Vattenfall går vidare med ny kärnkraft

iStock-1945656830_low_besk.jpg.
Barsebäcks kärnkraftverk vid Öresund, där sista reaktorn togs ur drift 2005. Regeringen hoppas att Sveriges första nya reaktor på 50 år ska vara på plats 2035. Foto: Istockphoto.com
Profilbild Mats Hellström.

Mats Hellström

Chefredaktör

2025-08-21

INFRASTRUKTUR

Nu är det beslutat. Statliga energijätten Vattenfall ska satsa på ny kärnkraft i form av så kallade SMR-reaktorer vid det befintliga kärnkraftverket i Ringhals. Beskedet gavs vid en presskonferens på torsdagen där samtliga Tidöpartiers partiledare medverkade.

Samtliga fyra partiledare i regeringssamarbetet var representerade tillsammans med finansminister Elisabett Svantesson och Vattenfalls vd Anna Borg under en blåsig presskonferens i närheten av Ringhals, ett par mil norr om Varberg. Statsminister Ulf Kristersson inledde med att säga att Sverige nu tar en stort kliv mot mer stabil fossilfri energiproduktion.

– För första gången på 50 år kommer det byggas ny svensk kärnkraft. Här i södra Sverige, där alla vet att den behövs som allra mest, men också här i Ringhals, där vi redan har framgångsrik kärnkraft sedan flera år tillbaka, sa han.

Han drog därefter paralleller till andra stora infrastrukturmässiga projekt som Sverige genomfört, med början i tunnelbanebygget i Stockholm på 50-talet, vidare till kärnkraften på 60- och 70-talen, 80-talets första mobilnätet och 90-talets byggnation av Öresundsbron.

Den stora nyheten är att Vattenfall nu har beslutat att gå vidare med två leverantörer, GE Vernova och Rolls Royce SMR, där en av dessa kommer att väljas ut och kontrakteras.

Upphandlingen rör SMR-reaktorer, alltså en typ av lite mindre reaktor som byggs i modulform. Kapaciteten är dock så pass hög att det räcker med 5 reaktorer av GE Vernova, eller tre från Rolls Royce SMT, för att nå en effekt på 1500 MW vilket är målet i ett första steg. Det ska också finnas möjlighet att på området bygga ytterligare 1 000 MW effekt. Den totala effekten på 2 500 MW motsvarar ungefär två stora konventionella kärnkraftsreaktorer.

Ulf Kristersson poängterade att Vattenfalls egna affärsmässiga beslut ligger bakom den planerade investeringen, men att det också handlar om medvetna politiska beslut.

– Regeringen kommer att göra en statlig investering i det här projektet för att visa vårt långsiktiga engagemang i frågan. Våra samtal visar också att svensk industri vill gå in som partner och delägare. Nu har vi en historisk möjlighet att ta vara på det.

Vattenfalls vd Anna Borg bekräftade politikens roll i besluten.

– Den riskdelningsmodell som har tagits fram och som riksdagen har beslutat om är helt avgörande för att vi och andra kommersiella aktörer ska kunna göra de här investeringarna.

Hon beskriver SMR-tekniken de två aktörerna erbjuder som en teknik som Vattenfall är väl förtrogen med.

– Det faktum att de leverantörer vi nu går vidare med har lite mindre reaktorer än de andra leverantörerna och att de byggs i serier sänker kostnaderna för förseningar och fördyringar avsevärt. Vår bedömning är att byggnation av traditionella storskaliga reaktorer hade kommit med orimligt höga risker på den här sajten (Ringhals, red. anm.). Men det är också viktigt att säga att de leverantörer vi nu går vidare med, att det är deras erbjudande som leder till den lägsta kostnaden för elen.

Vattenfall ska nu fördjupa samarbetet med dessa två leverantörer så att de kan specificera sina erbjudanden tydligare, och för att Vattenfall ska kunna komma vidare med en miljöansökan och en ansökan enligt kärntekniklagen. När dessa ansökningar skickas in kommer bara en leverantör finnas kvar.

Regeringens och Vattenfalls mål och förhoppning är att ha en första reaktor på plats omkring år 2035. Man arbetar också för att utreda möjligheterna att bygga ytterligare reaktorer på Ringhals område framöver.

Tipsa redaktionen!

Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.

Mejla oss

Läs även

Tre transportslag_low.jpg.

