KRÖNIKA

Svempa – en legend i lastbilsvärlden

Frostfire Svempa_del_9 18_foto Tomas Ek Trailer_low.jpg.
Foto: Tomas Ek/Trailer
Annette Eilert lastbilsjournalist.jpg.

Annette Eilert

Motorjournalist

2026-06-17

PROFIL

Det finns människor som förändrar en bransch.
Och så finns det de som genom sitt arbete blir legender.
Sven‑Erik ”Svempa” Bergendahl tillhörde båda kategorierna samtidigt. Annette Eilert ser tillbaka på en unik gärning inom lastbilsvärlden, och minns ett speciellt möte på vägen en blåsig och regnig höstnatt.

För oss inom lastbilsvärlden var han långt mer än ett namn, en påbyggare eller en ikon. Han var en självklar referenspunkt – och en del av själva kulturen.

När beskedet kom att Svempa gått ur tiden, 87 år gammal, efter en tids sjukdom, var det som om något större än en människa lämnade oss. Ett helt kapitel i den svenska lastbilshistorien stängdes.

Svempa växte upp på Södermalm i Stockholm, meckade mopeder redan i unga år och drogs tidigt till raggarkulturen och de amerikanska idealen om frihet, form och uttryck. Via arbetet som fordonsmekaniker och senare bärgarchaufför tog han klivet in i den värld där han skulle bli odödlig. När han byggde om sin första Scania L76 till bärgningsbil handlade det inte bara om funktion – det handlade om att fordonet inte skulle ”skämmas för sig” på vägen.

Där någonstans föddes Svempa‑andan.

För honom var lastbilen aldrig bara ett arbetsredskap. Den var en förlängning av människan bakom ratten. En identitet. Ett uttryck. Och så småningom – ett konstverk i lack och krom. Vem har inte drömt om en dragbil med cab?

Tillsammans med formgivare som Jan Richter tog han customrörelsen till nivåer som ingen tidigare sett inom lastbilsbranschen. Lack, krom, inredning, formspråk och helhet smälte samman till något som fick även människor utanför branschen att stanna upp och titta en extra gång. När ett Svempa‑bygge rullade in på mässor och evenemang var det inte bara lastbilsfolk som samlades. Det blev publik. Det blev samtal. Det blev snackisar. Och det blev stolthet.

Att han vann den allra första Nordic Trophy redan 1980 säger något om hur mycket före sin tid han var. Att han fortsatte vara aktiv långt upp i 80‑årsåldern – och till och med arbetade med sin första eldrivna lastbil in i det sista – säger allt om hans driv. Svempa slutade aldrig vara nyfiken. Det fanns alltid något att justera, förbättra, designa eller begrunda.

Men legender byggs inte enbart av priser, pokaler och ikoniska fordon. De byggs minst lika mycket av möten. Av minnen. Av berättelser som lever vidare runt kaffebord, i verkstäder och längs vägarna. Från chaufför till chaufför. Från mun till mun. Numera också via sociala medier.

Ett sådant minne bär jag själv med mig.

" Bakom den där första, nästan skräckinjagande silhuetten fanns världens snällaste människa."

I början av 2000‑talet jobbade jag på Scania i Södertälje som testförare, uppe på labbet – ”på berget”, som vi invigda säger. Där körde vi prototyplastbilar, fyllda med teknik som ännu inte nått produktion. Vissa lastbilar fick absolut inte lämna provbanan. Andra rullade långa sträckor på allmän väg, alltid med särskilda tillstånd och strikta sekretessregler. Skulle något hända ute på vägarna kunde man inte ringa vilken bärgare som helst. Det fanns särskilda avtal. Särskilda företag. Särskilda människor.

En höstnatt, mitt under ett av mina nattpass, blev det bekymmer. Jag var ute någonstans på de sörmländska vägarna när lastbilen fick stopp. Det var en sådan där mörk, blåsig natt när regnet aldrig riktigt bestämde sig för om det skulle spöregna eller bara regna lagom. Tandläkarväder, för att låna Lars Winnerbäcks ord. Jag ringde efter bärgning och blev sittande att vänta. Det var totalt mörkt, och hytten kyldes snabbt ned av blåsten.

