tanknätet och att det ännu inte finns serietillverkade fordon. Men prototypfordon har körts på flera håll och Daimler Truck har enligt uppgifter från Volvo haft kunder som kört nästan 60 000 mil med vätgasdrivna bränslecellslastbilar.Nu är planen att i slutet av detta år sätta ett hundratal av nästa generations bränslecellslastbilar i drift hos kunder. Under nästa år ska också de första lastbilarna med vätgasförbränningsmotor lanseras. Enligt uppgift planerar Daimler Truck att satsa flera hundra miljoner euro i vätgaslastbilar fram till slutet av decenniet. Även Volvokoncernen ska investera betydande summor, både i bränslecellsdrivna lastbilar och lastbilar med vätgasförbränningsmotorer. Lanseringen är planerad att omkring 2030. Den tredje fordonstillverkaren i projektet är Toyota som medverkar som en teknisk partner för att stötta expansionen av vätgasmobilitet. Tyska industrikoncernen Bosch kommer också att ha en viktig roll genom att leverera nyckelteknik för både bränslecells- och förbränningsdrift.Övriga aktörer i samarbetet är Air Liquide, Total Energies, MB Energy och TEAL Mobility som står för utvecklingen av gasproduktion respektive tankinfrastruktur.Volvo menar att det är möjligt att sänka konstaderna för vätgasdrift så att det blir konkurrenskraftigt jämfört med dieseldrift. Förutsättningarna är att kostnaden för lastbilarna sjunker genom incitament och serieproduktion, att en konkurrenskraftig försörjningskedja för vätgas skapas, kvotsystem för växthusgasutsläpp samt driftrelaterade incitament såsom undantag från vägavgifter.Volvo menar att marknaden är på väg att möta dessa förutsättningar och pekar på att det i den senaste ansökningsomgången inom Tysklands NOW-program kom in fler ansökningar för tankstationer och vätgasdrivna lastbilar än vad det fanns finansiering för. Det är också Tyskland som de samarbetande bolagen ser som utgångspunkt för satsningen, och aktörerna efterlyser stöd från nationella regeringar och Europeiska kommissionen för att kunna genomföra genomföra en liknande satsning i hela Europa.

FORDONSTEKNIK 2026-09-16

”Powerliner”, så heter Mercedes-Benz Trucks nya drivlinegeneration. Det handlar om ett koncept där förbättringar gjorts över hela linjen och där ett av de viktigaste resultaten är minskad bränsleförbrukning.Mercedes-Benz valde precis som flera andra fordonstillverkade att släppa en av årets största nyheter under IAA-mässan i Hannover. Det handlar om en helt ny drivlinegeneration med namnet ”Powerliner” där OM 470- och OM 471-motorerna fått nya utväxlingar och växellådor anpassade för lägre motorvarv. Förbättringarna ska ge upp till fyra procent lägre bränsleförbrukning och OM 471 har nu fått en ny toppversion på 550 hk.Powerliner beskrivs som ett komplett drivlinekoncept där motor, växellåda, bakaxel, avgasrening och styrsystem utvecklats för att arbeta tillsammans.Powerliner använder ”downspeeding”, vilket betyder att motorn arbetar på lägre varvtal. Mer vridmoment långt ner i registret kombineras med högre bakaxelutväxling och växellådor med stor växlingsspridning. Förutom lägre bränsleåtgång betyder lägre varvtal mindre buller i hytten.Den uppdaterade versionen har en räckvidd på upp till 47 mil, en vändcirkel på bara 10,3 meter och är den första lätta transportbilen i Europa med SDV-arkitektur – vilket innebär mjukvara som möjliggör löpande uppdateringar av fordonets funktioner.

FORDONSTEKNIK 2026-09-16

Volvo Lastvagnar har för åttonde gången fått priset ”International Truck of the year”. Det går till Electric-serien med modellerna FH, FM, FMX Aero och FH Aero och ses av Volvo som ett kvitto på hur långt eldriften kommit.Volvo Lastvagnars tunga elutbud har utsetts till International Truck of the Year 2027 under IAA Transportation i Hannover. Serien, med FH, FM, FMX Electric och FH Aero Electric erbjuder längre räckvidd, förbättrad lastkapacitet och kortare laddtid jämfört med tidigare modeller.Juryn berömde hur Volvo utvecklat sitt elektriska utbud bortom en enskild lastbil eller en applikation och pekade på att det numera går att anpassa räckvidd, olika hytt- och chassikonfigurationer och andra lösningar för att klara av olika typer av transportuppdrag.– Volvo Lastvagnars vinnande ellastbilar innebär ett stort steg framåt för företagets tunga batterielektriska utbud. Den nya generationen visar hur snabbt elektrifieringen går, från enskilda användningsområden till heltäckande transportlösningar, säger Florian Engel, ordförande för International Truck of the Year i ett pressmeddelande.Roger Alm, vd för Volvo Lastvagnar, var den som fick ta emot priset på IAA:s scen:– Jag är mycket stolt över att vi återigen får ett erkännande för våra elektriska lösningar. Vi ser en stor efterfrågan på våra nya ellastbilar, och orderboken är nästan full. Detta pris bevisar att Volvo Lastvagnar är en pålitlig branschledare inom elektrifiering. Den nya generationen gör det möjligt för ännu fler åkerier och transportföretag att välja avgasutsläppsfria transporter.OM INTERNATIONAL TRUCK OF THE YEARDen internationella Truck of the Year-organisationen lanserades 1977 och består av 24 journalister från stora lastbilstidningar i hela Europa. Det årliga priset delas ut till den lastbil som introducerats på marknaden under de senaste 12 månaderna som har gjort det mest betydande bidraget till vägtransporteffektivitet. Flera nyckelkriterier utvärderas, såsom teknologisk innovation, komfort, säkerhet, körbarhet, energieffektivitet, miljöavtryck och total ägandekostnad (TCO).