Ett steg närmare miljözon i Stockholm

HÅLLBARHET 2026-06-04

Utsläppen av växthusgaser i Sverige ökade betydligt mellan år 2023 och 2024, framför allt på grund av att reduktionsplikten för diesel sänktes i januari 2024. Men nu har kurvan vänt neråt, enligt statistik från SCB.Under 2025 minskade utsläppen av växthusgaser från den svenska ekonomin, jämfört med föregående år. En orsak är minskad användning av fossil diesel, samtidigt som användningen av biodiesel (HVO) ökat. Det visar ny preliminär statistik från SCB.De totala utsläppen av växthusgaser från den svenska ekonomin uppgick under 2025 till 51,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter – ett mått som gör det möjligt att jämföra olika växthusgasers klimatpåverkan genom att räkna om utsläppen till motsvarande mängd koldioxid.– Det motsvarar en minskning med 1,8 procent jämfört med 2024, säger Nils Brown, statistiker på SCB.Under samma period ökade BNP i fasta priser med 1,5 procent, vilket resulterade i att utsläppsintensiteten minskade med 3,2 procent.Sett ur ett längre tidsperspektiv var utsläppen under 2025 högre än årsutsläppen mellan 2020 och 2023. Jämfört med 2019 har utsläppen 2025 däremot minskat med 5,4 procent.Utsläppen minskade i sju av nio branschgrupper. I mängd växthusgaser mätt var minskningen allra störst inom tillverkningsindustrin, med 2,8 procent. I procent mätt var minskningen däremot som störst inom byggbranschen. Här minskade utsläppen med 5,4 procent. I branschgruppen ”transportindustri” minskade utsläppen med 2,3 procent. De enda ökningarna skedde inom branschgrupperna ”jordbruk, skogsbruk och fiske” samt ”utvinning av mineral”.En viktig faktor bakom de minskade utsläppen i transportsektorn är att reduktionsplikten justerades upp till 10 procent för både bensin och diesel den 1 juli 2025.

LAGAR & REGLER 2026-06-04

I höstas föreslog regeringen att högsta tillåtna hastighet för så kallad bärgningsboggi höjs från 30 till 40 km/h. Nu är det klart att trafikförordningen ska ändras enligt förslaget och den nya regleringen träder i kraft 1 december i år.Vid bärgning av fordon med låsta hjul, till exempel elbilar, fyrhjulsdrivna fordon och vissa automatväxlade bilar, kan fordonets framaxel behöva lyftas. Ett sätt att göra det är att använda en bärgningsbil som är utrustad med en lyftanordning som hissar upp det havererade fordonets ena hjulpar och låter det andra hjulparet rulla fritt mot vägbanan under färden. Metoden, som också används när det inte är möjligt eller tillåtet att gå in i ett fordon, kallas i lagspråk för ”särskild bärgningsanordning”. Ett oftare använt begrepp är ”bärgningsboggi” eller ”bärgningsdolly”.– Med den här ändringen skapar vi bättre förutsättningar för effektivare bärgningar och ökad trafiksäkerhet. Att hastigheten höjs innebär att det nu blir möjligt att använda den här metoden för bärgning även på motorväg. Det gör att vägar kan öppnas snabbare efter olyckor, vilket gynnar både trafikanter och samhällsekonomin, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.Tidigare har den här kombinationen av fordon alltså fått köras i 30 km/h, vilket har begränsat möjligheterna att använda bärgningsmetoden, särskilt på motorvägar. Sveriges Åkeriföretag har tidigare propagerat för liknande ändringar och varit remissinstans för förslaget.Om bärgningsboggi (särskild bärgningsanordning)En särskild bärgningsanordning (även ibland kallad bärgningsboggi) består av två hjulpar som placeras på varsin sida av den axel på det havererade fordonet som inte är upplyft på bärgningsbilens lyftbom. De två hjulparen kopplas sedan ihop via balkar som med hjälp av hävstänger trycks mot det havererade fordonets hjul så att dessa inte längre vilar mot marken utan i stället bärs upp av den särskilda bärgningsanordningen. Det havererade fordonet kan då transporteras utan att något av dess hjul rullar mot vägen.