Till slut dök två lyktor upp längre bort. De närmade sig sakta och parkerade bakom min stillastående lastbil. Jag hoppade ur hytten. Först såg jag ingen människa. Föraren hade redan börjat öppna luckor, plocka fram utrustning och förbereda bärgningen. Ljuset var dåligt, jag hade ingen pannlampa och skuggorna spelade i strålkastarskenet.

När jag gick runt bilen mötte jag honom.

Svempa.

Eller rättare sagt: jag visste inte att det var Svempa just då. Jag hade bara hört talas om honom. Alla inom lastbilsvärlden visste vem han var – en levande legend. Men där, mitt i natten, lång och smal som han var, med ett kargt ansiktsuttryck, kepsen neddragen och halvvägs dold i mörkret, hann jag tänka att jag sett för många skräckfilmer. Nu är min sista stund kommen, flög det genom mitt huvud. Jag blev rent ut sagt skiträdd och började famla efter mobiltelefonen.

Det är nästan komiskt att tänka på i dag.

För bakom den där första, nästan skräckinjagande silhuetten fanns världens snällaste människa. Ett stort och varmt hjärta. Ett lugn. En självklar professionalism. Svempa tog hand om situationen precis som han gjort otaliga gånger förr. Inga stora ord. Bara trygghet, rutin och respekt – både för uppdraget och för mig som förare.

Jag är inte ens säker på att jag någonsin berättade för honom hur rädd jag blev i första ögonblicket. Men minnet har etsat sig fast. Kanske just därför att det säger så mycket om vem han var. En man som på håll kunde uppfattas som bister, nästan mytisk – men som i mötet alltid visade sig vara mänsklig, varm och genuin.

Svempa gjorde inte bara lastbilar som drog blickarna till sig. Han gav chaufförsyrket stolthet. Han visade att det gick att förena funktion med känsla, arbete med passion, nytta med skönhet. Han fick generationer av chaufförer, påbyggare och entusiaster att våga ta ut svängarna – och också våga stå för det.

I dag rullar hans byggen vidare på vägarna, i minnen, bilder och inspiration. Och varje gång en förare lägger lite extra tid på detaljerna, varje gång någon väljer att se sin lastbil som något mer än bara ett fordon, lever arvet av Svempa vidare.

Det finns fortfarande många lastbilar ute på vägarna som bär den legendariska Svempa‑loggan på sidan av hytten. Som chaufför har man alltid reagerat lite extra när man sett den. I dag har loggan blivit kultförklarad – ett sigill, ett kvalitetsmärke, ett arv.

Legender dör aldrig.
De byter bara form.

Svempa 1_low.jpg.

Sven Erik "Svempa" Bergendahl.

Foto: Scania

Läs även

XR7A0025_fotoStudioKlang_low_besk.jpg.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-06-25

Ny modell för statsbidrag ska ge fler yrkesutbildningar

Regeringen tar nu ytterligare steg för att förbättra statsbidraget för yrkesinriktad utbildning på gymnasial nivå inom kommunal vuxenutbildning (regionalt yrkesvux) och göra det mer långsiktigt och flexibelt. Syftet är att ge kommunerna bättre förutsättningar att erbjuda fler yrkesutbildningar som leder till jobb.Trots stora behov på arbetsmarknaden har statsbidraget för regionalt yrkesvux under flera år varit underutnyttjat. Under 2025 beslutade regeringen därför om flera successiva förändringar i statsbidraget. Bland annat höjdes ersättningsnivåerna med 20 procent från och med i år, det blev möjligt att bevilja statsbidrag för upp till tre år i taget och differentierade ersättningsnivåer infördes från och med 2027 för att bättre spegla kostnaderna för särskilt dyra utbildningar.Nu har regeringen beslutat om ytterligare förändringar. De innebär att statsbidraget fördelas enligt en ny modell med en långsiktig grundfinansiering och möjlighet till tilläggsfinansiering vid behov.– Efterfrågan på yrkesutbildad arbetskraft är stor, men många saknar rätt utbildning för att ta de jobb som finns. Att fler utbildar sig är avgörande för både minskad arbetslöshet och bättre kompetensförsörjning. Nu tar vi nästa steg för att förbättra statsbidraget för regionalt yrkesvux så att kommunerna kan erbjuda fler yrkesutbildningar som leder till jobb, säger gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm.Kommunerna rekvirerar grundbidraget baserat på befolkningsmängd och arbetslöshet. Samtidigt ändras medfinansieringskravet. All utbildning som finansieras med grundbidraget ska medfinansieras med minst 30 procent. Utöver grundbidraget kommer kommunerna att kunna ansöka om ett tilläggsbidrag som är fullt finansierat av staten, men det får bara lämnas om hela grundbidraget utnyttjas.– Förändringarna ger kommunerna bättre förutsättningar att planera utbildning, både för att skapa fler utbildningsplatser och för att våga satsa på dyrare utbildningar. De innebär också en minskad administration för kommunerna, säger Lotta Edholm.Förändringarna träder i kraft i den 22 juli 2026 och tillämpas första gången i fråga om statsbidrag för bidragsåret 2028.