POLITIK 2026-06-05

Ny rapport tar helhetsgrepp om skatter och avgifter

I en ny rapport från forskningsinstitutet SNS undersöker nationalekonomerna Maria Börjesson och Jacob Lundberg hur olika skatter och avgifter påverkar transportsektorn och hur vi väljer att transportera både oss själva och gods. Den föreslår bland annat att skatterna och avgifterna i framtiden ska vara på en nivå som motsvarar de kostnader som transporterna ger upphov till, varken mer eller mindre.Sverige ska senast år 2030 införa en nya avståndsbaserad skatt för vägtrafik. Hur denna ska utformas kommer att debatteras allt flitigare och nu har forskarna Maria Börjesson och Jacob Lundberg, båda två nationalekonomer, tagit fram en rapport med namnet ”Skatter på transporter – smartare styrning för effektivare transportsystem”. Den tar ett helhetsgrepp om de skatter och avgifter som belastar transportsektorn och vilka effekter de får.Rapporten analyserar hur skatter och avgifter i transportsektorn kan utformas för att bättre spegla de kostnader som transporter ger upphov till. Den täcker de viktigaste skatterna och avgifterna – drivmedelsskatter, fordonsskatter, trängselskatter, banavgifter, farledsavgifter, parkeringsavgifter, moms och förmånsbilsbeskattning – och sätter dem i ett bredare institutionellt och nationalekonomiskt sammanhang, med hänsyn till EU-rättsliga ramar. Rapporten presenterar 18 konkreta reformförslag som sammantaget bedöms ge ett nettotillskott till statskassan på 10–20 miljarder kronor per år.Den bärande principen i rapporten är att skatter och avgifter i första hand bör motsvara de externa kostnader som trafiken orsakar – trängsel, buller, utsläpp, olyckor och slitage – varken mer eller mindre. Analysen bygger på en genomgång av vetenskaplig litteratur samt offentlig statistik över transporter, skatteintäkter och offentliga utgifter.En slutsats i rapporten är att prissättningen på transporter har större påverkan på tillgängligheten och den samhällsekonomiska effektiviteten än vad exempelvis investeringar i ny infrastruktur har.Vill du läsa hela rapporten, eller en summering av de viktigaste slutsatserna, så kan du göra det här.Rapportens reformförslag, i korthet:·       Höj momsen på persontransporter till 25 procent.·       Verka för en EU-överenskommelse som momsbelägger internationella persontransporter.·       Medge fullt momsavdrag för inköp av bilar.·       Höj dieselskatten i relation till bensinskatten, så att bränslena beskattas lika i förhållande till energiinnehåll och koldioxidutsläpp.·       Avskaffa drivmedelsskatternas indelning i koldioxid- och energiskatt och ersätt denna med en mer enhetlig struktur.·       Höj drivmedelsskatterna, där EU ETS II ingår, i stället för reduktionsplikten, så att de bättre speglar vägtrafikens samhällskostnader.·       Sänk fordonsskatten som kompensation för de högre drivmedelsskatterna, men behåll malus på nya bilar.·       Avskaffa dieseltillägget i fordonsskatten.·       Utforma trängselskatten mer träffsäkert med bättre metoder.·       Inför en distansbaserad eurovinjettavgift för tung trafik som motsvarar dess samhällsekonomiska marginalkostnad.·       Avskaffa boendeparkeringen.·       Stärk lagstiftningen för att tydliggöra att parkeringsavgifterna inte får vara högre än vad som motiveras av platsbrist.·       Höj parkeringsavgifterna på gatumark i centrala lägen och sänk dem där det inte råder platsbrist.·       Avskaffa nedsättningen av förmånsvärden för miljöbilar.·       Sänk förmånsvärdena för äldre förmånsbilar.·       Utred trafikförsäkringsskattens syfte och nivå.·       Höj banavgifterna och differentiera dem i högre grad med hänsyn till både slitage på banan och trängsel.·       Styr i högre grad mot marginalkostnadsprissättning inom sjöfarten.

Läs mer
iStock-1146033523_low.jpg.