POLITIK 2026-06-05

I en ny rapport från forskningsinstitutet SNS undersöker nationalekonomerna Maria Börjesson och Jacob Lundberg hur olika skatter och avgifter påverkar transportsektorn och hur vi väljer att transportera både oss själva och gods. Den föreslår bland annat att skatterna och avgifterna i framtiden ska vara på en nivå som motsvarar de kostnader som transporterna ger upphov till, varken mer eller mindre.Sverige ska senast år 2030 införa en nya avståndsbaserad skatt för vägtrafik. Hur denna ska utformas kommer att debatteras allt flitigare och nu har forskarna Maria Börjesson och Jacob Lundberg, båda två nationalekonomer, tagit fram en rapport med namnet ”Skatter på transporter – smartare styrning för effektivare transportsystem”. Den tar ett helhetsgrepp om de skatter och avgifter som belastar transportsektorn och vilka effekter de får.Rapporten analyserar hur skatter och avgifter i transportsektorn kan utformas för att bättre spegla de kostnader som transporter ger upphov till. Den täcker de viktigaste skatterna och avgifterna – drivmedelsskatter, fordonsskatter, trängselskatter, banavgifter, farledsavgifter, parkeringsavgifter, moms och förmånsbilsbeskattning – och sätter dem i ett bredare institutionellt och nationalekonomiskt sammanhang, med hänsyn till EU-rättsliga ramar. Rapporten presenterar 18 konkreta reformförslag som sammantaget bedöms ge ett nettotillskott till statskassan på 10–20 miljarder kronor per år.Den bärande principen i rapporten är att skatter och avgifter i första hand bör motsvara de externa kostnader som trafiken orsakar – trängsel, buller, utsläpp, olyckor och slitage – varken mer eller mindre. Analysen bygger på en genomgång av vetenskaplig litteratur samt offentlig statistik över transporter, skatteintäkter och offentliga utgifter.En slutsats i rapporten är att prissättningen på transporter har större påverkan på tillgängligheten och den samhällsekonomiska effektiviteten än vad exempelvis investeringar i ny infrastruktur har.Vill du läsa hela rapporten, eller en summering av de viktigaste slutsatserna, så kan du göra det här.Rapportens reformförslag, i korthet:·       Höj momsen på persontransporter till 25 procent.·       Verka för en EU-överenskommelse som momsbelägger internationella persontransporter.·       Medge fullt momsavdrag för inköp av bilar.·       Höj dieselskatten i relation till bensinskatten, så att bränslena beskattas lika i förhållande till energiinnehåll och koldioxidutsläpp.·       Avskaffa drivmedelsskatternas indelning i koldioxid- och energiskatt och ersätt denna med en mer enhetlig struktur.·       Höj drivmedelsskatterna, där EU ETS II ingår, i stället för reduktionsplikten, så att de bättre speglar vägtrafikens samhällskostnader.·       Sänk fordonsskatten som kompensation för de högre drivmedelsskatterna, men behåll malus på nya bilar.·       Avskaffa dieseltillägget i fordonsskatten.·       Utforma trängselskatten mer träffsäkert med bättre metoder.·       Inför en distansbaserad eurovinjettavgift för tung trafik som motsvarar dess samhällsekonomiska marginalkostnad.·       Avskaffa boendeparkeringen.·       Stärk lagstiftningen för att tydliggöra att parkeringsavgifterna inte får vara högre än vad som motiveras av platsbrist.·       Höj parkeringsavgifterna på gatumark i centrala lägen och sänk dem där det inte råder platsbrist.·       Avskaffa nedsättningen av förmånsvärden för miljöbilar.·       Sänk förmånsvärdena för äldre förmånsbilar.·       Utred trafikförsäkringsskattens syfte och nivå.·       Höj banavgifterna och differentiera dem i högre grad med hänsyn till både slitage på banan och trängsel.·       Styr i högre grad mot marginalkostnadsprissättning inom sjöfarten.