Läs mer
^Falkenklevs laddstation_bild_Falkenklevs.jpeg.

INFRASTRUKTUR 2026-06-25

Nytt stöd till laddning av lastbilar och bussar

Energimyndighetens har tagit fram ett nytt stöd som riktar sig till åkerier och andra verksamheter som har behov av att bygga ut snabbladdning eller nattladdning för tunga fordon.Högsta stödbelopp är 20 miljoner kronor per projekt och högsta stödnivå är 45 procent av kostnaderna med möjlighet till ytterligare 5 procent i stöd om vissaresiliens- och hållbarhetskriterier uppfylls. Stödet kan gå till både icke-publik laddning av fordon i den egna verksamheten och så kallad semipublik laddning. Dessutom kan laddstationer för kommersiell busstrafik få stöd.Det nya stödet har möjliggjorts genom en ändring av förordningen (2022:107) om statligt stöd till regionala elektrifieringspiloter för tunga transporter, som regeringen beslutade om i juni. Som en del av den nya förordningen kommer stödet regionala elektrifieringspiloter byta namn till laddinfrastrukturstödet (LAST).Läs mer om stödet här.

Läs mer
iStock-500001178.jpg.

POLITIK 2026-06-26

Trafikanalys slås ihop med Tillväxtanalys

Myndigheterna Tillväxtanalys och Trafikanalys ska slås ihop den 1 januari 2027. Den nya myndigheten får namnet Myndigheten för tillväxt- och transportanalys.Myndigheterna har tidigare fått i uppdrag att förbereda för att Trafikanalys uppgifter ska överföras och inordnas i Tillväxtanalys. Sammanslagningen av myndigheterna är en del i regeringens insatser för att öka effektiviteten i statsförvaltningen och minska antalet myndigheter.– Myndigheten för tillväxt- och transportanalys kommer vara en viktig aktör för att förse regeringen med kunskapsunderlag som kan stärka tillväxt- och transportpolitiken. Regeringen ser fram emot att myndigheten börjar sitt arbete den 1 januari 2027, säger energi- och näringsminister Ebba Busch. Den nya gemensamma myndigheten ska få en ny instruktion som enligt regeringen speglar de nuvarande myndigheternas verksamheter.– Trafikanalys viktiga arbete fortsätter i en ny och starkare organisation. När Tillväxtanalys och Trafikanalys nu blir en myndighet samlas kompetens som kan ge ett ännu bättre underlag för beslut som stärker både transportinfrastrukturen, dess framtida behov och Sveriges konkurrenskraft, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson. Regeringen menar att en samlad analys- och utvärderingsmyndighet med ansvar för både tillväxt och infrastruktur ger bättre förutsättningar för heltäckande analyser, samt synergieffekter. – Regeringen vill ha en effektivare stat, bland annat genom att minska antalet myndigheter. När myndigheter jobbar inom liknande områden kan vi stärka verksamheten genom att samla både uppgifter och kompetens, säger civilminister Erik Slottner..

Läs mer