INFRASTRUKTUR 2026-06-16

NLA-rapport presenterar nordisk modell för militär mobilitet

Vägtransportsektorn är redo att ta en aktiv roll i att stärka Europas beredskap och militära mobilitet. Det är huvudbudskapet i en ny rapport från Nordic Logistics Association (NLA). Rapporten presenterar en nordisk modell för hur civila transportresurser kan integreras i framtidens totalförsvarssystem.NLA lyfter i rapporten fram vad man ser som den nordiska synen på beredskap, att motståndskraft ska byggas in i transportsystemen redan från början. Genom ett ”dual-use by design”-perspektiv i hela EU kan infrastruktur, energisystem och logistikkapacitet utvecklas för att möta både civila behov och försvarsrelaterade krav. Man menar också att transportsektorn inte bara ska ses som en stödjande funktion utan också en strategisk förmåga som är avgörande när samhällen och försvarsmakter snabbt behöver agera vid konflikter, kriser och mobilisering.– Europas motståndskraft bygger på dess förmåga att förflytta människor och gods. Den nordiska erfarenheten visar att beredskap bör vara en grundläggande princip i transportpolitik, infrastrukturplanering och offentlig-privat samverkan. Genom att systematiskt integrera civila logistikresurser i totalförsvaret kan Europa stärka både säkerheten i kristid och konkurrenskraften i fredstid, säger Oscar Hyléen, vd på Sveriges Åkeriföretag och ordförande i NLA.Militär och civil mobilitet är alltså inte två skilda frågor, utan bör vara olika perspektiv i ett samverkande logistiksystem.– ”Dual-use by design” är kärnan i den nordiska modellen. Genom att bygga in motståndskraft i transportsystemen redan i fredstid kan vi stärka både Europas säkerhet i kris och våra ekonomiers konkurrenskraft i vardagen, säger Knut Gravråk, vd för Norges Lastebileier-Forbund.Enligt NLA är militär mobilitet beroende av betydligt mer än vägar och broar. Operativ förmåga kräver även tillgång till fordon, förare, underhållstjänster, säker energiförsörjning och robusta digitala system. Eftersom merparten av transportkapaciteten ägs av privata företag måste transportföretagen erkännas som strategiska partner i Europas beredskapsarbete.För att systemet ska fungera riktigt effektivt och ändamålsenligt behövet också gränsöverskridande hinder undanröjas, samtidigt som beredskapsuppdragen är kommersiellt hållbara för de företag som förväntas utföra dem. För att detta ska bli verklighet behövs enligt NLA ett politiskt ramverk som erkänner vägtransportsektorna som en integrerad del av Europas totalförsvar.Här hittar du mer info och länk till  rapporten.Om NLANordic Logistics Association (NLA) representerar cirka 14 000 vägtransportföretag i Norden. Tillsammans driver dessa företag mer än 85 000 tunga fordon och sysselsätter över 160 000 personer. NLA:s medlemsorganisationer är Danish Transport and Logistics (DTL) i Danmark, Sveriges Åkeriföretag (SÅ), Norwegian Road Transport Association (NLF) i Norge samt associerade medlemmen Finnish Transport and Logistics (SKAL) i Finland.

Läs mer
iStock-1072392590_low2.jpg.

DRIVMEDEL 2026-06-11

Ingen dieselkris i sikte i Sverige

Kriget i Mellanöstern fortsätter och ett stängt Hormuzsund pressar de globala energimarknaderna. Men i Sverige ser tillgången på bensin, diesel och flygbränsle ut att vara fortsatt god.Regeringen konstaterar i ett pressmeddelande att det stängda Hormuzsundet kommer att påverka de globala försörjningskedjorna i ett längre perspektiv, framför allt för oljebaserade produkter som bensin och diesel, men också flytande naturgas. Men Sverige är inte så beroende av leveranser från Mellanöstern, då vi främst importerar olja och gas från Nordsjön. – Sverige står fortsatt starkt. Vi har trygg tillgång på bränslen och regeringen kommer fortsatt stå på hushållens och företagens sida för att hantera påverkan. Sverige arbetar aktivt tillsammans med andra länder för att hantera den pågående energikrisen, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.Bilden är annorlunda på andra håll i omvärlden. Den största kontrasten är i dagsläget är enligt regeringen de kraftiga åtgärder som genomförts i Asien för att minska efterfrågan. EU-länderna har i stället satsat på att kompensera för högre kostnader.  – I Sverige och Norden är vi mest påverkade av prisförändringar. Vi följer kontinuerligt hur marknaderna anpassar sig utifrån förändringar i global och lokal tillgång på olika drivmedel för att veta om vi skulle behöva sätta in olika åtgärder här i Sverige, säger Energimyndighetens generaldirektör Caroline Asserup.    

Läs mer