Lagförslaget om färdskrivarfusk skickas till riksdagen

LAGAR & REGLER 2026-04-23

Regeringens förslag om en ny lag som ska motverka fusk med kör- och vilotider har nu blivit en proposition i riksdagen. Lagförslaget höjer straffen för medvetet fusk och ger poliser och bilinspektörer större befogenheter.I början av mars skickade regeringen ett förslag på en ny lag som rör fusk med färdskrivare till Lagrådet, vilket Svensk Åkeritidning rapporterat om tidigare. Nu har förslaget blivit en proposition som lämnats in till riksdagen.Lagförslaget innebär att den som tillverkar, överlåter eller på något sätt befattar sig med utrustning som kan manipulera färdskrivare kan dömas till böter eller fängelse i upp till ett år.  Lagen ger också poliser och bilinspektörer större möjligheter att ingripa vid misstanke om att ett fordons färdskrivare har manipulerats eller på annat sätt hanterats grovt felaktigt i syfte att bryta mot reglerna för kör- och vilotider.– Tyvärr ser vi hur oseriösa företag slår ut hederliga aktörer när man sätter reglerna om kör- och vilotider ur spel. Den nya lagen som regeringen nu föreslår gör det möjligt för polisen att slå hårt mot den allvarliga brottslighet som det här faktiskt utgör. Med den på plats får vi säkrare vägar och en rättvisare transportbransch, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.Sveriges Åkeriföretag, som under många år argumenterat för fler kontroller och tuffare tag mot fuskarna, gläds åt beskedet.– Det här är ett viktigt steg för att stärka en sund konkurrens i åkerinäringen. Fusk med färdskrivare snedvrider villkoren och riskerar både trafiksäkerheten och arbetsmiljön. Vi välkomnar därför skärpta regler och bättre möjligheter till kontroll.Propositionen ska nu behandlas i riksdagens utskott, för att sedan tas upp för omröstning i kammaren. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

DRIVMEDEL 2026-04-16

I vårändringsbudgeten har regeringen föreslagit att statliga myndigheter ska kunna få ersättning när de byter fossila bränslen mot el eller förnybara bränslen i fordon, arbetsmaskiner och fartyg. Nu får Naturvårdsverket i uppdrag att kartlägga vilka myndigheter som med kort varsel kan ställa om.Utsläppen från fordon, arbetsmaskiner och fartyg som används i statliga myndigheters verksamhet ökade med 26 procent mellan 2023 och 2024. Genom att flytta pengar från andra investeringsstöd för hållbara transporter till ett nytt stöd som riktar sig mot myndigheter vill regeringen nu ändra den utvecklingen.Det föreslagna anslaget för 2026 är 500 miljoner kronor som alltså kan gå till statliga myndigheter som ställer om till fossilfria alternativ. Stödet ska ersätta den merkostnad som uppstår när de fossila bränslena byts ut och gäller för både egna fordon och maskiner och upphandlade transporter och entreprenadarbeten.– För att snabba på klimatomställningen ger vi nu ekonomiska förutsättningar för myndigheterna att öka omställningstakten genom att välja elbilar och fossilfria alternativ, säger vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz.Uppdraget ska redovisas senast den 26 juni 2026.

HÅLLBARHET 2026-04-16

Ett batterilager på laddningssystemet kan jämna ut strömförbrukningen och hålla nere de hårt kritiserade effektavgifterna. LBC Logistik i Kristinehamn och Falkenklev Logistik i Arlöv är två av de åkeriföretag som investerat i batterier.Intresset för batterier för laddsystem har blivit stort bland de åkerier som investerat i eldrivna lastbilar. Ett viktigt skäl för det är de effekttariffer som är på väg enligt ett EU-direktiv.I Sverige använder redan många elnätsbolag effektavgifter på elräkningen. Men i mars i år beslutade regeringen att pausa införandet. Näringslivet har gett hård kritik mot att olika beräkningsmetoder används i olika delar av landet, vilket gör att det blir svårt att beräkna och förutse kostnaderna. Energimarknadsinspektionen kommer nu att göra en utredning och föreslå en nationell modell för effektavgifter.Ett batterilager innebär naturligtvis en stor investeringskostnad för ett åkeri. På ett åkeriföretag har batterilagret vanligtvis en kapacitet på mellan 200 och 2000 kWh. Det är en investering i miljonklassen. Batterilager med kringutrustning kan rymmas i en eller flera containrar av olika storlek. Ett sådant batterilager kallas BESS (Battery Energy Storage System) och har blivit en viktig komponent i elektrifieringen av såväl transporter som annan industri.Men det finns fler motiv för batterilagret än att enbart kapa effekttoppar och jämna ut elförbrukningen. Det är exempelvis inte alltid nödvändigt att åkeriet gör investeringen själv. Det finns flera exempel på hur man kan dela nyttan med ett batterilager med andra aktörer. Vi har pratat med några av de åkerier som tidigt satsade på elektriska lastbilar och har erfarenhet av laddstationer med batterier.Idag rullar omkring tusen tunga elektriska lastbilar på de svenska vägarna. De flesta av dem laddas på åkeriets egen depå eller terminal. Basladdningen sker mycket ofta under natten och de kan sedan stödladdas under exempelvis lunchrasten.Olika bedömningar talar om att hemmaladdningen står för 80–90 procent av energin till bilarna. Den betydligt högre kostnaden för att ladda publikt, gör att åkerierna så långt möjligt försöker ladda i egen regi.