Vattenfall går vidare med ny kärnkraft

iStock-1945656830_low_besk.jpg.
Barsebäcks kärnkraftverk vid Öresund, där sista reaktorn togs ur drift 2005. Regeringen hoppas att Sveriges första nya reaktor på 50 år ska vara på plats 2035. Foto: Istockphoto.com
Profilbild Mats Hellström.

Mats Hellström

Chefredaktör

2025-08-21

INFRASTRUKTUR

Nu är det beslutat. Statliga energijätten Vattenfall ska satsa på ny kärnkraft i form av så kallade SMR-reaktorer vid det befintliga kärnkraftverket i Ringhals. Beskedet gavs vid en presskonferens på torsdagen där samtliga Tidöpartiers partiledare medverkade.

Samtliga fyra partiledare i regeringssamarbetet var representerade tillsammans med finansminister Elisabett Svantesson och Vattenfalls vd Anna Borg under en blåsig presskonferens i närheten av Ringhals, ett par mil norr om Varberg. Statsminister Ulf Kristersson inledde med att säga att Sverige nu tar en stort kliv mot mer stabil fossilfri energiproduktion.

– För första gången på 50 år kommer det byggas ny svensk kärnkraft. Här i södra Sverige, där alla vet att den behövs som allra mest, men också här i Ringhals, där vi redan har framgångsrik kärnkraft sedan flera år tillbaka, sa han.

Han drog därefter paralleller till andra stora infrastrukturmässiga projekt som Sverige genomfört, med början i tunnelbanebygget i Stockholm på 50-talet, vidare till kärnkraften på 60- och 70-talen, 80-talets första mobilnätet och 90-talets byggnation av Öresundsbron.

Den stora nyheten är att Vattenfall nu har beslutat att gå vidare med två leverantörer, GE Vernova och Rolls Royce SMR, där en av dessa kommer att väljas ut och kontrakteras.

Upphandlingen rör SMR-reaktorer, alltså en typ av lite mindre reaktor som byggs i modulform. Kapaciteten är dock så pass hög att det räcker med 5 reaktorer av GE Vernova, eller tre från Rolls Royce SMT, för att nå en effekt på 1500 MW vilket är målet i ett första steg. Det ska också finnas möjlighet att på området bygga ytterligare 1 000 MW effekt. Den totala effekten på 2 500 MW motsvarar ungefär två stora konventionella kärnkraftsreaktorer.

Ulf Kristersson poängterade att Vattenfalls egna affärsmässiga beslut ligger bakom den planerade investeringen, men att det också handlar om medvetna politiska beslut.

– Regeringen kommer att göra en statlig investering i det här projektet för att visa vårt långsiktiga engagemang i frågan. Våra samtal visar också att svensk industri vill gå in som partner och delägare. Nu har vi en historisk möjlighet att ta vara på det.

Vattenfalls vd Anna Borg bekräftade politikens roll i besluten.

– Den riskdelningsmodell som har tagits fram och som riksdagen har beslutat om är helt avgörande för att vi och andra kommersiella aktörer ska kunna göra de här investeringarna.

Hon beskriver SMR-tekniken de två aktörerna erbjuder som en teknik som Vattenfall är väl förtrogen med.

– Det faktum att de leverantörer vi nu går vidare med har lite mindre reaktorer än de andra leverantörerna och att de byggs i serier sänker kostnaderna för förseningar och fördyringar avsevärt. Vår bedömning är att byggnation av traditionella storskaliga reaktorer hade kommit med orimligt höga risker på den här sajten (Ringhals, red. anm.). Men det är också viktigt att säga att de leverantörer vi nu går vidare med, att det är deras erbjudande som leder till den lägsta kostnaden för elen.

Vattenfall ska nu fördjupa samarbetet med dessa två leverantörer så att de kan specificera sina erbjudanden tydligare, och för att Vattenfall ska kunna komma vidare med en miljöansökan och en ansökan enligt kärntekniklagen. När dessa ansökningar skickas in kommer bara en leverantör finnas kvar.

Regeringens och Vattenfalls mål och förhoppning är att ha en första reaktor på plats omkring år 2035. Man arbetar också för att utreda möjligheterna att bygga ytterligare reaktorer på Ringhals område framöver.

Tipsa redaktionen!

Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.

Mejla oss

Läs även

iStock-851976726.jpg.

