Fordonsprogrammet i topp bland gymnasieutbildningar som ger jobb

POLITIK 2026-04-30

EU-kommissionen har tagit fram ett nytt tillfälligt krisramverk som riktar sig till flera sektorer som nu drabbas hårt av energikrisen, däribland åkerinäringen i Europa. Det handlar om lättade villkor för statliga stöd, som kan införas av de stater som finner åtgärder nödvändiga.Europeiska kommissionen har i veckan antagit en ny tillfällig ram för statligt stöd som svar på de ekonomiska effekter som stängningen av Hormuzsundet i Persiska viken fått.Ramen ska underlätta medlemsstaternas stöd till de ekonomiska sektorer som är mest utsatta för krisen genom att lätta på villkoren som Europeiska kommissionen har för att godkänna statliga stöd.Vägtransportorganisationen IRU:s Europadirektör Raluca Marian menar att det är särskilt viktigt att vägtransporter uttryckligen inkluderas bland de drabbade sektorerna.– Med marginaler under tre procent och en allmän oförmåga att föra över kostnader på kunderna, har vägtransportföretag mycket begränsad kapacitet att absorbera plötsliga bränsleprischocker, säger hon i ett uttalande och tillägger att vägtransportföretag i allmänhet inte heller säkrar sina bränsleinköp, vilket gör riktat stöd i ett sånt här läge extra viktigt.En av de kraftigaste inslagen i åtgärdsramen är möjligheten att täcka upp till 70 procent av extra bränslekostnader och 100 procent när det gäller ”återbetalningspliktiga instrument”.Bland de stöd som presenterats finns också möjligheten att bevilja stöd genom förskottsbetalningar med verifiering i efterhand, ett sätt att snabbt skapa likviditet i krissituationer. Ett annat är förenklade mekanismer som gör det möjligt att bevilja stöd under 50 000 euro baserat på standarddata i stället för företagsspecifika data, vilket ska minska den administrativa bördan.– Att minska byråkratin är inte bara viktigt i en kris, utan ännu mer när snabbhet är avgörande, säger Raluca Marian.IRU välkomnar att kommissionen uttrycklig påmint medlemsstaterna om möjligheten att använda punktskattesänkningar, inklusive att ansöka om undantag under EU:s minimisatser, en åtgärd som får direkt inverkan på bränslepriserna. Några länder har redan använt dessa möjligheter, och Sverige skickade för några veckor sedan in en begäran om att vid behov få sänka energiskatten på diesel och bensin under EU:s egentliga miniminivå.– Utöver underlättandet är detta ramverk en kraftfull signal till medlemsstaterna om att det finns ett akut behov av att stödja vägtransportsektorn. Det som är viktigt nu är att stödet når sektorn snabbt i praktiken, säger Raluca Marian.Sverige skiljer sig dock från många andra europeiska länder genom vår flitiga användning av framför allt indexregleringar och drivmedelstillägg i avtal. Det innebär att kostnader visserligen kan skena i ett kort perspektiv, men att transportörer har bättre möjligheter att på lång och medellång sikt kompensera för ökade kostnader än företag i andra länder.EU:s och EU-ländernas stöd för att minska kostnadsökningarna på fossila bränslen har också fått kritik från olika håll på grund av att stöden gör det mindre lönsamt att hushålla med bränslen och genomföra energieffektiviseringar och investeringar i annan teknik. Därigenom ökar risken för att efterfrågan hålls uppe i en tid av underutbud på marknaden, vilken i sig kan driva ytterligare kostnadsökningar för bränsle.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-05-07

Nu har årets Yrkes-SM avgjorts i Stockholm. Sveriges bästa, unga lastbilsförare blev Helmer Rask från Vreta.Den 4–6 maj tävlade återigen hundratals ungdomar i Yrkes-SM om vem som är bäst på sitt blivande jobb. Totalt handlar det om 40 olika yrken, och i år slogs ett nytt besöksrekord på nästan 32 000 besökare vid tävlingarna som hölls på Stockholmsmässan i Älvsjö.Helmer Rask från Vreta stod högst upp på prispallen i kategorin för lastbilsförare, i konkurrens med sex andra unga förare från Gislaved i söder till Älvsbyn i norr.Helmer tog hem segern för sin noggrannhet och fordonskännedom och kan därmed titulera sig Sveriges bästa unga lastbilsförare 2026.– Att ha vunnit känns otroligt bra. Det var lite nervöst under tävlingen för det var duktig konkurrens. Det var svårt att få en uppfattning om hur det gått för en själv, så det var bara att köra på, säger Helmer Rask.Årets Yrkes-SM gästades bland annat av Prins Daniel och statsminister Ulf Kristersson, gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm samt ordföranden för EU:s högnivågrupp för kompetensfrågor Ylva Johansson.Lastbilsförare, topp 31. Helmer Rask, Vreta Utbildningscentrum2. Emil Karlsson, Lagmangymnasiet3. Viktor Rahm, Vreta Utbildningscentrum

TRAFIKSÄKERHET 2026-04-30

Under 2025 omkom 203 personer i olyckor i vägtrafiken, enligt den officiella statistiken om vägtrafikolyckor från Trafikanalys. Det är det lägsta antalet omkomna som har uppmätts sedan andra världskrigets slut.Av de 203 omkomna i olyckor* var 144 män och 59 kvinnor, och 9 av dem var barn (under 18 år). Drygt hälften av de omkomna var skyddade trafikanter, dvs. personer som färdades i personbil, lastbil eller buss. 69 personbilsförare och 30 passagerare omkom under året, totalt 4 personer färre i personbil än under 2024. Omkomna skyddade trafikanter totalt minskade från 114 året innan till 108 under 2025.Antalet omkomna i gruppen oskyddade trafikanter minskade med 4 personer mellan 2024 och 2025. Bland de oskyddade trafikanterna var motorcyklister den största gruppen, tätt följt av gående och cyklister. Av 28 omkomna motorcyklister var 27 förare, samtliga män. Under 2025 omkom 25 cyklister (mot 27 året innan), 21 män och 4 kvinnor och majoriteten var äldre än 54 år. Bara ett barn omkom på cykel.Förutom de som dödades i olyckor i vägtrafiken 2025 blev 1 529 personer svårt skadade (1 597 under 2024) och 11 467 personer lindrigt skadade (12 268 under 2024).Den officiella statistiken över skadade och dödade i vägtrafiken bygger på polisrapporterade vägtrafikolyckor där minst ett fordon i rörelse har varit inblandat och där personskada uppstått. På Trafikanalys webbplats finns den samlade officiella statistiken om vägtrafikskador.* Dessutom omkom i vägtrafiken under året 42 personer i självmord (21 personer året innan). Självmord exkluderas sedan år 2010 i den officiella statistiken om dödade i vägtrafikolyckor.