Transporterna över Öresund ska utredas

DRIVMEDEL 2025-06-19

Sveriges totala utsläpp av växthusgaser inom transportsektorn ökar efter att reduktionsplikten sänkts. Men leveranserna av det höginblandade biodrivmedlet HVO100 har samtidigt mer än fördubblats på två år. Det visar årets omställningsbarometer från Drivkraft Sverige. Sveriges utsläpp av växthusgaser ökade med hela 7 procent under 2025 jämfört med året innan. Det visar preliminär statistik från Naturvårdsverket. Ökningen är något högre än vad underlaget till regeringens klimatredovisning uppskattat. Vägtrafiken ökade sina utsläpp med 24 procent, och arbetsmaskinerna med hela 32 procent. Resultatet är framför allt en konsekvens av den kraftigt sänka reduktionsplikten för diesel från 30,5 procent till 6 procent (från första juli 10 procent). Men på detaljnivå är inte allt mörkt ur utsläppsminskningssynpunkt. Industrin minskade utsläppen med hela 5 procent, och det höginblandade biodrivmedlet HVO100 har blivit mer populärt. Antalet ”energistationer” (eller ”drivmedelsstationer”) i Sverige är omkring 3 000. Av dessa erbjuder drygt 650 HVO100, vilket är en femdubbling av antalet sedan 2019.  Samtidigt har användningen av HVO100 ökat kraftigt de senaste två åren, parallellt med en ökning av antalet pumpar. Jämfört med förra året finns nu 10 procent fler pumpar. Samtidigt har antalet stationer som erbjuder laddning ökar med omkring 50 procent. 2024 utgjordes 8,5 procent av drivmedelsleveranserna av höginblandade biodrivmedel. Under första halvan av 2025 har andelen gått upp till 10 procent. Anledningen är alltså främst att användningen av HVO100 har ökat, enligt Drivkraft Sverige. Totalt utgörs 7 procent av drivmedelsleveranserna av HVO100, en kraftig ökning från 5 procent samma period 2024 och 2,8 procent 2023. HVO100 är ett drivmedel som inte räknas in i reduktionsplikten. Det är befriat från både koldioxid- och energiskatt efter godkännande från EU. Viktor Gunnarsson, ansvarig för konkurrenskraftsfrågor på Drivkraft Sverige, pekar dock på att det är hög till att säkra fortsatt skattebefrielse. – Det är glädjande att så många företag och individer vill minska sina koldioxidutsläpp genom att välja HVO100 i stället för fossil diesel. Med den beslutade reduktionspliktsnivån på 10 procent är skattebefrielsen en förutsättning för att Sverige ska klara sitt ESR-åtagande. Utvecklingen visar på behovet för regeringen att sätta i gång en statsstödsansökan till EU-kommissionen om fortsatt skattebefrielse för rena och höginblandade biodrivmedel.

INFRASTRUKTUR 2025-06-26

Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att titta på alternativa former för organisering och genomförande av statlig transportinfrastruktur. Syftet är att infrastrukturinvesteringar ska kunna genomföras snabbare och mer kostnadseffektivt. I senaste infrastrukturpropositionen gör regeringen bedömningen att alternativa finansieringsformer för transportinfrastruktur bör prövas om de kan leda till ett snabbare eller mer kostnadseffektivt genomförande, eller att fler objekt kan genomföras inom en viss tidsram. Nu ska alltså alternativa former av organisering och genomförande av infrastrukturinvesteringar utredas, inklusive hur dessa kan implementeras i Sverige för att skapa förutsättningar för ökade effektivitetsvinster och ett snabbare genomförande av infrastrukturinvesteringar. – Regeringen satsar stort på transportinfrastruktur och bedömer också att det finns skäl att undersöka alternativa former för hur infrastrukturprojekt kan organiseras och genomföras, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson. Utredaren ska bland annat:analysera legala förutsättningar för vilka delar av infrastrukturprojekt som kan genomföras i bolagsform, analysera organisation, ersättningsmodell och lämpliga objekt för offentlig-privat samverkan (OPS), analysera genomförande av investeringsobjekt i bolagsform, och lämna förslag om uppföljning och utvärdering. Regeringen gör också bedömningen att det under kommande planperiod bör genomföras investeringsobjekt som projekteras och byggs av någon annan aktör än Trafikverket, till exempel genom offentlig-privat samverkan (OPS) eller genomförande i bolagsform. Utredare är Claes Norgren och uppdraget ska redovisas senast den 15 december 2025.

INFRASTRUKTUR 2025-08-07

Regeringen har lämnat in en lagrådsremiss som bland annat ska göra det obligatoriskt för nätföretagen att offentliggöra vilken kapacitet som finns för nya anslutningar till elnätet. I förslaget ingår också en möjlighet för regeringen att sätta ett tak för elpriset vid en kris. Regeringen har idag lämnat in en lagrådsremiss som föreslår att regeringen, eller en myndighet som regeringen pekar ut, får meddela föreskrifter om att nätföretagen ska offentliggöra information om tillgänglig kapacitet för nya anslutningar. Ett exempel på det kan enligt regeringen vara att nätföretagen tar fram kapacitetskartor. – En viktig pusselbit för att underlätta nya anslutningar är att nätföretagen ska offentliggöra information om tillgänglig kapacitet och lämna utförligare information vid ansökningar, säger energi- och näringsminister Ebba Busch. Lagrådsremissen innehåller också förslag om utvidgade rutiner och information som nätföretagen ska tillhandahålla när en uttagskund begär anslutning till elnätet. Nätföretagen ska bland annat ta fram standardiserade rutiner för anslutning av anläggningar samt ta fram och lämna en tidsplan för handläggningen av anslutningsärendet. Under behandlingen av ansökan ska elnätsföretaget också ge information om hur handläggningen går. I lagrådsremissen finns också förslag som ska stärka kundernas ställning på elmarknaden, bland annat utvidgad informationsskyldighet för elhandlaren vid ingående eller förlängning av ett elavtal och utökat kundskydd som begränsar möjligheten för elhandlarna att säga upp avtal eller stänga av el i samband med en tvist mellan kunden och elhandlaren. Regeringen får enligt förslagen även en möjlighet att besluta om ett högsta elpris vid en elpriskris. En förutsättning för att sätta ett pristak är att Europeiska unionens råd har tillkännagett att det föreligger en elpriskris. Förslagen i lagrådsremissen har enligt regeringen till viss del sin bakgrund i genomförandet av EU:s ändringar i elmarknadsdirektivet och förnybartdirektivet.