LAGAR & REGLER 2026-11-06

Stockholm vill se större miljözoner och dubbdäcksförbud

Det politiska styret i Stockholm ska anta en nollvision för dödsfall och allvarliga sjukdomar som orsakas av trafikens luftföroreningar. Ett led i detta är att utvidga den planerade miljözonen i city och stegvis införa dubbdäcksförbud i hela innerstan.Utsläppen från trafiken förkortar den förväntade medellivslängden och gör att tusentals svenskar varje år beräknas dö i förtid. Luften har dock blivit bättre de senaste decennierna, men för att nå en ny nivå vill alltså Stockholms rödgröna styre se en nollvision för dödsfall och allvarliga sjukdomar som orsakas av trafikens luftföroreningar. Man pekar på att det är en reform som tidigare har föreslagits på nationell nivå av flera civilsamhällesorganisationer och forskare i medicin.Ett verktyg för att minska utsläppen och partikelhalterna i city är den aviserade miljözonen av klass 3. Förslaget har passerat Förvaltningsrätten, Kammarrätten och EU-kommissionen och inväntar nu ett slutgiltigt avgörande från Transportstyrelsen.

Läs mer
Lars Och Anders Webb. FRÅN MAGASINET

FÖRETAGANDE 2026-10-28

”Kunderna vill att man tar större områden”

I somras blev Skaraborgsbolaget XR Logistik en del av LBC Frakt i Värmland. Nu ska de två verksamheterna växa tillsammans genom att ta större uppdrag, effektivisera driften och dra nytta av varandras styrkor.– Det är i skillnaderna vi kan lära av varandra, säger Mathias Olsson, vd på XR Logistik.Alla som varit verksamma ett tag i åkerinäringen känner till den stora trenden: Åkerierna blir färre – men större. Begreppet för den här typen av skeende i en enskild bransch är ”konsolidering”, den direkta motsatsen till fragmentering. Förändringen har pågått under många år, men blivit alltmer påtaglig i takt med att branschen mött allt större utmaningar i form av ny konkurrens och stora behov av att investera i ny teknik. Från moderna (ofta eldrivna) fordon till IT-lösningar, AI-driven transportplanering och ett bredare tjänsteutbud.XR-koncernen är ett tydligt exempel på den här utvecklingen. Den bildades 2009 när de Skarborgsbaserade lastbilscentralerna Origo, Transwest, LBC Falköping och det gemensamägda Skaraborgs Transport gick samman efter att ha kommit fram till att det är bättre att växa ihop än att försöka konkurrera på den ganska måttliga lokala marknaden. Ihopslagningen blev framgångsrik och den nya XR-koncernen kunde växa ordentligt genom att ta större uppdrag, bland annat gränsöverskridande transporter till Norge. I ägarledet fanns ett antal enskilda åkeriföretag, men från 2024 och framåt koncentrerades ägandet till Skrotfrag som vid senaste årsskiftet ägde 70 procent av koncernen som då omsatte omkring 1,7 miljarder kronor. Men ägandet i XR Logistik, som utgjort majoriteten av verksamheten i koncernen, blev kortvarigt då bolaget nu i somras såldes vidare till LBC Frakt i Värmland. Med följde också dotterbolagen Olssons Åkeri och XR Solutions, där det första har fjärrtransporter som huvudverksamhet och det senare erbjuder lagerhållning och tredjepartslogistik med tillhörande transporttjänster. Mathias Olsson, tidigare vd för Olssons Åkeri, är nu vd för XR Logistik. Han menar att drivkrafterna i den nya företagsbildningen i grunden är desamma som när XR-koncernen skapades 2009.

Läs mer
Sundbergs 09 Low.

INFRASTRUKTUR 2026-11-05

Mer kan göras för att skydda infrastruktur mot extremväder

I slutet av augusti förra årets drabbades Västernorrland av kraftiga skyfall. I sin slutrapport konstaterar nu Statens haverikommission att en del av skadorna som då uppstod på infrastrukturen var oundvikliga, men att det behövs mer kunskap om hur åtgärder i landskapet kan minska effekterna.Haverikommissionen drar alltså slutsatsen att regnovädrets omfattning och intensitet gjorde att skador på infrastrukturen var oundvikliga. Samtidigt pekar slutrapporten på att det behövs bättre kunskap om hur bland annat skogsbilvägar och andra åtgärder i landskapet kan påverka vattenflöden vid extrem nederbörd. En tidigare analys, som Sweco genomfört på uppdrag av Skogsindustrierna, visade att skyfallen vida översteg järnvägens avvattningskapacitet samt att skogsbilvägar har påverkat hur vattnet sökte sig fram i landskapet.Skogsindustrierna ser att det går att göra mer för att rusta vägar och järnvägar mot framtida extremväder.– Rapporten visar att samhället behöver bli bättre på att förebygga riskerna när extrema regnmängder möter transportinfrastruktur. Vägar, järnvägar och skogsbilvägar behöver planeras, underhållas och klimatanpassas med hänsyn till de vattenflöden som denna typ av extrem nederbörd medför, säger Elin Swedlund som är transportansvarig vid Skogsindustrierna.

Läs mer